Bandvagn 202
| Bandvagn 202 (Bv 202) | |
|---|---|
 Norsk Volvo BM BV202NF1 på manöver 1981. |
|
| Typ | Terrängfordon |
| Ursprungsplats | Sverige |
| Tjänstehistoria | |
| Använts av | Sverige |
| Produktionshistoria | |
| Tillverkare | Volvo BM Arvika |
| Specifikationer | |
| Vikt | 4 000 kg |
| Längd | 6,2 m |
| Bredd | 1,8 m |
| Höjd | 2,2 m |
| Besättning | 1 |
| Passagerare | 9 |
|
|
|
| Motor | Volvo B18B, B20B 91 hk |
| Operativ räckvidd | 200 km |
| Hastighet | 39 km/h |
Bandvagn 202 (Bv 202) är ett midjestyrt bandgående terrängfordon med mycket god framkomlighet i svår terräng. Bandvagnen består av två permanent sammankopplade vagnar där motor och växellåda är placerade i den främre vagnen, med en kardanaxel till den bakre så att alla fyra banden driver. Förare och fordonschef sitter i den främre vagnen. I den bakre vagnen kan upp till 8 st soldater transporteras.
Historia[redigera]
I slutet av 1950-talet konstruerades Bandvagn 202. Bakgrunden till projektet var problemet med att få fram understöd och underhåll i oländig terräng, framförallt i Norrland på snö och myrar. Konceptet blev en tvådelad, midjestyrd vagn. De första körproven började 1959 och serietillverkningen startade 1964.
Tillverkning[redigera]
Mellan 1964–1981 tillverkade Volvo BM cirka 5000 st Bv 202.
Prestanda[redigera]
Ett mycket lågt marktryck gör att den kan köras på myrar och blötmarker. Bv 202 är ett så kallat översnöfordon, det betyder att det inte sjunker ned i snön, och därmed kan köras i princip hur djup snö som helst. Gummibanden förstärkta med flera stålvajrar är mycket hållbara och vagnen kan även köras sommartid på barmark. Vagnen är dessutom amfibisk.
