Anneli Furmark

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Anneli Furmark
Anneli Furmark på bokmässan i Göteborg 2012.
Född 1 april 1962
Födelseplats Vallentuna, Stockholms län
Nationalitet Sverige
Verksamhet
Verksam 1999–[a]
Debutverk Labyrinterna och andra serier
Kända verk Amatörernas afton, Jamen förlåt då
Genre Vardagsrealism, relationsdrama
Övrigt
Priser Urhunden (2005 och 2008), Adamsonstatyetten (2010), Västerbotten-Kurirens kulturpris (2012)
Webbplats Annelifurmark.com

Sofie Anneli Furmark, född 1 april 1962[2] i Vallentuna[1], är en svensk serieskapare. Hon är konsthögskoleutbildad och debuterade sent som serieskapare. Sedan 2002 har hon producerat ett drygt halvdussin seriealbum, varav två fått motta Urhunden som årets originalsvenska seriealbum. I sina stillsamma relationsdramer beskriver Furmark ofta sin uppväxt eller mer allmänt norrländska miljöer; hon är uppvuxen i Luleå och bor numera i Umeå.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxten[redigera | redigera wikitext]

Furmark växte upp i Gammelstad i Luleå kommun.[3] Som barn ritade och skrev hon långa historier,[4] och i 20-årsåldern bestämde hon sig för att satsa på bildskapandet även som yrke. Hon gick i Sunderby folkhögskola nordväst om Luleå.

Till Umeå via Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Därefter antogs Anneli Furmark till Konstfack, linjen för grafisk formgivning och illustration, och flyttade därför 1983[5] till Stockholm. Hon hoppade dock av Konstfack eftersom hon hellre ville arbeta med fri konst.

Furmark hade inte planerat att söka sig norröver igen,[6] men hon gjorde just detta i och med att hon 1991 blev antagen till Konsthögskolan i Umeå. Där gick hon 1997 ut med magisterexamen. Hon arbetar numera deltid som lärare på Umeå konstskola,[7] vid sidan om sitt arbete som bildkonstnär och serieskapare.

Första serierna[redigera | redigera wikitext]

Efter konsthögskolan skaffade Furmark egen ateljé och var fortfarande inriktad på måleriet. 1999 började hon dock teckna serier…

Jag ville berätta om min uppväxt och då var det en form som passade bra.
— Anneli Furmark, [3]

De första publiceringar skedde i tidskrifterna Galago och Hjälp!. Det första albumet, Labyrinterna och andra serier (2002) är en samling kortare serier inspirerade av hennes uppväxt i Norrbotten,[b] och året efter deltog hon i Seriefrämjandets utgivning av små "Lantis"-häften (Tant Oro slår en signal).

Genombrottsalbum[redigera | redigera wikitext]

Det var med hennes två nästa album Anneli Furmark kom att slå igenom på allvar.[8] Bägge är samlingar av serienoveller, i regel tidigare publicerade i olika sammanhang. Båda belönades av Seriefrämjandet med Urhundenplaketten som årets bästa originalsvenska seriealbum, och om den senare ansåg Helsingborgs Dagblad att "/…/ hur präglade vi blir av vår uppväxtmiljö och våra förutsättningar handlar Anneli Furmarks berättelser. Hennes karaktärer befinner sig ständigt på gränsen till något nytt och de vågar låta livet ta oväntade vändningar. Furmarks teckningar är laddade med värme och ångest, de mörka skissartade strecken bildar fond till de lättare porträtten."

SF och serieromaner[redigera | redigera wikitext]

2009 bröt Furmark mot sin vardagsnära stil och kom med något av ett science fiction-album. I serienovellen August & jag, beskrev hon hur hon en slaskig januaridag tar en promenad ochg vid Tegnérlunden stöter ihop med en djupt förvirrad man i ålderdomliga kläder – August Strindberg. Resten av historien kretsar kring berättarjagets alla frågor omkring och till denne i sanning malplacerade författare, ett sekel efter sin egen tid.

2010 års album, serieromanen Fiskarna i havet, är en relationsberättelse som utspelar sig runt en bohuslänsk konstskola studieåret 1990–1991. Furmark gick vid den tiden själv på Gerlesborgsskolan (förberedande konstskola) i Bohuslän, och vissa inslag i berättelsen speglar uppenbarligen hennes egna upplevelser.[c]

April 2012, i samband med Stockholms internationella seriefestival, släpptes serieromanen Jordens medelpunkt.[9] Denna isländska berättelse omkring 16-årige Axel, hans mamma Marie och hennes nya man Toralf har hämtat några tydliga drag från en roman av Jules Verne. Även i dennes Till jordens medelpunkt förekommer en Axel, placerad i isländska miljöer.[10][11]

Februari 2013 utsågs Anneli Furmark till ny ledamot av den statliga Konstnärsnämnden. Förordnandet gäller fram till utgången av år 2015.[12]

Stil och inspiration[redigera | redigera wikitext]

I tidiga serier kände sig Furmark låst till en layout med sex serierutor per sida. I novellen "Inland" från 2007 års Jamen förlåt då prövade hon en friare stil, med större rutor – ibland på hela sidor. Och hon arbetade med färg.[8] Den stilen har hon fortsatt med i senare års serieromaner, där även större sekvenser kan bli helt ordlösa.[13] Anneli Furmark anser själv att hennes konstnärliga arbete utvecklats via sitt serietecknade och vägrar att separera de två konstarterna:

Jag har liksom en käpphäst som jag alltid vevar med, och det är att serier är bildkonst. En form av. Ingen motsats.
— Anneli Furmark, [5]

Furmark har haft ett flertal egna konstutställningar samt deltagit i grupputställningar i Sverige, England, Sydkorea och Polen.[8] Hennes måleri har fortsatt, men successivt har det blivit mer tecknade serier och mindre bilder utan text.[4] Anneli har en klar uppfattning om vad hon vill säga med sina serier och anser sig väldigt upptagen med bilderna, där människorna blir till när bilden väl är klar. Det norrländska landskapet är viktigt för hennes serier:

Det har blivit mycket Norrland för mig, landskapet är viktigt och hur det ser ut. Jag kan inte separera dessa två: landskapet och folket.
— Anneli Furmark, [8]

Inspirationskällorna är för Anneli Furmark många. Allra överst för denna bildberättare, vars böcker ofta bär ett stråk av melankoli, står dock Tove Jansson – både som bildkonstnär och författare.[9]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Egna böcker[redigera | redigera wikitext]

Andra publiceringar[redigera | redigera wikitext]

(serier i antologier)

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • 2008: (bidrag till) From the Shadow of the Northern Lights, Galago (engelska)
  • 2008: (bidrag till) Drawn & Quarterly Showcase #5, Drawn & Quarterly, Kanada (engelska)
  • 2010: (bidrag till) From the Shadows of the Northern Lights 2, Galago (engelska)
  • 2010: Peindre sur le rivage (översättning av Fiskarna i havet), Actes Sud - L’An 2 (franska)

Källor: [1][14][15]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Anneli Furmark har två gånger mottagit Seriefrämjandets pris Urhunden – 2005 för albumet Amatörernas afton och 2008 för Jamen förlåt då. Dessutom fick hon första pris vid 2004 års seriefestival i finska Kemi.[16] 2010 mottog hon Adamsonstatyetten. Maj 2012 erhöll hon Västerbotten-Kurirens kulturpris.[9] Västerbotten-Kuriren prisade bland annat Furmarks stora spännvid – "från samtidssatiriska relationsberättelser och vemodiga roadmovies genom norrländska landskap till hemliga möten över tid och rum".

Fotnoter och referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Startåret gäller debuten som publicerad serieskapare, oaktat tidigare verksamhet som bildkonstnär.[1]
  2. ^ Alla utom en av de åtta serienovellerna utspelas i det sena 1970-talets Luleå, under Furmarks egen tonårstid.[8]
  3. ^ På sid 162–163 i boken blir huvudpersonen antagen till "konsthögskolan i Stockholm". Sommaren 1991 blev Anneli Furmark antagen till Konsthögskolan i Umeå.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Anneli Furmark. ”CV”. http://www.annelifurmark.com/index.php?option=com_content&view=article&id=3&Itemid=12&lang=sv. Läst 31 augusti 2012. 
  2. ^ ”Sofie Anneli Furmark”. Ratsit. http://www.ratsit.se/BC/SearchSimple.aspx?Who=anneli+furmark. Läst 31 augusti 2012. 
  3. ^ [a b] ”Lusten driver Anneli i sitt arbete”. Umeå universitet. 2008. http://www.umu.se/samverkan/alumn/alumnportratt/anneli-furmark/. Läst 31 augusti 2012. 
  4. ^ [a b] Anneli Furmark. ”Egen presentation”. Norrbottensförfattare. http://www.norrbottensforfattare.se/indexForfattare.php?xnr=491999b036f0f&rubrik=1. 
  5. ^ [a b] Anneli Furmark. ”Om författaren”. Norrbottensförfattare. http://www.norrbottensforfattare.se/indexForfattare.php?xnr=491999b036f0f&rubrik=3. 
  6. ^ ”Anneli Furmark”. Optimal press. http://www.optimalpress.com/furmark.html. Läst 31 augusti 2012. 
  7. ^ ”Personal”. Umeå konstskola. http://www.umeakonstskola.nu/personal.html. Läst 31 augusti 2012. 
  8. ^ [a b c d e] Anneli Furmark. ”Författarskapet”. Norrbottensförfattare. http://www.norrbottensforfattare.se/indexForfattare.php?xnr=491999b036f0f&rubrik=2. 
  9. ^ [a b c] Bernspång, Karin (12 maj 2012). ”Anneli Furmark får VK:s kulturpris”. Västerbottens-Kuriren. http://www.vk.se/630495/anneli-furmark-far-vks-kulturpris. Läst 31 augusti 2012. 
  10. ^ Nelson, Cecilia: "Anneli Furmark | Jordens medelpunkt". GP.se. Läst 2012-09-29.
  11. ^ Annelifurmark.com Läst 2012-08-31
  12. ^ Meidell, Sara (2013-02-28): "Anneli Furmark ny ledamot i Konstnärsnämnden". VK.se. Läst 11 maj 2013.
  13. ^ Furmark, Anneli (2010). Fiskarna i havet. Stockholm: Kartago. sid. 99–104 m.fl. Libris 11727923. ISBN 978-91-86003-57-9 
  14. ^ Anneli Furmark. ”Verkförteckning”. Norrbottensförfattare. http://www.norrbottensforfattare.se/indexForfattare.php?xnr=491999b036f0f&rubrik=5. 
  15. ^ ”Anneli Furmark”. Seriewikin. http://seriewikin.serieframjandet.se/index.php?title=Anneli_Furmark&oldid=162956. Läst 31 augusti 2012. 
  16. ^ Fiskarna i havet, not i frampärmen.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]