Bastuba
Från Wikipedia
Bastuban är det största av bleckblåsinstrumenten (brass-instruments på engelska). En tuba är vanligtvis stämd i B (på engelska: B-flat, försvenskat som Bess) men även F-, Ess- och C-tubor förekommer; Ess-tuban är vanligast i mässingorkestrar.
Innehåll |
[redigera] Storlek
Bastuban är det största instrumentet i bleckblåsfamiljen. Den kan förekomma i flera olika storlekar och tonarter. Storleken anges ofta i fjärdedelar, till exempel 3/4, 4/4, 5/4 etcetera. Den största av de vedertagna storlekarna är 6/4. Dock finns det ingen gemensam standard mellan de olika fabrikaten, så 4/4-tubor kan vara olika stora beroende på tillverkare. De stora B-tuborna kallas ofta kontrabastubor.
[redigera] Tonart och användningsområde
Tubor förekommer stämda i olika tonarter. Det finns (i storleksordning liten till stor) F-tuba, Ess-tuba, C-tuba och B-tuba. Valet av vilken tuba man spelar på görs ofta med hänsyn till i vilket sammanhang tuba ska användas i. Traditionerna varierar mellan olika delar av världen, men i Sverige är uppdelningen oftast enligt följande: de litet mindre F-tuborna spelas oftast i solosammanhang eller i mindre kammarmusiksammanhang, Ess-tubor spelas vanligen i mässingorkestrar och blåsorkester, C-tubor förekommer nästan uteslutande i professionella symfoniorkestersammanhang och B-tubor är vanligast i mässing- och blåsorkester.
[redigera] Nära släktingar
Varianter av tuban är helikonen och sousafonen. De är båda två tubor tillverkade för marscherande musiker och bärs på axeln. Helikonens ursprung är ur den europeiska militärmusiktraditionen, medan sousafonen konstruerades enligt specifikationer från den legendariska amerikanske marschkungen John Philip Sousa. Skillnaden mellan dessa två är att originalet helikonen projicerar ljudet åt sidan, medan Sousas modifikation projicerar det rakt fram.
[redigera] Kuriosa
Sedan 1979 firas Den internationella tubadagen på den första fredagen i maj.
[redigera] Se även
[redigera] Extern länk
- Tubaday.com Tubadagens hemsida
