Humlegården
Koordinater: 59°20′21″N 18°04′22″Ö / 59.33917°N 18.07278°V
Humlegården är en park på Östermalm i Stockholm. Parken gränsar till Karlavägen i norr, Sturegatan i öster, Humlegårdsgatan i söder och Engelbrektsgatan i väster. Sedan 1878 ligger här Kungliga biblioteket, som är Sveriges nationalbibliotek.
Innehåll |
Historia [redigera]
Området var under medeltiden troligen inägomark till gården Ekeby som donerades av Magnus Ladulås till Klara kloster år 1288.[1] Humlegården anlades sedan som en kunglig trädgård av Johan III. Här odlades det frukt, kryddor och senare humle. Sveriges drottning Ulrika Eleonora lät bygga en paviljong, Rotundan, där hon vistades med sina barn. Den öppnades för allmänheten 1764 och var en av de platser där Stenborgs Sällskap uppträdde;[2] 1773 öppnade Humlegårdsteatern här i drottningens gamla paviljong Rotundan. Efter några års förfall köptes parken av kung Adolf Fredrik på offentlig auktion i slutet av 1700-talet. Han såg till att upprusta och restaurera den igen. Humlegården har använts för teater, djurpark, tivoli och värdshus. Allmän park har den varit sedan 1869.
Parken kallades tidigare för kexburken på grund av alla rån. Under 1970-talet var parken känd som bögparken, då var parken samlingsplats för Stockholms homosexuella. På senare år har parken varit plats för såväl rån som överfallsvåldtäkter, och betraktas som ett farligt ställe att vistas ensam på efter mörkrets inbrott. [källa behövs] Humlegården omnämns även i sången Hum hum från Humlegården. Hösten 2011 startade gruppen " Ett levande Humlan " som främst finns på sociala media för att driva frågan om ett tryggare Humelegården även på kvällstid. Ett medborgarförslag lämnads in till Östermalms stadsdelsnämnd december 2011 för att bl.a. få en bättre och ökad belysning i parken.[källa behövs]
Skulpturer [redigera]
- Carl von Linné, Fritjof Kjellberg, rest 1885
- Carl Wilhelm Scheele, John Börjeson, rest 1892
- Farfadern, Per Hasselberg, rest 1896 vid Kungliga biblioteket
- Anders Fryxell, Walter Runeberg, rest 1910
- Peter Wieselgren, Gustav Malmquist, rest 1910
- Fredrika Bremer, Sigrid Fridman, rest 1927
- Tuffsen, Egon Möller Nielsen, rest 1949
- Isobartema, Martin Holmgren, rest 1970
- Cordillera de Los Andes, Francisco Gazitúa, rest 2000
Referenser [redigera]
- ^ Nils Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa, 1953
- ^ Johan Flodmark, Stenborgska skådebanorna
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Humlegården.
- Parkdokument för Humlegården, Stockholm, juni 2004