Kungliga nationalstadsparken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Nationalstadsparken” leder hit. För det generella begreppet nationalstadspark, se Nationalstadspark.
Nationalstadsparkens gränser (2010) på Open street map.[1]

Kungliga nationalstadsparken (även Ekoparken), är världens första nationalstadspark, omfattande delar av Stockholms, Lidingö och Solna kommuner. Parkområdet inom Lidingö kommun omfattar enbart ögruppen Fjäderholmarna.

I denna nationalstadspark ingår som helhet Skeppsholmen, Kastellholmen, Stockholms sjögård och Fjäderholmarna, delar av Norra Djurgården, Ladugårdsgärdet, Djurgården, Ulriksdal och Hagaparken samt Brunnsviken och en del av Edsviken.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Nationalstadsparken hette Ekoparken när den bildades 1995. Man ville markera den ekologiska tanken och betydelsen bakom parken.[2] Eftersom parken tillkom mycket genom kung Carl XVI Gustafs initiativ förekommer även namnet Kungliga nationalstadsparken.

I februari 2009 beslutade regeringen att namnet Kungliga nationalstadsparken ska användas[3]. Det fanns även förslag att kalla parken Nationalstadsparken Stockholm-Solna. Sedermera står begreppet Ekoparken för Sveaskogs 34 områden med höga naturvärden. WWF:s Ekoparksfond har därför döpts om till Nationalstadsparksfonden WWF.[4]

Initiativ och riksdagsbeslut[redigera | redigera wikitext]

Nationalstadsparkens monument i Hagaparken, Solna kommun

Kungliga Nationalstadsparken kom till mycket genom initiativ av kung Carl XVI Gustaf. Parken förvaltas huvudsakligen av Kungliga Djurgårdens Förvaltning. I nationalstadsparken förverkligades för första gången idén att inrätta en nationalpark i omedelbar närhet till och inom en storstad, inklusive alla befintliga byggnader, infrastrukturer, parker, vattendrag, flora och fauna.

Området är skyddat enligt lag. Nya byggnader eller andra ingrepp är bara möjliga under stränga restriktioner.

Grunden till Nationalstadsparken var det riksdagsbeslut som efter långa diskussioner togs den 7 december 1994. Lagstiftningen som reglerar Nationalstadsparken finns i Miljöbalken, där det bland annat står att läsa:

Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas.
— 4 kapitlet 7 § Miljöbalken

Parken[redigera | redigera wikitext]

Djurgårdsbrunnskanalen i oktober 2013.

Den 27 kvadratkilometer stora nationalstadsparken innehåller unika kultur- och naturvärden, allt från slott till koja, parker, sjöar, norra Europas största bestånd av grova ekar,[5] bland dem Prins Eugens ek, som anses vara den största levande eken på Djurgården.[6] Inom parkens vatten finns även den i Sverige utrotningshotade grönlingen (en sötvattensfisk).

Gällande byggnader finns bokstavligen allt från "slott till koja". En av de äldsta byggnaderna i parken är Karl XI:s fiskestuga från 1680-talet, mellan Stora Skuggan och Lilla Skuggan på Norra Djurgården och vid Edsviken ligger Ulriksdals slott från 1640-talet. Den högsta byggnaden i nationalstadsparken är det 170 meter höga (inklusive mast) Kaknästornet, som invigdes 1967. Parken innehåller även bostadsområden, företag, motorvägar och Stockholms universitet samt Stockholms äldsta koloniträdgård, Koloniföreningen Söderbrunn som kom till år 1905 på Anna Lindhagens initiativ.

I parken försöker Djurgårdsförvaltningen även att återskapa äldre kulturlandskap. Ett exempel är området Fisksjöäng på Norra Djurgården. Fisksjöäng var den allra sista kåkstaden i Stockholm – den revs 2003. Numera är Fisksjöäng åter en äng och sedan några år låter Djurgårdsförvaltningen ett femtontal highland cattle-nötboskap beta på området så att landskapet hålls öppet. Detta är ett projekt i samarbete med Världsnaturfonden (WWF).

Uggleviken, en uppgrundad vik av Östersjön, ligger i parkens norra del. På grund av sin storlek och relativa orördhet är det Stockholms förnämsta fuktlövskog och har i Naturen i Stockholms län, en utflyktsguide klassats som ett område av mycket stort naturvärde. Biologiskt är området ett av de intressantaste i Stockholm med sällsynt fauna och flora.[7][8]

Cykelled[redigera | redigera wikitext]

Skylt "Cykelled"

I september 2010 invigdes ett nytt cykelstråk som går genom Kungliga nationalstadsparken. Den 36 km långa cykelleden länkar samman Ulriksdal i norr med Blockhusudden i söder. För första gången sedan Kungliga nationalstadsparken skapades 1995 finns det nu ett sammanhängande skyltat cykelstråk. Det är Länsstyrelsen i Stockholms län som på det här sättet vill göra parken mer tillgänglig och öka kunskapen om den.[9]

Det har nämligen visat sig att parken fortfarande efter 15 år (2010) är relativt okänd. Trettio procent av stockholmarna vet inte hur man hittar till Nationalstadsparken. Det finns visserligen information om parken men inte hur man hittar dit. Undersökningar visar att hälften av stockholmarna saknar information om hur man kommer till naturen runt staden, och för utländska turister finns nästan ingen information alls. [10]

Kritik[redigera | redigera wikitext]

Lagstiftningen som reglerar Nationalstadsparken har fått mycket kritik för att den riskerar att hämma Stockholms tillväxt [11]. Bland annat har enskilda privatpersoner med stöd av lagen kunnat försena och fördyra byggnationen av vägleden Norra länken, för att skydda en gräsmatta innanför Nationalstadsparkens gränser, som anlades så sent som på 1960-talet ovanpå byggmassor från Wenner-Gren Center [12].

Lagen anses även vara svårtolkad. Från exempelvis Förbundet för Ekoparken, Haga-Brunnsvikens vänner och Samfundet S:t Erik finns en ambition att stoppa nya byggprojekt strax utanför Nationalstadsparkens gränser med argumentationen att de kan synas inifrån parken.[13][14][15] Detta berör bland annat Hagastaden, Frösunda, snabbspårvägen Tvärbanans förlängning till Stockholms universitet, samt en framtida utbyggnad av Hjorthagen. Dessa hinder kan vara en anledning till att man valt att inte inrätta några fler nationalstadsparker i Sverige.[16]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Byggnader
Fauna
Landskap

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Källa: Nationalstadsparken
  2. ^ Utgren & Hammarström, Ekoparken ...
  3. ^ Enligt beslut den 5 februari 2009
  4. ^ Uppgift enligt wwf.se
  5. ^ Utgren & Hammarström, Ekoparken ..., sidorna 29–30
  6. ^ Djurgårdsvandringar, sida 71
  7. ^ Stockholms stad om Uggleviken
  8. ^ Enligt Stockholms Naturskyddsförening och Östermalms stadsdelsförvaltning
  9. ^ Fritt fram för cykel i Nationalstadsparken
  10. ^ Uppgift enligt Sveriges Television den 2010-10-06
  11. ^ Nationalstadsparken hämmar Stockholm, fast den inte behöver
  12. ^ Kohandel om tunnelbygge”. Dagens Nyheter. 1 februari 2008. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=738689. 
  13. ^ Förbundet för Ekoparken Protokoll Styrelsen 2010 03 09
  14. ^ Domstol sista hoppet för Stockholms ekopark
  15. ^ Norra stationsområdet blir trångt och mörkt
  16. ^ Gräsmatta kan fördyra Norra länken”. Dagens Nyheter. 29 januari 2008. http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=737598. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]