Berzelii park

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′57″N 18°04′29″Ö / 59.33250°N 18.07472°Ö / 59.33250; 18.07472

Berzelii park.

Berzelii park är en park i centrala Stockholm mellan Nybroplan, Hamngatan och Norrmalmstorg. Där parken ligger sträckte sig tidigare den stinkande Packaretorgsviken vilken på 1830-talet började fyllas igen. Parken utformades av trädgårdsarkitekten Knut Forsberg. Sitt nuvarande namn fick Berzelii park 1858 i samband med att Carl Gustaf Qvarnströms staty av kemisten Jöns Jacob Berzelius avtäcktes 1858.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Berzelii park ritning 1850-tal.
Parken sedd från Nybroplan.
Parkarmatur "Berzeli" i Berzelii park, design Per Sundstedt.

Innan parken anlades, utgjorde området den del av Nybroviken som kallades Packaretorgsviken eller Katthavet. Viken, som till större delen bestod av träskmark, fylldes igen mellan 1838-1848 efter ett förslag från Karl XIV Johan.[1] Delar av gjutjärnsräcket runt parken kommer från Ladugårdslandsbron som var den gamla träbro som gick över Ladugårdslandsviken mellan nuvarande Arsenalsgatan och Nybrogatan.[2]

Parken ritades av landskapsarkitekt Knut Forsberg och började anläggas 1852, och följande år kunde dess gräsmattor och grusgångar öppnas för Stockholmarna. Heinrich Robert Berns öppnade 1854 ett schweizeri där Chinateatern nu ligger, vilket snabbt blev populärt och där bland annat August Blanche var stamkund.[3]

Parken har sitt namn efter Jöns Jacob Berzelius (1779-1848), svensk kemist, professor vid Karolinska Institutet och sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademien, som även står staty mitt i parken. Berzelius var den mest framstående svenske vetenskapsmannen under sin tid och en stor del av sitt liv bodde han i fastigheten på närliggande Nybrogatan 9. Efter hans död tog Vetenskapsakademien initiativ till att resa en staty över honom. Detta var unikt såtillvida att ingen staty tidigare rests över en vetenskapsman i Sverige, och kommenterades på följande sätt av den samtida pressen:[4]

Den intygar för landet att en ny tid brutit fram, att nationalstorheten och majestätet icke mer representeras blott af regenten på tronen, att tankens segrar numera stå vid sidan af svärdets, att arbetets ära står öfver den yttre glansens och maktens, den fria personligheten högt öfver börden, till och med om denna leder till en kungakrona.
— Illustrerad Tidning

Berzeliusstatyn i brons formgavs av Carl G Qvarnström. Medan man sökte efter en lämplig sten till statyns sockel fick statyn stå i en trälåda i parken, något som snart fick öknamnet "Berzelii skjul". Avtäckningen av statyn ägde rum klockan tre på natten 13 juli 1858, då man var rädd att den stora massan av nyfikna invigningsbesökare skulle trampa ner de nyplanterade och späda träden. I tidningen kunde man dagen efter läsa [5]

Snart trenne år jag stått på bara marken

Uti den här bekanta Katthavsparken,
Och inklämd i en klumpig furubur,
Ohyvlad, fast den gör en slät figur.

Parken, som har haft flera namn, kallades först Nybrosquaren[1], därefter Berzelii lund, vilket snart ändrades till Berzeli park[6]1863 öppnade Berns sitt nya etablissemang Berns salonger vid parkens södra sida. Stället blev snabbt blev ett populärt vattenhål och träffpunkt bland Stockholms borgerskap. 1939 minskades parkens gräsyta något samtidigt som en ny damm anlades framför Berns.

På grindstolparna vid entrén till parken från Nybroplan finns två grupper av Lekande björnar huggna i granit av Carl Milles. Milles inspirerades av den så kallade Münchenskolan vars ideal kännetecknades av rena och fasta former. De restes 1909 och var speciellt avsedda för platsen. På stenmurarna i närheten finns även andra djurskulpturer skapade av konstnären.[7]

Berzelii-kravallerna[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 1951 var parken skådeplats för de så kallade Berzelii-kravallerna, då ungdomar samlades i parken efter att ha varit ute och roat sig. Kravallerna växte gradvis i styrka under ett antal kvällar efter att polisen gripit misstänkta brottslingar den 20 juli. När anhängare till dessa senare samma vecka kom till parken sände polisen en större styrka som röjde upp i området. Ytterligare ett par stökiga nätter följde, med gradvis fler deltagare, samt en motsvarad upptrappning från polisens sida och medias uppmärksamhet. Kulmen kom den 26 augusti med polis från fem städer kallades in tillsammans med militärpolis, som ställdes mot ca 3 000 civila. Då händelserna senare analyserades kom man till att både en rådande polisstrejk med avsevärt minskad bemanning till följd samt bristen på sysselsättning för sommarlediga ungdomar varit orsak till kravallerna.[8]

Byggnader kring parken[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Ajkay Anna von, Lindhagen Suzanne, Mandén-Örn Kerstin, red (1990). Tidernas Stockholm: kulturmiljöer av riksintresse. Stockholm: Stockholms stadsmuseum. Sid. 50-51. Libris 7746806. ISBN 91-85238-62-7 
  2. ^ Norrmalm
  3. ^ Hellbom's weblog. Läst 1 februari 2014
  4. ^ En liten guide till kemihistorien på stan”. LMNT-nytt (1): sid. 26–29. 2009. ISSN 1402-0041. http://www.chemsoc.se/sidor/kemihistoria.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  5. ^ Boström, Raoul F. (2008). Ladugårdslandet med Tyskbagarbergen blir Östermalm. Stockholm: Trafik-nostalgiska förlaget. Sid. 74–75. Libris 10877184. ISBN 9789185305827. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&mediaId=18848 
  6. ^ Wrangel, Fredrik Ulrik (1912). Stockholmiana: I-IV : anteckningar (Ny uppl. jämte tillägg). Stockholm. Libris 423604. http://runeberg.org/wrangsto/0170.html 
  7. ^ Skulptur Stockholm - Lekande björnar
  8. ^ Österberg Eva, Lindstedt Cronberg Marie, red (2006). Våld: representation och verklighet. Lund: Nordic Academic Press. Libris 10260625. ISBN 91-89116-87-9. http://books.google.com/books?id=oK0jHu0gswgC&lpg=PA233&ots=tS1ecjqrs2&dq=berzelii-kravallerna&hl=sv&pg=PA233#v=onepage&q&f=false 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]