Axel Fridell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Porträtt föreställande konstnärskollegan Einar Forseth, målat av Axel Fridell 1915
Tre berusade män, Akvarell.

Johan Axel Fridell, född 6 november 1894 i Falun, död 26 maj 1935 i Stockholm, var en svensk konstnär.

Fridell studerade på Konsthögskolan från 1913 men blev år 1916 relegerad tillsammans med kamraten Bertil Bull Hedlund för försumlighet. Men han blev trots detta uppmärksammad och erkänd redan under dessa år, främst för sina torrnålsgravyrer.

Förutom grafik målade han även i olja, bland annat självporträtt, interiörer med figurer samt landskap med motiv från Stockholmstrakten eller Falun, ofta lätt och luftigt hållna och i en blond och ljus kolorit.

När Fridell dog 1935, bara 40 år gammal, hade han på knappt två decennier hunnit nå samma konstnärliga höjder som det tagit till exempel Anders Zorn en hel mansålder att nå. Dödsorsaken var spridd lungcancer[1]. Han dog på S:t Eriks sjukhus på söndagseftermiddagen den 26 maj 1935.

På Dalarnas museum i Falun finns stora samlingar av Fridells verk.

Grafikern[redigera | redigera wikitext]

Det var som grafiker Fridell gjorde sin viktigaste insats och han räknas till en av våra främsta grafiker. Han arbetade vanligen i torrnål men även med etsning. Hans stora läromästare på detta område var Rembrandt, James McNeill Whistler, Charles Méryon och Seymour Haden.

Under de tidiga åren, kring 1917, arbetade Fridell i en ganska luftig grafikteknik med kraftiga draggningar, tunna torrnålslinjer och effekter med färgplumpar. Denna teknik syns både i porträtten och landskapsbilderna från denna tid.

I mitten av 1920-talet anlade Fridell en ny stil, med mera genomarbetade plåtar. Flera av stockholmsbilderna från denna tid, till exempel Stadshuset i Stockholm II (1926, Haskel 223), hör till denna kategori.

Den första englandsresan ägde rum under åren 1926-28, och under denna tid fann Fridell sin mogna stil. De engelska dimmorna och stämningarna i London för övrigt gjorde att bilderna fick ett hemlighetsfullt skimmer över sig. Likväl är bilderna genomarbetade och detaljerade. Speciellt intresserade sig Fridell för motiv kring Thames och de stora parkerna. Ett av de mest storartade bladen från detta londonbesök är Old studio (1927, Haskel 253).

Fridell längtade utomlands igen. Nästa resa under 1930 ställdes framför allt till Nederländerna och Frankrike. Även i Paris fann Fridell stämningen vid floden, i detta fall Seine, spännande. Flera stora blad kommer från denna resa, till exempel det mörka Quai de Montebello I (1930, Haskel 300), där Fridell avbildat kajernas människor på ett dystert sätt. Bladet Flickan i fönstret II (1930-32, Haskel 308), påbörjades även i Rotterdam under denna resa.

Åter i Stockholm producerar Fridell fina blad från sin ateljé vid Stadsgården, till exempel torrnålen Stadsgården (1931, Haskel 330), där han kanske försöker men inte till fullo uppnår stämningarna från London.

Den sista utlandsresan går till London 1933 och Paris 1934. Nu tillkommer Fridells kändaste blad, Mr Simmons (Tidningsläsaren) (1933, Haskel 365), som gavs ut på frimärke 1974 när Publicistklubben firade sitt 100-årsjubileum. Bladet Glebe Place (Haskel 364), med en skum och mystisk förgrund, härstammar också från Londonbesöket 1933. Från parisbesöket 1934 kommer några fina studier av broar, bl.a. Le Pont Marie (Haskel 371).

I Fridells grafiska produktion ska även nämnas de många porträtt han utförde, bl.a. av Selma Lagerlöf, Gustaf V, hustrun Ingrid och ett antal självporträtt. Ett av de bästa porträtten är av konstnärskollegan Olof Hjort (Dalmasen, 1933, Haskel 350).

Fridell är den konstnär som fått flest grafiska blad (26 st.) utgivna i Föreningen för Grafisk Konsts årliga grafikportföljer, mellan åren 1915 och 1962.

Minnesutställning[redigera | redigera wikitext]

En minnesutställning över Axel Fridell hölls på Nationalmuseum under hösten 1936. Den flyttade till Falun efter nyåret 1937.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Haskel vol. II, s. 509

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Karl Asplund: Axel Fridell. Nordstedts 1947.
  • Karl Haskel: Axel Fridell - Bilder I-II. Föreningen för Grafisk Konst 1986 och 1989. Del I innehåller en förteckning över Fridells grafiska verk.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]