Liftarens guide till galaxen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En blå handduk med talet 42 i stora röda siffror (svaret på livet, universum och allting) ligger med några vandringskängor på en sanddyn. Fotot skapades som en hyllning till Douglas Adams verk Liftarens guide till galaxen.
För boken, se Liftarens guide till galaxen (bok). För filmen, se Liftarens guide till galaxen (film).

Liftarens guide till galaxen (engelska: The Hitchhiker's Guide to the Galaxy) är en historia av författaren Douglas Adams som återberättats i minst sju olika medier. Vad som började som en radiopjäs 1978 blev en del av västvärldens allmänbildning i form av fem böcker och har dessutom varit en teaterpjäs, ett textbaserat äventyrsspel, en tv-serie, en seriebok och en film. Handlingen kretsar kring jordbon Arthur Dents äventyr i universum och senare även i multiversum.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Arthur Dent upptäcker en morgon att hans hus håller på att rivas, till förmån för en ny genomfartsled som skall byggas på platsen. Då han ligger i sin morgonrock i leran framför en bulldozer i protest mot rivningen dyker utomjordingen och den gode vännen Ford Prefect upp. Ford är anställd av redaktionen till det digitala uppslagsverket Liftarens guide till galaxen, och tar med Arthur till den lokala puben, efter att ha lyckats övertala byggarbetarnas chef att lägga sig i leran istället för Arthur. Han och de andra byggarbetarna kan ju få lov att gå till puben då Arthur kommer tillbaka... När de är på puben händer det saker, en Vogonflotta bestående av jättelika rymdskepp uppenbarar sig på himlen, de "skall bara" spränga Jorden för att ge plats åt en intergalaktisk genomfartsled. Ford och Arthur lyckas lifta med ett av rymdskeppen, i samma sekund som Jorden sprängs. Det visar sig senare att planeten Jorden enbart är ett experiment för att hitta "den yttersta frågan om livet, universum och allting" (svaret är 42, men frågan däremot kan ej existera i samma universum som svaret). Om man inte förstår svaret på en fråga, behöver det inte vara svaret det är fel på, det kan lika gärna vara frågan som är felställd, konstaterar berättaren i boken i samma kapitel. Handlingen är nu i full gång och det händer allt mer osannolika saker i kommande kapitel. Boken kan vara litet snårig på sina ställen då det pågår en del parallellhandlingar, och samtidigt som bokens "berättarröst" kommer in och förklarar olika skeenden som mer eller mindre (oftast mindre) för handlingen framåt. Handlingen i filmen, med samma namn, skiljer sig en del i denna inledning.

Karaktärer[redigera | redigera wikitext]

  • Arthur Dent - bokens huvudperson
  • Ford Prefect - frilansande författare till berömt elektroniskt uppslagsverk
  • Zaphod Beeblebrox - galaxens fd president, har två huvuden (och tre armar, i TV-serien antyds även multipla genitalia)
  • Trillian - Jordbo som följde med Zaphod till hans skepp 6 månader innan Arthur
  • Marvin - den deprimerade roboten
  • Slartibartfast - designer av kustlinjer och Norge
  • Wowbagger - ofrivilligt odödlig varelse som förolämpar alla i Universum
  • Oolon Colluphid - debattör och författare
  • Prostetnic Vogon Jeltz - befälhavare för vogonernas konstruktionsflotta.
  • Gargravarr - person som separerat med sin kropp och är "vaktmästare" vid Vidgade-Vyer-Vortex
  • Hooloovoo - en superintelligent nyans av blått, som var med och konstruerade rymdskeppet Hjärtat av Guld.
  • Agrajag - varelse som är medveten om att han återföds, blir dödad av Arthur Dent i alla sina reinkarnationer. Försöker döda Arthur.
  • Jopp-Hej-Di - den trippelbröstade horan på Eroticon 6.
  • Eddie - Skeppsdatorn på Hjärtat av Guld.
  • Gag Halfrunt - Zaphods och Prostetnics hjärnskrynklare.
  • Trin Tragula - som med hjälp av små mazarinbitar skapade Vidgade-Vyer-Vortex.
  • Veet Vojagig - hittade alla försvunna bläckpennor.
  • Zaphod Beeblebrox den fjärde - Zaphods döde farfars far, kontaktas vid en seans
  • Zipo Bibrok 5x108 - Ännu tidigare förfader som var domare i krigstribunalen mot folket från Krikkit för miljontals år sedan
  • Yooden Vranx - Zaphods företrädare som president.
  • Humma Kavula - Zaphods besegrade motkandidat i presidentvalet. Specialskrevs för filmen, där rollen spelades av John Malkovich.
  • Questular Rontok - Zaphods kvinnliga vicepresident, också specialskriven karaktär i filmen.
  • Zem är en mycket pratsam madrass. Zem träffar på Marvin på träskplaneten Sqornshellous Zeta och tråkar ut honom med sitt babbel som upprepas varje dag. I deras konversation bevisar Marvin bland annat att han är flera biljoner gånger smartare än Zem. Zem porträtteras röstvis i radioserien av Andy Taylor.[1]

Radioserien[redigera | redigera wikitext]

Allting började som en radioserie i 12 delar. 1978 sändes de sex första avsnitten på BBC Radio 4, 24 december samma år sändes avsnitt sju och 1980 sändes ytterligare fem avsnitt.

Sveriges Radio översatte och spelade in radioserien. Den sändes av Radioteatern somrarna 1987 och 1988 med bl.a:

2004-05 gjorde BBC radiodramatiseringar av de tredje, fjärde och femte böckerna, som kallades tredje, fjärde och femte "faserna" men dessutom med lite ordvitsig knorr på det hela:

  • Tertiary phase (sex avsnitt sända 21/9, 28/9, 5/10, 12/10, 19/10 och 26/10 2004)
  • Quandary phase (fyra avsnitt sända 3/5, 10/5, 17/5 och 24/5 2005)
  • Quintessential phase (fyra avsnitt sända 31/5, 7/6, 14/6 och 21/6 2005).

Douglas Adams hade lanserat termerna primary phase och secondary phase i samband med att BBC gav ut de två första omgångarna på CD 1993.

Böckerna[redigera | redigera wikitext]

Bokserien brukar kallas en "trilogi i fem delar" (sedermera sex delar, om man räknar med Eoin Colfers uppföljande bok), vilket den torde vara världens enda. När fjärde boken utkom kallades den i marknadsföringen, i god linje med Douglas Adams humor, för "fjärde boken i liftar-trilogin", och när femte boken utkom ytterligare många år senare kallades den "femte boken i den alltmer felaktigt benämnda liftar-trilogin".

TV-serien[redigera | redigera wikitext]

Liftarens Guide till Galaxen blev första gången filmatiserad som en tv-serie i BBC:s regi 1981 och visades i bland annat Storbritannien, Tyskland, Australien, USA och Finland. Där spelades Arthur Dent av Simon Jones och Peter Jones spelar precis som i radioteatern och talboken "The Book".

Denna version är mer lik böckerna än filmen.

Datorspelet[redigera | redigera wikitext]

1984 publicerade Infocom textäventyret "The Hitchhiker's Guide to the Galaxy" som skapats tillsammans med Douglas Adams. Precis som alla andra versioner av Liftarens guide till galaxen tar textäventyret många egna vägar.

Filmen[redigera | redigera wikitext]

Innan man läser vidare bör man veta att filmens manus skrevs till stora delar klart av Douglas Adams själv innan han dog. Filmen bygger inte heller på böckerna utan är en fristående berättelse med många inslag från böckerna. Filmatiseringen av Liftarens Guide till Galaxen påbörjades den 19 april 2004 och avslutades i augusti samma år, då efterproduktion vidtog. Filmen hade internationell premiär den 29 april 2005. Huvudrollen som Arthur Dent spelas av Martin Freeman. Dessutom medverkar John Malkovich som den galne religiöse ledaren Humma Kavula, en av karaktärerna som Douglas Adams skapade speciellt för filmmanuset. I en kaotisk scen medverkar även, som statister, Adams dotter Polly, hans syster Jane Thrift, hans syster Sue Adams och hans bror James Thrift. Även hans mor, Janet Thrift, finns med i scenen, som visar panikslagna människor på en gata i London ögonblicket innan jorden utplånas av vogonernas konstruktionsflotta.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”The Hitchhiker's Guide to the Galaxy” (på engelska) (webbplats). BBC. http://www.bbc.co.uk/radio4/hitchhikers/newseries.shtml. Läst 26 juni 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]