Jules Verne

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jules Verne
Jules Verne, foto av Félix Nadar.
Jules Verne, foto av Félix Nadar.
Född Jules Gabriel Verne
8 februari 1828
Nantes, Frankrike
Död 24 mars 1905 (77 år)
Amiens, Frankrike
Yrke Författare
Nationalitet Frankrike Fransk
Verksam 1850-1905
Genrer Science fiction, äventyrsromaner
Influenser Edgar Allan Poe
Influerade H.G. Wells, Julio Cortázar, Emilio Salgari, Louis Henri Boussenard
Namnteckning
Jules Verne autograph.jpg

Jules Gabriel Verne (uttal: /vεrn/), född 8 februari 1828 i Nantes, död 24 mars 1905 (77 år) i Amiens, var en fransk författare av populärlitteratur och ungdomsböcker med en produktion på två handskrivna romaner om året. Han nådde stora internationella försäljningsframgångar och var genomgående omtyckt av litteraturkritiker. Hans författarskap omfattade huvudsakligen äventyrsromaner och science fiction, men han skrev även teaterpjäser, libretton med mera[1]

Under Vernes liv som författare höll vetenskapen på att kartlägga de sista vita fläckarna i jordens geografi, och Verne anknöt till detta och skrev spännande, exotiska reseskildringar och böcker om upptäcktsfärder. För att möjliggöra det omöjliga bedömde han den framtida utvecklingen av hans samtids vetenskapliga upptäckter och teknologiska kunnande, och därigenom kunde han skicka människor till månen (Från jorden till månen, 1865), låta dem resa jorden runt på 80 dagar (Jorden runt på 80 dagar, 1873) eller jorden runt under havsytan med en u-båt (En världsomsegling under havet, 1870). Extrapoleringen av vetenskap och teknologi i romanmiljö, och skildringarna av den ensamme vetenskapsmannens perspektiv parallellt med ny teknologis effekter på mänskligheten har medfört att han tillsammans med H.G. Wells betraktas som en av science fiction-genrens skapare.

Flertalet av Jules Vernes böcker har filmatiserats flera gånger.[2][3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

Jules Gabriel Verne föddes i Nantes, Pays de la Loire, som son till Pierre Verne, en jurist, och hans fru Sophie Allote de la Fuÿe.[4] Jules följde i faderns bana 1848. Han studerade i Paris, och där blev han god vän med Jacques Offenbach och Alexandre Dumas d.y. Han var inte speciellt intresserad av juridik utan ägnade sig istället åt sina mer framträdande litterära intressen. Då Jules avbröt sina juridiska studier blev fadern ursinnig, och upphörde genast med sitt ekonomiska bidrag, vilket tvingade den unge Jules Verne att börja försörja sig. Detta ledde till att Jules blev sekreterare vid en teater (Théatre Lyrique i Paris), men vid sidan av detta läste han mycket geografi, naturhistoria och om vetenskapliga och tekniska nyheter, vilket skulle lägga grunden till hans romandebut, och hans titel som science fiction-romanens fader, som han delar med britten H.G. Wells.

Debuten 1850 och år av teaterpjäser och noveller[redigera | redigera wikitext]

Många av Vernes romaner utgavs i serien Voyages extraordinaires (i svensk version Underbara resor), här originalutgåvan av Kapten Hatteras resa till Nordpolen (1866).

Verne kom under den första delen av sin författarkarriär att skriva teaterpjäser och noveller. Han debuterade 1850 med teaterpjäsen Les pailles rompues (De brutna stråna), som lästes och godkändes av Alexandre Dumas d.ä. (en stor idol för Verne) innan den sattes upp på Théatre Historique i Paris. Den skönlitterära debuten kom 1851, med novellerna Un drame au Mexique och Un drame dans les airs.

Romandebuten 1863 – Cinq semaines en ballon[redigera | redigera wikitext]

En lycklig händelse för alla Jules Vernes läsare skedde 1862, efter att Verne i ren frustration, efter ett antal refuseringar, kastat sitt manuskript till sin första roman i elden. Hans hustru hann rädda det i tid, och 1863 låg det på förläggaren Pierre-Jules Hetzels skrivbord. Hetzel blev mer än nöjd, och teamet Verne/Hetzel hade fötts. Verne skrev kontrakt med förläggaren, och band sig till att ge ut två romaner varje år (vilket han nästan lyckades med). Jules Verne debuterade således slutligen som romanförfattare 1863. Hans debutroman var Cinq semaines en ballon; Fem veckor i en ballong. I 23 år, fram till Hetzels död 1886, skulle de komma att ge ut en rad mer eller mindre framgångsrika romaner och noveller, och båda tjänade, för den tiden, enormt mycket pengar.

Arbete, familj och sorg[redigera | redigera wikitext]

Romanerna var naturvetenskapliga och i science fiction-genren. Ibland lyckades han även förutse vad 1900-talet skulle åstadkomma. Han gifte sig 1857 med änkan Honorine Morel. På äldre dar flyttade han till Amiens, där han för övrigt var kommunalråd.

Den 9 mars 1886 var en tragisk dag för Jules Verne. Under en promenad mötte han sin psykiskt sjuke brorson, som sköt honom i benet och gjorde honom invalid för resten av livet. Dådet gjorde Verne deprimerad, och han tappade delvis sin tidigare goda tro på tekniken och människan, och blev allt mer en enstöring och filosof. I ett brev till brodern Paul kort därefter skrev han: "Jag lever nu endast för att arbeta". Och det gjorde han för övrigt; 34 romaner på bara 19 år, och mycket annat. 1886 var också året då förläggaren Hetzel och Jules mor avled, vilket tog författaren hårt.

"Aktiv" även efter sin död[redigera | redigera wikitext]

Jules Verne skrev en del av sina romaner, bland andra En världsomsegling under havet (1870), ombord på en båt ovanför ytan, men så här gick det nog aldrig till... Karikatyr från 1884.

Jules blev synskadad 1902, och fick i slutet av sitt liv (han skrev även på dödsbädden) diktera sina romaner. Efter Jules Vernes död den 24 mars 1905 (av diabetes) såg sonen Michel Verne (1861-1925) till att de romaner som ännu inte utgivits i Frankrike så gjordes, fram till 1914 (förutom det "borttappade" manuskriptet till Paris i tjugonde seklet). 1978 upptäcktes att en del romaner skrivits om dessförinnan av sonen, och under 1980-talets första hälft utgavs därför Vernes bevarade original i hemlandet.

Betydelse och eftermäle[redigera | redigera wikitext]

"Jultomten är död!" Så kommenterades Vernes död i fransk press. Även om Verne ofta ses som en ungdomens litteraturhjälte, som mycket väl kunde och kan jämföras med jultomten, så har människor i alla åldrar slukat hans böcker.

I Jules Vernes födelseattest från 1828 har myndigheterna skrivit fel och angett 1928 som Vernes födelseår, enligt Uno Asplunds bok Jules Vernes underbara resor som också innehåller en kopia av attesten. Asplund tolkar det som att Verne var hundra år före sin tid redan vid födseln.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Noveller (med år för första franska publicering)[redigera | redigera wikitext]

  • 1851 Une drame au Mexique
  • 1851 Une drame dans les airs
  • Ett experiment af doktor Ox ; Mäster Zacharias ; En dram i luftens rymder (anonym översättning, Adolf Bonnier, 1874)
  • Doktor Ox ; Mäster Zacharius ; Ett drama i luften (översättning Gunnar Gällmo, Delta, 1975)
  • Ett drama i luften (översättning A. H., Andersson & C:o, 1911)
  • 1852 Martin Paz
  • Martin Paz: ett drama i Mexiko (anonym översättning?, Lamm, 1878)
  • Martin Paz (översättning Natalia Nisbeth, Johnson, 1905)
  • 1854 Maître Zacharius
  • Ett experiment af doktor Ox ; Mäster Zacharias ; En dram i luftens rymder (anonym översättning, Adolf Bonnier, 1874)
  • Doktor Ox ; Mäster Zacharius ; Ett drama i luften (översättning Gunnar Gällmo, Delta, 1975)
  • 1855 Un hivernage dans les glaces
  • En öfvervintring i polarisen ; En bestigning af Mont-Blanc: två berättelser (anonym översättning?, Adolf Bonnier, 1874) Fulltext
  • 1864 Le comte de Chanteleine
  • 1865 Les forceurs de blocus
  • Blokadbrytarne ; En flytande stad: 2:ne berättelser (anonym översättning?, Ewerlöf, 1872)
  • Blockadbrytaren (översättning Natalia Nisbeth, Johnson, 1903)
  • Blockadbrytarna (översättning S. E., Svithiod, 1909)
  • Blockadbrytaren (bearbetning Roland Adlerberth, Sörlin, 1960)
  • 1872 Une fantasie du Docteur Ox (1874)
  • Ett experiment af doktor Ox ; Mäster Zacharias ; En dram i luftens rymder (anonym översättning, Adolf Bonnier, 1874)
  • Professor Ox' experiment (översättning Sonja Pleijel, Natur och kultur, 1964)
  • Doktor Ox ; Mäster Zacharius ; Ett drama i luften (översättning Gunnar Gällmo, Delta, 1975)
  • 1875 Une ville idéale
  • 1879 Les révoltés de la Bounty
  • 1881 Dix heures en chasse
  • 1885 Frritt-Flacc
  • 1887 Gil Braltar
  • 1891 La journée d'un journaliste américain en 2890
  • 1891 Aventures de la famille Raton
  • 1893 Monsiur Ré-Dièze et Mademoiselle Mi-Bémol
  • 1910 L'éternel Adam
  • Den evige Adam (??)
  • 1985 Moeurs américaines. Le humbug
  • 1988 Pierre-Jean
  • 1991 Le siège de Rome
  • 1991 Le mariage de Mr Anselme des Tilleuls
  • 1991 San Carlos
  • 1991 Edom
  • Huset Playfair & comp. eller en bomullslast och ett hjerta (översättning Robert Bachmann, H. Pettersson, 1873)

Romaner[redigera | redigera wikitext]

Illustration ur En världsomsegling under havet (1870). Kapten Nemo, befälhavare ombord på ubåten Nautilus, visar en av sina passagerare de tekniska förutsättningarna för att hans ubåt ska fungera som den gör. Det är inblandningen av sådana tekniska detaljer i sina berättelser som ger Jules Verne titeln som science fiction-romanens fader.
Jules Verne.

Observera att flera romaner inte utgavs förrän efter Vernes död, samt att många ännu inte översatts till svenska.

  • 1863 Cinq semaines en ballon
  • En luftballongsresa genom Afrika (anonym översättning, Bonnier, 1863)
  • Fem veckor i en ballong (anonym översättning?, H. Pettersson, 1873)
  • Fem veckor i ballong eller en upptäcktsresa i Afrika af tre engelsmän (anonym översättning?, Lamm, 1880)
  • 1864 Voyage au centre de la terre
  • Till jordens medelpunkt (anonym översättning?, Lamm, 1873)
  • Till jordens medelpunkt (översättning Hugo Hultenberg, Nordiska förlaget, 1911)
  • En resa till jordens medelpunkt (oavkortad översättning av M. Ohlson, Världslitteraturen, 1927)
  • Till jordens medelpunkt (översättning Claës Gripenberg, Bonnier, 1956)
  • Till jordens medelpunkt (översättning Karin Nyman, illustr. av Hans Arnold, Rabén & Sjögren, 1965)
  • Till jordens medelpunkt (översättning Gudrun Hedman, Niloé, 1968)
  • Till jordens medelpunkt (reviderad översättning Eva Larsson, Lindblad, 1971)
  • Till jordens medelpunkt (översättning Jakob Gunnarsson, Niloe, 1976)
  • 1865 De la terre à la lune
  • Från jorden till månen (anonym översättning, Lamm, 1871) Fulltext
  • Från jorden till månen (anonym översättning?, Fröléen, 1902)
  • Från jorden till månen ([förkortad?] översättning Oscar Nachman, B. Wahlström, 1922)
  • Från jorden till månen (oavkortad översättning av Ragnar Malmberg, Världslitteraturen, 1928)
  • Från jorden till månen (översättning Sonja Pleijel, Litterära verk, 1969)
  • Från jorden till månen (översättning Lars Hermanson, Lindqvist, 1971)
  • Från jorden till månen (översättning Jan Ristarp, Norden, 1972)
  • Från jorden till månen (översättning Jakob Gunnarsson, Rabén & Sjögren, 2003)
  • 1866 Voyages et aventures du Capitaine Hatteras
  • 1867-1868 Les enfants du capitaine Grant
  • Kapten Grants uppsökande: resa kring jorden längs trettiosjunde södra parallelen (anonym översättning?, Lamm, 1873-1874)
  • Kapten Grants barn (översättning av Oscar Wellgren, Baltiska förlaget, 1929)
  • Kapten Grants barn (översättning Eyvind Johnson, illustrationer av Bertil Bull Hedlund, Bonnier, 1937)
  • Kapten Grants barn ([förkortad?] översättning Eva Håkanson, Natur och kultur, 1965)
  • 1870 Vingt mille lieues sous les mers
  • En verldsomsegling under hafvet (anonym översättning?, Pettersson, 1870-1871)
  • En världsomsegling under havet (översättning Eyvind Johnson, Bonnier, 1940)
  • En världsomsegling under havet (översättning Angela Rappe, Norden, 1969)
  • En världsomsegling under havet (översättning Olle Moberg, Litterära verk, 1969)
  • En världsomsegling under havet (översättning Lars Hermanson, Lindqvist, 1972)
  • En världsomsegling under havet (översättning Roland Adlerberth, AWE/Geber, 1981)
  • En världsomsegling under havet ([förkortad?] översättning Helge Åkerhielm, Wiken/Bokorama, 1983)
  • En världsomsegling under havet (komplett nyöversättning av Erik Carlquist, h:ström - Text & kultur, 2005)
  • 1870 Autour de la lune
  • Månen runt (1871)
  • Omkring månen (anonym översättning?, Harrier, 1955)
  • 1871 Une ville flottante
  • En flytande stad (översättning Robert Bachmann, H. Pettersson, 1873)
  • Blokadbrytarne ; En flytande stad (anonym översättning?, Hjalmar Ewerlöf, 1873)
  • 1872 Aventures de trois Russes et de trois Anglais dans l'Afrique australe
  • 1872-73 Le tour du monde en quatre-vingts jours
  • Jorden rundt på åttio dagar (översättning Axel L. Ericsson, Flodin, 1872)
  • Resan kring jorden på 80 dagar (Öfversättning af .....é, Bokförlagsbyrån, 1876)
  • Jorden rundt på 80 dagar (anonym översättning?, Fröléen, 1902)
  • Jorden rundt på åttio dagar (översättning Tom Wilson, Björck & Börjesson, 1913)
  • Jorden runt på 80 dagar (oavkortad översättning av Einar Nylén, Världslitteraturen, 1928)
  • Jorden runt på 80 dagar (översättning Eyvind Johnson, Bonnier, 1947)
  • Jorden runt på 80 dagar (översättning Hillevi Blomberg, Litterära verk, 1969)
  • Jorden runt på 80 dagar (översättning Eugen Vretholm, Prisma, 1970)
  • Jorden runt på 80 dagar (översättning Jakob Gunnarsson, Rabén & Sjögren, 2001)
  • Jorden runt på 80 dagar (översättning Stefan T. Lund, Ataco Audio, 2007) [endast utg. som e-bok]
  • Jorden runt på åttio dagar (förkortad översättning Christina Westman, B. Wahlström, 2012)
  • 1873 Le pays des fourrures
  • Vid sjuttionde breddgraden (anonym översättning, Lamm, 1874)
  • I pälsverkens land: vid sjuttionde breddgraden (anonym översättning?), Beijer, 1906)
  • 1874-75 L'Île mystérieuse (1-3)
  • Den hemlighetsfulla ön (översättning C.A. Swahn, 1874-1875)
  • Den hemlighetsfulla ön (översättning G. Nordenskiöld, Ljus, 1907-1908)
  • Den hemlighetsfulla ön (översättning Sven Stolpe, Bonnier, 1948)
  • Den hemlighetsfulla ön ([förkortad?] översättning Roland Adlerberth, Svensk läraretidning, 1962)
  • Den hemlighetsfulla ön ([förkortad?] översättning Helge Åkerhielm, Lindblad, 1967)
  • Den hemlighetsfulla ön (översättning Monica Stolpe, Litterära verk, 1969)
  • 1875 Le Chancellor
  • 1876 Michel Strogoff
  • Tsarens kurir från Moskva till Irkutsk (översättning C.A. Swahn, Lamm, 1876), Även utg. med titeln Tsarens kurir eller Michel Strogoff
  • Tsarens kurir ([förkortad?] översättning Natalia Nisbeth, B. Wahlström, 1912)
  • Tsarens kurir (oavkortad översättning av Einar Nylén, Världslitteraturen, 1927)
  • Tsarens kurir ([förkortad?] översättning Ernst C:son Bredberg, Lindqvist, 1953)
  • Tsarens kurir (översättning Åke Runnquist, Bonnier, 1954)
  • Tsarens kurir (anonym översättning?, Niloé, 1959)
  • Tsarens kurir (översättning Åsa Styrman, Tiden, 1965)
  • Tsarens kurir (översättning Anna Pyk, Litterära verk, 1969)
  • Tsarens kurir (reviderad översättning av Erik Lindström, Niloé, 1971)
  • 1877 Hector Servadac
  • 1877 Les Indes noires
  • I kolgrufvan (anonym översättning?, D. F. Bonnier, 1877)
  • I kolgrufvan (översättning Natalia Nisbeth, Johnson, 1904)
  • 1878 Un capitaine de quinze ans
  • En kapten om femton år (översättning C.A. Swahn, Lamm, 1878)
  • Bland slavjägare ([förkortad?] översättning A. Berg, Holmquist, 1921)
  • Kapten vid femton år (översättning och bearbetning Bertil Lagerström, Ehlin, 1956)
  • 1879 Les tribulations d'un chinois en Chine
  • Kin-Fo: en kines' sällsamma öden (översättning E. F. Lönnrot, Geber, 1879)
  • En kines ute på äventyr (översättning C.A. Swahn, Lamm, 1879)
  • En kines på äfventyr (översättning Natalia Nisbeth, Adolf Johnson, 1906)
  • Kin-Fo i knipa (översättning och bearbetning Roland Adlerberth, Sörlin, 1961)
  • Ett kinesiskt äventyr (översättning Roland Adlerberth, Delta, 1975)
  • 1879 Les 500 millions de la Bégum
  • 1880 La maison à vapeur
  • 1881 La jangada - huit cents lieues sur l'Amazone
  • 1882 L'école des Robinsons
  • 1882 Le rayon-vert
  • 1883 Kéraban-le-têtu
  • 1884 L'Étoile du Sud
  • 1884 L'archipel en feu
  • 1885 Mathias Sandorf
  • Mathias Sandorf (anonym översättning, Lamm, 1888)
  • Mathias Sandorf (förkortad översättning Annika Solberger, Niloe, 1980)
  • 1886 Robur le Conquérant
  • Ingeniör Robur's luftfärd (anonym översättning, Lamm, 1887)
  • Ingenjör Roburs luftfärd (översättning Tom Wilson, Nordiska förlaget, 1911)
  • Luftens herre (översättning & bearbetning Erland Magnusson, Askild & Kärnekull, 1972)
  • 1886 Un billet de loterie
  • 1887 Le chemin de France
  • 1887 Nord contre Sud (2 delar)
  • 1888 Deux ans de vacances (2 delar)
  • Två års ferier (efter Jules Verne fritt berättad för Sveriges barn, Svensk läraretidning, 1908)
  • Två års ferier (översättning Carola Lakocinski, Bergh, 1966)
  • 1889 Sans dessus dessous
  • 1889 Famille sans nom
  • 1890 César Cascabel (2 delar)
  • 1891 Mistress Branican (2 delar)
  • Mistress Branican (översättning O. H. D. (dvs. Oscar Heinrich Dumrath), Adolf Bonnier, 1892)
  • 1892 Le Château des Carpathes
  • 1892 Claudius Bombarnac
  • 1893 P'tit bonhomme (2 delar)
  • 1894 Les mirifiques aventures de maître Antifier (2 delar)
  • 1895 L'île à hélice (2 delar)
  • 1896 Face au drapeau
  • Det yttersta vapnet (översättning och bearbetning: Jonas Norén, Askild & Kärnekull, 1973)
  • 1896 Clovis Dardentor
  • 1897 Le sphinx des glaces
  • 1898 Le superbe Orénoque (2 delar)
  • 1899 Le testament d'un excentrique
  • 1900 Seconde patrie (2 delar)
  • 1901 Le village aérien
  • Staden i luften (anonym översättning?, 1902)
  • En stad i luften (oavkortad översättning från det franska originalet av Ragnar Malmberg, Världslitteraturen, 1928)
  • En stad i luften (anonym översättning?, Harrier, 1955)
  • 1901 Les histoires de Jean-Marie Cabidoulin
  • 1902 Les frères Kip (2 delar)
  • 1903 Bourses de voyage (2 delar)
  • 1904 Maître du monde
  • Världens herre (översättning & bearbetning av Jonas Norén, Askild & Kärnekull, 1972)
  • 1904 Un drame en Livonie
  • 1905 L'invasion de la mer
  • 1905 Le phare du bout du monde
  • Fyrbåken vid världens ände (1907)
  • Fyrtornet vid världens ände ([förkortad?] översättning Einar Ekstrand, B. Wahlström, 1929)
  • Fyrtornet vid världens ände och tre noveller (översättning Natalia Nisbeth, Harry Lundin, Niloe, 1978)
  • 1906 Le volcan d'or
  • 1907 L'Agence Thompson and Co. (2 delar)
  • 1908 La chasse au météore
  • 1908 Le pilote du Danube
  • 1909 Les naufragés du "Jonathan" (2 delar)´
  • 1910 Le secret de Willhelm Storitz
  • 1910 Hier et demain (egentligen novellsamling, av Societé Jules Verne ansedd som roman)
  • 1919 L'étonnante aventure de la mission Barcac (2 delar)
  • 1994 Paris au XXe siècle (skriven 1863, återfunnen 1989)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Butcher, William (2006) Jules Verne: The Definitive Biography. New York: Thunder's Mouth Press, ss 14-20, 55-70
  2. ^ Clute, John, Langford, David, Nicholls, Peter & Sleight; Graham (3d edition 2011 – ), The Encyclopedia of Science Fiction.
  3. ^ P. Costello (1978) Jules Verne: Inventor of Science Fiction. Scribner.
  4. ^ « N. Allot, Écossais, venu en France avec la Garde Écossaise de Louis XI, rendit service au roi qui l'anoblit, et lui donna « le droit de Fuye », c'est-à-dire celui d'avoir un colombier, ce qui était un privilège royal. L'archer écossais se fixa près de Loudun, construisit un château et devint Allotte, seigneur de la Fuÿe ». Cf. Jean-Jules Verne, Jules Verne, Hachette, 1973, s. 21.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]