Anton Drexler

Anton Drexler, född 13 juni 1884 i München, död 24 februari 1942 i München, var en tysk politiker; en av grundarna av Tyska arbetarepartiet (DAP) som senare skulle bli Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP), de tyska nazisternas parti och rådgivare till Adolf Hitler.

Biografi

1918 grundade järnvägsmekanikern Drexler tillsammans med andra arbetskollegor i München Freier Arbeiterausschuss für einen guten Frieden (Fria arbetarutskottet för en bra fred) för att stärka kampviljan hos bayrarna, speciellt arbetarklassen. Samma år tryckte Drexler upp flygblad där han utmålade bolsjevismen som ett judiskt bedrägeri. Han lärde känna Karl Harrer med bakgrund i Thulesällskapet, med vilken han grundade Deutsche Arbeiterpartei (DAP) 5 januari 1919. Drexler ville först ha med "sozialistische" i namnet, vilket Harrer motsatte sig, då det kunde skrämma bort sympatisörer. Därefter publicerade Drexler Das Versagen der proletarischen Internationale und das Scheitern der Verbrüderungsidee. (Den proletära internationalens fiasko och förbrödringstankens misslyckande). Samma år 1919 utgav han pamfletten Mein politisches Erwachen (Mitt politiska uppvaknande) med undertiteln Aus dem Tagebuch eines deutschen sozialistischen Arbeiters (Ur en tysk socialistisk arbetares dagbok), vilket betraktas som den första nationalsocialistiska programskriften.

1919 var Hitler verksam i den kommunistiska bayerska rådsrepubliken som utropat självständighet, ledd av Kurt Eisner, en jude, men som slogs ned. I följande rättsprocess angav Hitler kommunistiska upprorsmakare och blev betraktad som kontrarevolutionär. 12 september 1919 arbetade Hitler som politisk spion för myndigheterna och sändes till ett möte hos Drexlers DAP och en deltagare uttryckte önskan att Bayern skulle frigöra sig från Tyskland vilket Hitler inte kunde låta vara emotsagt, utan framhöll energiskt strävan att alla tyskar ska vara i enhet som nation. Som talare fick Hitler uppmärksamhet och stöddes av Drexler och Alfred Rosenberg, men Karl Harrer var emot idén att partiet skulle bli ett folkligt politiskt organ och lämnade det.

24 februari 1920 bytte partiet namn, genom att tillfoga "Nationalsozialistische" före det gamla namnet, på liknade sätt som partier i Österrike och Tjeckoslovakien. Då publicerades även ett nytt 25-punkters partiprogram, utarbetat av Drexler, Hitler och Gottfried Feder, med det är omstritt vem som egentligen formulerat vad. Betoningen i programmet var på nationalism, speciellt antisemitism och diskriminering av invandrare, samt socialisering av företag och förbud mot oskälig profit. Några punkter föreslog nationell upprustning för hälsa och välstånd för alla medborgare, med mödraskapsrättigheter, barnens rätt, med förbud mot barnarbete, medan andra föreslog begränsningar i yttrandefrihet. Möjligen kan idéer från Arthur Moeller van den Bruck redan då ha inverkat, vilken förespråkade en tredje väg, i motsats till nationell kapitalism och internationell socialism skulle man ha tysk nationell socialism i det Tredje riket, utan konflikt mellan höger och vänster. Partibeteckningen skulle inbjuda till naturlig identifiering för tyska arbetare.

Delvis genom intern manipulation lyckades Hitler bli partiets ledare från 29 juli 1921, men Drexler hade redan noterat Hitlers förmåga som retoriker att samla folkskaror och tog en mindre framträdande position som hedersordförande. Deutschsozialistische Partei, knappt hälften så stort som NSDAP, som bildats 1918 konkurrerade med NSDAP men sammanslagning diskuterades utan resultat, och 1922 upplöstes DSP och ett flertal ledare och en stor del av deras medlemmar gick över till NSDAP.

När partiet tvingades upplösas efter Ölkällarkuppen 1923 som Drexler valde att inte medverka i, gick han och Hitler skilda vägar. Han engagerade sig i Völkischer Block och satt i Bayerska parlamentet 1924-28. 1925 bildade han Nazionalsozialer Volksverbund, medan Hitler återupplivade NSDAP.

Efter maktövertagandet 1933 gick Anton Drexler åter med i NSDAP och hedrades offentligt 1934 med en utmärkelse som en av partigrundarna, och hans namn kunde användas i propaganda ibland under några år, men han fick aldrig mera någon politisk betydelse fram till sin död 1942.

Företrädare: Karl Harrer

Ordförande för DAP 1919 - 1921

Efterträdare: Adolf Hitler