Västerbottens-Kuriren
 |
|
| Publikationstyp | Morgontidning |
|---|---|
| Grundad | 1900 |
| Huvudkontor | Förrådsvägen 9, Umeå |
| Chefredaktör | Ingvar Näslund |
| Politisk redaktör | Ola Nordebo |
| Politisk beteckning | Frisinnad liberal |
| Språk | Svenska |
| Frekvens | Daglig (ej söndag) |
| Upplaga | 37 100[1] |
| Format | Tabloid |
| Huvudägare | Stiftelsen VK-press |
| ISSN | ISSN 1104-0246 |
| Webbplats | http://www.vk.se |
Västerbottens-Kuriren är en svensk frisinnad liberal dagstidning grundad 1900 med utgivningsort Umeå. VK:s huvudsakliga nyhetsområde täcker Västerbottens län med undantag för Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner. Den ges ut alla dagar utom söndagar. Upplagan var år 2010 34 700.
Innehåll |
Epoken Rosén [redigera]
VK, som Västerbottens-Kuriren kallas i dagligt tal, utkom med sitt första nummer den 17 maj 1900. VK växte snabbt och kom under chefredaktör Gustav Rosén att bli Västerbottens läns största dagstidning redan 1903 – en placering som den hållit sedan dess. Bland tidiga profiler i tidningens historia finns även författarinnan Astrid Väring.
Gustav Rosén, som spelade en viktig roll i Folkpartiets historia, var chefredaktör till 1926, då han utsågs till försvarsminister i CG Ekmans första regering. Efterträdaren Ernst Gafvelin avled dock redan efter ett halvår, varpå Gustav Roséns blott 23-årige son Stellan Rosén tog över som chefredaktör och ansvarig utgivare. När regeringen Ekman avgick i september 1928 återvände Gustav Rosén till Umeå, först som politisk redaktör på VK och från 1931 till sin död 1942 som landshövding i Västerbottens län.[2]
Epoken Bäckström [redigera]
1929 sålde Rosén aktiemajoriteten i VK till byggmästaren J M Bäckström, som året därpå började bygga ett nytt tidningshus på kvarteret Rind vid Rådhusesplanaden 10 i centrala Umeå. VK-huset stod klart vid årsskiftet 1930/31 och kom att härbärgera VK till 1988. 1949 anställde som första tidning i Norrland en egen pressfotograf, Harry Lindwall, som behöll platsen till sin pensionering 1985.
VK kvarstod familjen Bäckströms ägo fram till 1971, drygt 15 år efter J M Bäckströms död. Efter oenighet mellan Sundsvallsgrenen (som ville sälja) och Umeågrenen av arvingarna (som ville behålla VK som frisinnad, liberal tidning), såldes tidningen först till det lilla tryckföretaget Folk och Samhälle, för att 1978 uppgå i Stiftelsen VK-Press.[3]
Modern tid [redigera]
1982 köpte VK tomtmark på industriområdet Västerslätt för att bygga ett nytt tryckeri och fick draghjälp när Dagens Nyheter beslutade att låta trycka sin norrlandsupplaga där. Tryckeriet invigdes hösten 1984 och några år senare, 1988, invigdes även ett nytt tidningshus på samma plats.[4]
VK har under 1990- och 2000-talen tävlat med Norrländska Socialdemokraten (NSD) i Luleå om titeln Norrlands största dagstidning. VK är dessutom majoritetsägare av konkurrenten Västerbottens Folkblad. 2003 köpte VK tidningen Nöjesmagasinet City, en gratistidning med fokus på nöje, trend och livsstil som ges ut i olika utgåvor i Umeå, Sundsvall och Luleå. Vk.se startades 1997 och byggdes upp av redaktör Tom Juslin. Idag är det en av landets mest framgångsrika nyhetssajter. Vid två tillfällen (2007,2008) nominerades sajten till Stora Journalistpriset i klassen Årets Förnyare.
VK-guldet [redigera]
Västerbottens-Kuriren har sedan 1937 årligen delat ut ett idrottspris till en framstående idrottsman eller idrottskvinna från Västerbotten. Det så kallade VK-guldet. Bland pristagarna genom åren märks bland annat profiler som Ingemar Stenmark och Anja Pärson i utförsåkning, Marta Vieira da Silva i fotboll och Assar Rönnlund i längdåkning.
Chefredaktörer [redigera]
- Gustav Rosén, 1902–1926
- Ernst Gafvelin, 1926–1927
- Stellan Rosén, 1927–1967
- Matts Balgård, 1968–1973
- Olle Nilsson, 1973–1978
- Bengt Schöier, 1978–1986
- Olof Kleberg, 1986–2001 (politisk chefredaktör 1997–2001)
- Torbjörn Bergmark, 1997–2009
- Ola Nordebo, 2006– (politisk chefredaktör)
- Sture Bergman, 2009–2011
- Ingvar Näslund, 2011–
Referenser [redigera]
- ^ ”Upplagor och siffror: Västerbottens-Kuriren (2008)”. Tidningsstatistik AB. http://www.ts.se/Mediefakta/Index.aspx?mc=002250. Läst 12 mars 2008.
- ^ Eskil Sjöström (1988). Så lades grunden. Anteckningar vid en milstolpe i VK:s historia. Umeå: Västerbottens-Kuriren. Sid. 10. ISBN 91-7970-363-1
- ^ Eskil Sjöström (1988). Så lades grunden. Anteckningar vid en milstolpe i VK:s historia. Umeå: Västerbottens-Kuriren. Sid. 16. ISBN 91-7970-363-1
- ^ Eskil Sjöström (1988). Så lades grunden. Anteckningar vid en milstolpe i VK:s historia. Umeå: Västerbottens-Kuriren. Sid. 26-27. ISBN 91-7970-363-1
Externa länkar [redigera]
- Västerbottens-Kuriren
- Allmänhetens pressombudsman, 12 fällda ärenden som rör Västerbottens-Kuriren 2003-mars 2012
|
||||||||||||||
