Blockflöjt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Olika sorters blockflöjter: Från vänster: sopranino-, sopran- (ituplockad), alt- och tenorblockflöjt.

Blockflöjt är ett träblåsinstrument. Bortsett från nutid då blockflöjten används på ett bredare och mer omfattande sätt än någonsin tidigare så hade blockflöjten sin storhetstid under renässansen och barocken, men kom senare att ersättas alltmer av traversflöjten (föregångaren till tvärflöjten). Blockflöjten är förmodligen ett av mänsklighetens äldsta, fortfarande använda, musikinstrument.

Den finns i nio olika storlekar och därmed olika tonlägen. Dessa är garklein, sopranino, sopran, alt, tenor, bas, kontrabas, subkontrabas och den största subsubkontrabasblockflöjten.

Sopranblockflöjten har ofta använts som nybörjarinstrument i musikundervisning. Blockflöjter spelar ibland en viktig roll i folksagor, där de brukar ha magisk förmåga.

Andra betydelser: Blockflöjt är också en orgelstämma av typen labialstämma (läppstämma).

[redigera] Utformning

Blockflöjter har i de allra flesta fall formen av en lång tub i tre delar med en liten näbb i den ena änden och en fot i den andra. Ofta förekommer någon typ av dekoration mellan sektionerna. De tillverkas traditionellt i trä. Ofta används två träslag, ett till själva flöjten och ett till den lilla plugg (blocket) som skall se till att en luftströmmen endast träffar den vassa kanten (labium). Blockflöjter började under 1900-talet tillverkas även i plast. En blockflöjt tillverkad i plast har flera fördelar (såsom lägre pris och mindre behov av underhåll) framför en gjord i trä. Tyvärr är alla fördelarna till för spelarens komfort, inte för lyssnaren eller musiken. För klangens skull är trä att föredra.

[redigera] Kända blockflöjtister

[redigera] Se även

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk