Aurora Karamzin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Porträtt av Aurora Karamzin
Aurora Karamzins residens i Helsingfors, Villa Hagasund, som numera är museum

Eva Aurora Charlotta Karamzin, först gift Demidoff, född Stjernvall 1 augusti 1808 i Ulvsby[1], död 13 maj 1902 i Helsingfors, var en föregångare i social- och diakoniarbetet i Finland. Hon var sin tids mest ryktbara skönhet, en välkänd filantrop samt en ansedd gestalt i societeten i såväl Helsingfors som S:t Petersburg.

Hon var mormor till Jugoslaviens ställföreträdande regent Paul av Jugoslavien

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hennes föräldrar var överstelöjtnanten Carl Johan Stjernvall och Eva Gustava von Willebrand vars mor tillhörde ätten von Wright, de bodde i Ulvsby Saaris herrgård och fick 12 barn, av vilka fyra levde till vuxen ålder. Bägge föräldrarna var adliga och morfadern Ernst Gustaf von Willebrand var landshövding i Åbo och Björneborgs län. År 1812 utnämndes Auroras far till Viborgs läns första landshövding och hela familjen flyttade till Viborg. Fadern avled år 1815 i en febersjukdom och modern gifte sig följande år med makens efterträdare, den nya landshövdingen Carl Johan Walleen.

År 1830 blev Aurora Stjernvall hovfröken för Nikolaj I gemål kejsarinnan Alexandra Fjodorovna. Uppdraget medförde att hon stod till kejsarparets förfogande då de besökte storfurstendömet. Fem år senare utnämndes hon till hovfröken i det kejserliga följet och bosatte sig i Vinterpalatset i S:t Petersburg. Tjänsten som hovfröken avslutades år 1836 då Aurora gifte sig med hovjägmästaren och statsrådet Paul Nikolajevitj Demidoff (1798-1840) omnämnd som Rysslands rikaste man. Aurora och Paul fick år 1839 en son, som döptes till Paul efter sin far. Paul d.ä. var sjuklig och avled endast ett halvår efter sonens födelse. Efter att vid blott 31 års ålder blivit änka köpte Aurora av sin styvfar C.J. Walleen Träskända gård på vilken hon tillbringade sina somrar fram till år 1895. Vintrarna tillbringade hon antingen i S.t Petersburg eller på resande fot.

År 1846 gifte Aurora om sig. Den nya maken var den ryska översten Andrei Karamzin, son till den ryske rikshistorikern Nikolaj Karamzin. Tillsammans med maken reste Aurora till Paris [2] samt besökte släkten Demidoffs gruvimperium öster om Uralbergen. Under dessa resor stärktes Auroras sociala samvete och på hennes initiativ grundades i Nizjnij Tagil såväl ett barnhem med tillhörande skola som ett sjukhus.

Äktenskapet med Andrei avslutades då denne avled på fältet i Krimkriget år 1854. Efter att hon blivit änka för andra gången koncentrerade sig Aurora Karamzin på välgörenhet. Hon verkade i Fruntimmersföreningen i Helsingfors och finansierade bl.a. daghem, skolor, soppkök samt barn- och ålderdomshem. Efter förebild från Ryssland och Tyskland grundade Karamzin år 1867 Helsingfors Diakonissanstalt.

Aurora Karamzins inflytande kan fortfarande skönjas i huvudstadsregionen. I Helsingfors med omnejd finns ett antal gator och institutioner, som namngivits till hennes ära:

  • Auroragatan (Helsingfors)
  • Karamzingatan (Helsingfors)
  • Aurorahemmet (ålderdomshem, Esbo)
  • Aurorasalen (Helsingfors Diakonissanstalt)
  • Aurorasjukhuset (Helsingfors)
  • Auroran koulu (skola, Esbo)
  • Auroran päiväkoti (daghem, Esbo)
  • Karamzinin koulu (skola, Esbo)

Hon ligger begraven på Sandudds begravningsplats.

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Enligt vissa källor föddes Aurora den 1 augusti. Hon firade dock alltid sin födelsedag den 3 augusti. Det är även osäkert om hon föddes i staden Björneborg eller i Ulfsby strax utanför.
  2. ^ Paret Karamzin vistades i Paris under februarirevolutionen 1848.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

  • Aurora Karamzins enda son Paul Pavlovitj Demidoffs dotter Aurores ättlingar gifte in sig i den jugoslaviska kungafamiljen. Prinsessan Elisabets dotter är Hollywoodstjärnan Catherine Oxenberg, som påstås ha ärvt sin vackra anmoders drag.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Aurora Karamzin. Ett aristokratiskt liv. Esbo stadsmuseum. Schildts 2006.
  • Aurora Karamzin och maktens estrader -utställningskatalog. Esbo stadsmuseum 2006.
  • Qvarnström, Ingrid: Ett legendomspunnet liv : Aurore Karamsin och hennes samtid. Helsingfors 1937.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]