Betelgeuse

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För ett släkte av steklar, se Betelgeuse (djur).
Betelgeuse
Observationsdata
EpokJ2000.0
Stjärnbild Orion
Rektascension 05t55m10,3s
Deklination +07°24'25"
Skenbar magnitud (V) +0,45
Stjärntyp
Spektralklass M1-2Ia-Iab
U-B-färgindex 2.06
B-V-färgindex 1.85
Variabeltyp SR c (halvregelbunden)
Astrometri
Radialhastighet (Rv) +21 km/s
Egenrörelse (μ) RA: 27,33 mas/år
Dek.: 10,86 mas/år
Parallax (π) 7,63±1,64 mas
Avstånd 643 ± 146[1]  (197 ± 45[1] pc)
Absolut magnitud (MV) -5,14
Detaljer
Massa 12-17 M
Radie 936[2] R
Luminositet 40 000 - 100 000
(bolometrisk) L
Temperatur 3 500 K
Ålder 6 × 106 år
Andra beteckningar
α Ori, 58 Ori, HR 2061, BD+7°1055, HD 39801, SAO 113271, FK5 224, HIP 27989

Betelgeuse [ˈbeːtɛlˌjøːs] (α Ori, α Orionis, Alfa Orionis) är en superjätte i stjärnbilden Orion. Sett från jorden räknas den som den 10:e starkast lysande stjärnan, även om det varierar något då dess ljusstyrka är variabel.

Allmänt[redigera | redigera wikitext]

Betelgeuses position i Orion som det ser ut med blotta ögat.
Betelgeuses position på stjärnhimlen (den röda pilen)

Stjärnans massa, 4,235 · 1031 kg, är ungefär 20 gånger solens och dess radie är någonstans i storleksordningen 650 000 000 kilometer vilket är nästan 1 000 gånger solens. Det vill säga cirka 1 miljard (1 000 000 000) solar ryms innanför Betelgeuse. Det gör att den skulle räcka ungefär till Jupiters omloppsbana om den placerades i solsystemet. Dess enorma diameter gör att den blev den första stjärna (förutom solen) som man har kunnat avbilda som en skiva och även iakttaga solfläckar på. Stjärnans storlek har observerats variera och forskare har noterat att den nu befinner sig i ett stadium av sammandragning. [3]

Namnet kommer från arabiska يد الجوزاء, Yad al-Jawzā, ungefär den centralas hand och är ett resultat av ett antal felöversättningar och translitterationer.

Dess rödaktiga färg gör att den, liksom Mars, ofta förknippats med krig och inom astrologin står den för militär och civil ära.

Betelgeuse ingår tillsammans med Procyon och Sirius i vintertriangeln.

Observerad storlek[redigera | redigera wikitext]

Betelgeuse är intressant för astronomer av flera olika skäl. På grund av storleken och den relativa närheten till jorden har Betelgeuse den tredje största vinkeldiametern betraktad från jorden. [4] Endast solen och R Doradus är större. Dessutom är Betelgeuse en av bara ett dussintal stjärnor som teleskop kan fånga som en synbar skiva. Vinkeldiametern för Betelgeuse var den första att mätas med interferometri och dess diameter har iakttagits vara varierande. Mellan 1993 och 2009 har stjärnans diameter minskat med över 15 procent.[5]

Avståndet till Betelgeuse är 667 ljusår [6] , vilket i så fall innebär att stjärnans diameter är 950 till 1 000 gånger större än solens. Betelgeuse har ett färgindex (B-V) på 1.86 och tros ha en massa motsvarande cirka 20 gånger solens. [3] Dess exakta diameter är svår att fastställa eftersom optisk strålning avtar med avståndet från centrum av Betelgeuse och färgen på denna strålning varierar också med avståndet. Även om Betelgeuse bara har tjugo gånger solens massa kan dess volym vara hundratals miljoner gånger större. Solen och Betelgeuse kan jämföras som en badboll i förhållande till ett idrottsstadium.

Betelgeuse är den första stjärnan på vilken solfläckar kunde iakttagas med teleskop, först från jordbaserade teleskop och sedan från Hubble och senare från jordbaserade COAST telescope [3][7] Betelgeuses fotosfär är utsträckt och visar starka linjer av emission snarare än absorption. Denna kromosfär har en temperatur som inte är högre än 5500 kelvin och kan kanske sträcka sig utåt sju gånger stjärnans diameter. Denna atmosfär av gas har iakttagits röra sig såväl mot som bort från Betelgeuse, tydligen beroende på fluktuationer i fotosfären. [8]

Stjärnans framtida öde[redigera | redigera wikitext]

Det är möjligt att Betelgeuse kommer att bli en supernova, [3][6] den ljusstarkaste människan noterat, vars styrka kommer att överträffa månens sken på natthimlen. [6] Med tanke på dess storlek och ålder på 8,5 miljoner år, en hög ålder för denna typ av stjärna, kan den komma att explodera inom de närmaste tusen åren.[6] Då dess rotationsaxel inte pekar mot vårt solsystem och då dess avstånd är 667 ljusår [6] kommer dess supernovas gammastrålning inte att skada jordens ekosystem.

Nobelpristagaren Charles Townes har i en rapport från 9 juni 2009, påvisat att stjärnan drar sig samman. Stjärnan har minskat 15 % sedan 1993 och minskningstakten ökar. Den genomsnittliga minskningshastigheten de senaste 15 åren är runt 215 m/s. [9]

Enligt rapporten har stjärnans radie minskat med cirka en halv AU, till 5,5 AU. Detta avstånd (0,5 AU) motsvarar ungefär avståndet från solen till Venus. [10] Betelgeuse massa är ungefär i sådan storlek att den kan sluta som en neutronstjärna[11].

Betelgeuse i populärkulturen[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Harper, Graham M.; Brown, Alexander; Guinan, Edward F. (April 2008). ”A New VLA-Hipparcos Distance to Betelgeuse and its Implications” (PDF). The Astronomical Journal 135 (4): sid. 1430–40. doi:10.1088/0004-6256/135/4/1430. Bibcode2008AJ....135.1430H. http://iopscience.iop.org/1538-3881/135/4/1430/pdf/aj_135_4_1430.pdf. Läst 10 July 2010. 
  2. ^ Betelgeuse (Alpha Orionis), professor James B. (Jim) Kaler, University of Illinois, senaste access 2009-07-19
  3. ^ [a b c d] astro.uiuc.edu, Betelgeuse (Alpha Orionis) - Update 2008, Stars, Jim Kaler, retrieved 9 October 2008.
  4. ^ T. R. Bedding et al. (1997). ”The angular diameter of R Doradus: a nearby Mira-like star”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 286 (4): ss. 957–962. http://adsabs.harvard.edu/abs/1997astro.ph..1021B. Läst 20 juni 1962. 
  5. ^ Ron Cowen (2009-06-10). ”Betelgeuse shrinks: The red supergiant has lost 15 percent of its size”. http://www.sciencenews.org/view/generic/id/44573/title/Betelgeuse_shrinks.  "Minskningen av stjärnan motsvarar avståndet mellan Venus och solen rapporterade foprskare den 9 juni 2009 vid ett möte i American Astronomical Society samt i Astrophysical Journal Letters 1 juni 2009."
  6. ^ [a b c d e] Betelgeuse could explode as a supernova » Radio Podcasts | Earth & Sky
  7. ^ D. Burns et al. (1997). ”The surface structure and limb-darkening profile of Betelgeuse”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 258 (1): ss. L11–L16. 
  8. ^ Lobel, A.; Dupree, A. K. (2000). ”Modeling the Variable Chromosphere of α Orionis”. The Astrophysical Journal 545: ss. 454–474. doi:10.1086/317784. http://www.journals.uchicago.edu/doi/full/10.1086/317784. Läst 4 februari 2007. 
  9. ^ http://esciencenews.com/articles/2009/06/09/red.giant.star.betelgeuse.mysteriously.shrinking
  10. ^ http://www.berkeley.edu/news/media/releases/2009/06/09_betelim.shtml
  11. ^ Kaler, James B. (2002). The Hundred Greatest Stars. New York: Copernicus Books. sid. 33. ISBN 0-387-95436-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]