Gamba

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Gamba (olika betydelser).
Kvinna som spelar viola da gamba av Gabriel Metsu, 1663
Viola da gamba av olika storlekar

Gamba, även viola da gamba eller bara viol (av italienska viola[1] och gamba, 'ben'[2]), är en familj stråkinstrument. Den är inte ursprunget till dagens fiolfamilj och ska inte förväxlas med dess medlem violan. Det enda av dagens stråkinstrument som är besläktat med gamban är kontrabas.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Gamba utvecklades under 1400-talet ur de äldre fiddla och rebec. Instrumentet fanns runt år 1500 i diskant-, tenor och basformer, och under 1500-talet utvecklades ytterligare en diskant- (pardessus de viole) och en basvariant (violone).[2] De olika gambainstrumenten var vanliga särskilt under 1500-, 1600- och 1700-talen och fanns i flera storlekar och stämda på olika sätt.

Särprägel[redigera | redigera wikitext]

Gamban skiljer sig från dagens fiol bland annat genom sin bredare greppbräda och sina starkt sluttande "axlar". Den har dessutom fler strängar, greppband, flat botten och oftast C-formade ljudhål. Namnet viola da gamba syftar på att gamban inte hölls under hakan, som dagens fioler, utan mellan benen, vaderna (italienska: gamba). Jämför med viola da braccio som hölls med armarna (italienska braccio = arm), ett namn som finns kvar i tyskans Bratsche för altfiol, varav norskans bratsj.

Kända musiker[redigera | redigera wikitext]

Kända gambaspelare är till exempel Jordi Savall, Sara Cunningham, Bengt Ericson, Sergei Istomin, Hille Perl, Markku Luolajan-Mikkola och Cécile Schott.

Orgelstämma[redigera | redigera wikitext]

Gamba, även Viola da gamba, är också en orgelstämma av typen labialstämma (läppstämma).

Ljudexempel[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]