Artikulationsställe

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Artikulationsställen
Labiala
Bilabiala
Labiodentala
Linguolabiala
Koronala
Interdentala
Dentala
Retroflexa
Alveolara
Postalveolara
Alveolopalatala
Dorsala
Palatala
Labiopalatala
Velara
Labiovelara
Uvulara
Faryngala
Epiglottala
Glottala
Den här sidan kan innehålla fonetisk information skriven med IPA, som kan krångla i vissa webbläsare. Hjälp.
Redigera den här mallen

Artikulationsställen kallas de nyckelställen i talapparaten där konsonanta språkljud produceras.

Ett givet konsonantljuds artikulationsställe kan anges med två kompletterande beskrivningssätt; antingen så specificerar man enbart var i talapparaten som den förträngning som ger konsonantljudet dess karaktär sker, eller så kompletterar man denna information med vilken artikulator som man använder sig av för att skapa förträngningen. Vilken av dessa metoder som är mest lämplig beror till hög grad på vilket konsonantljud man avser att beskriva. För ett flertal konsonanter så finns det till exempel stor individuell variation vad gäller artikulator, och det är därför mer relevant att enbart beskriva fonen med hjälp av var förträngningen sker.

Som syns i figuren nedan, kan man med mycket hög noggrannhet specificera både var förträngningen sker, och med vilken artikulator. I själva verket så använder sig språk i allmänhet enbart av en liten delmängd av de möjliga kombinationerna för att skapa fonemisk kontrast; vanligen inte fler än sju. Däremot skiljer det sig mycket vad gäller vilka kombinationer som ett givet språk använder sig av.

Konsonanterna delas upp i följande kategorier med avseende på deras artikulationsställe och vilken artikulator som användes:

Konsonanter kan även bildas med hjälp av mer än en artikulator:

  • labiopalatal - läpparna mot varandra samtidigt som tungan går mot hårda gommen
  • labiovelar - läpparna mot varandra samtidigt som tungan går mot mjuka gommen



Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]