Kungsträdgården

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°19′52″N 18°04′17″Ö / 59.33111°N 18.07139°Ö / 59.33111; 18.07139

Vykort av Kungsträdgården mellan 1890–1900
Kungsträdgården överblick i riktning mot Hamngatan, 2013. Foto: Dan Koehl

Kungsträdgården, vardagligt även Kungsan, är en park belägen på Norrmalm i centrala Stockholm. Den är tillsammans med Humlegården den äldsta bevarade parken i Stockholm. Här låg en gång slottet Makalös. På den tiden var parken en inhägnad lustgård dit endast hovet hade tillträde, vid grindarna stod beväpnade vakter.

I Kungsträdgården avhölls Stockholmsutställningen 1866, som var Sveriges första internationella konst- och industriutställning efter europeiskt mönster. Två kungar vid namn "Karl" står staty i parken, Karl XII:s staty och Karl XIII:s staty. Mellan dem återfinns Molins fontän och de almar som var centrum för almstriden den 12–13 maj 1971.

Den västra allén är uppkallad efter Jussi Björling, Jussi Björlings allé och den östra efter Birgit Nilsson, Birgit Nilssons allé.

Kungsträdgården ägs sedan 1971 av Stockholms kommun men drivs sedan 1953 av Kungsträdgården Park & Evenemang AB, som är ett av Stockholms Handelskammare helägt dotterbolag, för administration, uthyrning och underhållning i Kungsträdgården.

Tidig historia[redigera | redigera wikitext]

Blanch's café i den så kallade Ateljébyggnaden 1896.
Kungsträdgården 1716. Ur Suecia antiqua et hodierna.
Kungsträdgården 1950. Foto: Oscar Bladh.

Kungsträdgården var i äldre tider en trädgård för kungafamiljens räkning och inte upplåten för allmänheten. Redan Erik av Pommern skall ha haft en kålodling på nuvarande Kungsträdgårdens plats, men betydligt begränsad i väster av Jakobs kyrkogård och i öst Näckströmmen som skiljde malmen från Blasieholmen. Gustaf I, Erik XIV och flera senare kungar sägs ha inkallat utländska trädgårdsmästare för att sköta de kungliga trädgårdarna och plantera utländska rara träd och örter.

Karl XI:s tid uppsattes en vattenkonst, till vilken vattnet enligt kungliga trädgårdsintendenten Johan Hårlemans förslag, togs från Träsksjön. Den borttogs 1767 och i stället anlades en gräsplan på vilken man uppställde en byst av Fredrik I (där nu Karl XIII:s staty står).

Först på 1700-talet och särskilt under Gustav III:s tid fick allmänheten tillträde till Kungsträdgården. 1762 uppfördes ett nytt växthus i norra änden av platsen, ett gammalt växthus fanns redan från Karl XII:s tid. Samtidigt uppfördes en trädgårdsmästarbostad. Trädgården omgärdades med en stenmurar med stora järnportar. I allmänhet tycks Kungsträdgården på den tiden ha varit välskött av vårdare avlönade av staten. När allmänheten fick tillträde blev den en förlustelseplats av gladaste slag, varav flera av Bellmans sånger ger livliga skildringar.

Efter 1796 undergick Kungsträdgården betydande förändringar. Träd höggs ned för att skaffa ljus och luft i de täta gångarna. Gräsplaner anlades. Varmväxthuset förvandlades först till en danssal, sedan till arsenal och slutligen, innan det 1851 togs bort, till brunnssalong. Den södra muren, mitt emot före detta De la Gardieska palatset, revs och Arsenalsgatan jämnades med trädgården. På Karl XIII:s och Karl XIV Johans tid undanröjdes allt som utmärkte en trädgård och alla murar togs bort. Platsen planerades, grusades och berövades nästan allt grönt och utsträcktes ned till strömmen, sedan De la Gardieska palatset hade brunnit ned 1825. I äldre tider kallades det "Makalös". Efter reduktionen blev det arsenal och slutligen, från 1793, dramatisk teater.

Sedan Karl XIV Johan låtit resa en staty av sin adoptivfar Karl XIII påbjöds genom ett kungligt brev den 26 mars 1822, att Kungsträdgården skulle kallas "Karl XIII:s torg". Själva statyn är utförd av bildhuggaren Erik Gustaf Göthe medan de fyra lejonen som placerats i fotställningens hörn är modellerade av Bengt Fogelberg.[1]

Panorama[redigera | redigera wikitext]

Kungsträdgården, norra delen, första maj 2012.
Kungsträdgården, norra delen, första maj 2012.


Konstnärlig utsmyckning[redigera | redigera wikitext]

Mitt i parken återfinns Karl XIII:s staty omgiven av fyra lejon. Statyn är utförd av Erik Gustaf Göthe och avtäcktes den 5 november 1821. De fyra lejonen skapades av Bengt Erland Fogelberg och kom på plats 1824.[2] Karl XII:s staty i parkens södra del, Karl XII:s torg, avtäcktes den 30 november 1868, 150-årsdagen av kungens död vid Fredriksten. Ytterligare ett konstverk i parken är Molins fontän, formgiven av Johan Peter Molin. Fontänen sattes upp den 25 september 1873 efter en allmän insamling och bidrag från Stockholms stad. Dessförinnan hade den visads som gipsmodell på Stockholmsutställningen 1866.

Nyare historia[redigera | redigera wikitext]

Kungsträdgårdens nya damm, juli 2007.
Almarna och Erik Glemmes tehus på 40-årsdagen för Almstriden, 11 maj 2011.

Kungsträdgården har gått igenom ett flertal ombyggnader och förändringar. Från att ha varit en prunkande barockträdgård på 1600-talet hade parken förändrats till en trist exercisplats under 1800-talets sista hälft.[3] 1875 övertog Stockholms stad skötseln och underhållet av Kungsträdgården mot en summa av 5 000 kronor årligen och den första åtgärden var att anordna nya rabatter kring Karl XIII:s staty.[4]

En större förändring av parken genomfördes i samband med Stockholms 700-årsfirande 1953. Då uppfördes efter Erik Glemmes ritningar en stor friluftsscen, en serveringsbyggnad utmed Hamngatan, en paviljong för teservering samt några kiosker och en ölhall. Tillsammans med blomsterurnor, flaggstänger och soffor förvandlades Kungsträdgården till en färgglad miljö.[5] I november 1962 tillkom Kungsträdgårdens populära konstfrusna isbana. 1971 övergick Kungsträdgården i stadens ägo. I maj samma år utspelades Almstriden i parken.

En uppmärksammad upprustning och ombyggnad var omdaningen i Kungsträdgårdens norra del 1997–1998 enligt Aleksander Wolodarskis[6] planer. Upprustningen gjordes i samband med att Stockholm var kulturhuvudstad i EU. Då anlades en stor central damm, japanska körsbärsträd i allé planterades och samtliga lindar i dåligt skick byttes ut. [7]

Omgivande byggnader[redigera | redigera wikitext]

Årstider och aktiviteter[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholmiana I-IV
  2. ^ Informationstavla på platsen
  3. ^ Asker 1986, s. 39
  4. ^ Asker 1986, s. 42
  5. ^ Asker 1986, s. 44
  6. ^ KulturNav: Wolodarski, Aleksander
  7. ^ Trädgårdsspanaren

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]