Västerbottens-Kuriren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västerbottens-Kuriren
VK.jpg
Publikationstyp Morgontidning
Grundad 1900
Huvudkontor Förrådsvägen 9, Umeå, Sverige
Chefredaktör Ingvar Näslund
Politisk redaktör Ola Nordebo
Politisk beteckning Frisinnad liberal
Språk Svenska
Frekvens Daglig (ej söndag)
Upplaga 30 800 (TS 2013)[1]
Format Tabloid
Huvudägare Stiftelsen VK-press
ISSN 1104-0246
Webbplats http://www.vk.se


Västerbottens-Kurirens Media Aktiebolag
Org.nr 556009-4251
Typ Privat aktiebolag
Nyckelpersoner Kenth G. Bergström
Styrelseordförande
Sture R. Bergman
Vd
Antal anställda 199 – December 2012
Ekonomi
Omsättning 290,466 miljoner SEK
Rörelseresultat 17,193 miljoner SEK
Vinst efter skatt 36,13 miljoner SEK
Tillgångar 512,202 miljoner SEK
Eget kapital 366,72 miljoner SEK
Struktur
Moderbolag Stiftelsen VK-press
Övrigt
Fotnoter Siffror från 2012 års bokslut.[2]

Västerbottens-Kuriren är en svensk frisinnad liberal dagstidning grundad 1900 med utgivningsort Umeå. VK:s huvudsakliga nyhetsområde täcker Västerbottens län med undantag för Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner. Den ges ut alla dagar utom söndagar. År 2013 var upplagan 30 800.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Epoken Rosén[redigera | redigera wikitext]

VK, som Västerbottens-Kuriren kallas i dagligt tal, utkom med sitt första nummer den 17 maj 1900. VK växte snabbt och kom under chefredaktör (och sedermera ägaren) Gustav Rosén att bli Västerbottens läns största dagstidning redan 1903 – en placering som den hållit sedan dess. Bland tidiga profiler i tidningens historia finns även författarinnan Astrid Väring, som var kulturjournalist på VK åren 1916–1919.

Gustav Rosén – som parallellt med tidningskarriären var riksdagsman för Folkpartiet åren 1912–32 – var chefredaktör till 1926, då han utsågs till försvarsminister i CG Ekmans första regering. Efterträdaren på redaktörsstolen Ernst Gafvelin avled dock redan efter ett halvår, varpå Gustav Roséns blott 23-årige son Stellan Rosén tog över som chefredaktör och ansvarig utgivare. När regeringen Ekman avgick i september 1928 återvände Gustav Rosén till Umeå, först som politisk redaktör på VK och från 1931 till sin död 1942 som landshövding i Västerbottens län.[3]

Epoken Bäckström[redigera | redigera wikitext]

VK-huset i centrum 1931 - 1988

1929 sålde Rosén aktiemajoriteten i VK till byggmästaren J M Bäckström, som året därpå började bygga ett nytt tidningshus på kvarteret Rind vid Rådhusesplanaden 10 i centrala Umeå. VK-huset stod klart vid årsskiftet 1930/31 och kom att härbärgera VK till 1988. Under åren 1932–1944 verkade journalisten och deckarföfattaren H.-K. Rönblom som politisk chefredaktör för VK[4]. 1949 anställde VK som första tidning i Norrland en egen pressfotograf, Harry Lindwall, som behöll platsen till sin pensionering 1985.

VK kvarstod familjen Bäckströms ägo fram till 1971, drygt 15 år efter J M Bäckströms död. Efter oenighet mellan Sundsvallsgrenen (som ville sälja) och Umeågrenen av arvingarna (som ville behålla VK som frisinnad, liberal tidning), såldes tidningen först till det lilla tryckföretaget Folk och Samhälle, för att 1978 uppgå i Stiftelsen VK-Press.[5]

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

1982 köpte VK tomtmark på industriområdet Västerslätt för att bygga ett nytt tryckeri och fick draghjälp när Dagens Nyheter beslutade att låta trycka sin norrlandsupplaga där. Tryckeriet invigdes hösten 1984 och några år senare, 1988, invigdes även ett nytt tidningshus på samma plats.[6]

VK har under 1990- och 2000-talen tävlat med Norrländska Socialdemokraten (NSD) i Luleå om titeln Norrlands största dagstidning. VK är dessutom majoritetsägare av konkurrenten Västerbottens Folkblad. 2003 köpte VK tidningen Nöjesmagasinet City, en gratistidning med fokus på nöje, trend och livsstil som ges ut i olika utgåvor i Umeå, Sundsvall och Luleå. Vk.se startades 1997 och byggdes upp av redaktör Tom Juslin. Vid två tillfällen (2007 och 2008) nominerades sajten till Stora Journalistpriset i klassen Årets Förnyare.

VK-guldet[redigera | redigera wikitext]

Västerbottens-Kuriren har sedan 1937 årligen delat ut ett idrottspris till en framstående idrottsman eller idrottskvinna från Västerbotten. Det så kallade VK-guldet. Bland pristagarna genom åren märks bland annat profiler som Ingemar Stenmark och Anja Pärson i utförsåkning, Marta Vieira da Silva i fotboll och Assar Rönnlund i längdåkning.

Chefredaktörer[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”UPPLAGE- OCH RÄCKVIDDSUTVECKLING 2004-2013”. Tidningsstatistik AB. http://www.ts.se/media/1067/rv-utveckling2013v3-ts.pdf. Läst 1 maj 2014. 
  2. ^ ”Bokslut & Nyckeltal – Västerbottens-Kurirens Media Aktiebolag”. Allabolag.se. http://www.allabolag.se/5560094251/bokslut. 
  3. ^ Eskil Sjöström (1988). Så lades grunden. Anteckningar vid en milstolpe i VK:s historia. Umeå: Västerbottens-Kuriren. Sid. 10. ISBN 91-7970-363-1 
  4. ^ Svenskt Biografiskt lexikon, Band 31 (2000-2002), sida 190 Läst 21 maj 2014
  5. ^ Eskil Sjöström (1988). Så lades grunden. Anteckningar vid en milstolpe i VK:s historia. Umeå: Västerbottens-Kuriren. Sid. 16. ISBN 91-7970-363-1 
  6. ^ Eskil Sjöström (1988). Så lades grunden. Anteckningar vid en milstolpe i VK:s historia. Umeå: Västerbottens-Kuriren. Sid. 26-27. ISBN 91-7970-363-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]