Betlehemsstjärnan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mosaik med de vise männen som följer stjärnan

Betlehemsstjärnan eller Julstjärnan var den stjärna som fått symbolisera att Jesus Kristus skulle födas till en allsmäktig person.[1] Stjärnan sägs också ha lett de "tre vise männen" till huset där Jesus föddes.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Det finns dock ingen uppgift i Bibeln om att det var tre män; i Matt. 2:1 står det: "När Jesus hade fötts i Betlehem i Judéen på kung Herodes tid, kom några österländska stjärntydare till Jerusalem". Att det traditionellt anses vara tre män kan bero på att de hade med sig 3 gåvor: guld, rökelse och myrra. Inom några förbund i kristenheten finns de tre vise männen namngivna, men för detta finns heller inget stöd i Bibelns texter. Alla kristna förstår därför inte vilka som omtalas när dessa namn nämns.

Matteusevangeliet upplyser att stjärntydarna leddes i tron att det var en ny prins som föddes, vars far var kung Herodes, och därför siktade de på staden Jerusalem. De reste i tron att judarnas nye allsmäktige konung var född.

Visa män hade en stark ställning i dåtidens kulturländer i främre orienten. I nutid motsvarar de dagens astrologer och läkare, men de hade sannolikt ingen säker vetskap om vad fenomenen egentligen berodde på. Inte heller att stjärnor gick upp i öst och ner i väst är en effekt av jordens rotation runt sin axel.

Gammal folktro från det persiska riket (nutida Iran) associerade stjärnor med nyfödda spädbarn. Vanliga "enkla människor" hade matta och svagt lysande stjärnor, medan större personer, såsom nya härskare eller kungar, föddes då en stjärna lyste starkt.

Olika förklaringsmodeller[redigera | redigera wikitext]

Enligt vissa teorier är Betlehemsstjärnan en efterhandskonstruktion, till exempel för att mystifiera gestalten Jesus.[källa behövs] Enligt andra teorier kan stjärnan vara en beskrivning av något slags himlafenomen, och med hjälp av astronomiska beräkningsmetoder och kända fenomen vid den aktuella tiden har man försökt beräkna olika möjliga tidpunkter för händelsen och därmed en möjlig ungefärlig tidpunkt för Jesus födelse.[källa behövs]

Vissa teorier antar att det kan ha varit en planet, eller en konjunktion mellan planeter. Andra säger att det rörde sig om en supernova i Andromedagalaxen. Att den stannade upp över födelseplatsen pekar på planetteorin, då planeter i sin rörelse ibland skenbart går retrograd eller blir stationär.

En konjunktion, eller snarare tre konjunktioner på varandra inom följden av några månader, inträffade år 7 f.kr mellan planeterna Jupiter, Saturnus och stjärnor i stjärnbilden Fiskarna. Jupiter är inom astrologin härskarplaneten både för kungar och för Palestina. Konjunktioner mellan dessa planeter har länge av astrologer ansetts spegla historiska cykler.[källa behövs] De två planeterna har kallats för markörer eller Härskare av Tid. Dessa konjunktioner återkommer regelbundet efter varandra och konjunktionen markerade enligt astrologer[vilka?] viktiga händelser i mänsklighetens historia. Konjunktionen i vattentecknet Fiskarna som dastrologerna såg, skulle då förklara varför de som astrologer var närvarande och att de hade vetat innan att den skulle inträffa och att de hade förmodligen hade rest länge för att bevittna händelsen. Enligt gammal astrologisk tradition markerar konjunktionen Jupiter-Saturnus ibland födelsen av en stor ledare.[källa behövs]

En annan teori är att betlehemsstjärnan är Halleys komet. Den närmsta tidpunkten som kometen var nära juldagen var år 11 f.Kr. Kometer har dock i mytologin tolkats som tecken att härskande kungar kommer att dö eller att nya hemska krig eller katastrofer vankas.[källa behövs]

Ett ljusfenomen som återkommer vart 60:e år från planeten Jupiter ligger till grund för en teori om stjärnan som Michael R Molnar lanserat [2]. Enligt denna teori skulle juldagen ha inträffat 16 april år 6 f.Kr..

Ett fenomen som återinträffade nyligen på stjärnhimmelen är det ljusfenomen som uppstår mellan de två planeterna Jupiter och Venus. År 2 f.kr kom planeterna i konjunktion med varandra i Lejonets stjärnbild. Den 24 februari 1999 rapporterade nyhetsprogrammet Rapport att detta fenomen kunde ses på stjärnhimmelen igen. Denna teorin kan falla på att Herodes dog redan 4. f.kr.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ A Christmas Star for SOHO, NASA, arkiverad från ursprungsadressen den 24 december 2004, http://web.archive.org/web/20041224171230/http://science.nasa.gov/headlines/y2000/ast16May_1.htm, läst 24 juli 2008 
  2. ^ [1]
  3. ^ "Herodes den store". NE.se. Läst 8 januari 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]