Växthusgas

Skorsten till ett kraftvärmeverk, som släpper ut koldioxid och stoft.

Växthusgaser är gaser som bidrar till växthuseffekten. Några av dessa gaser är:

• Freoner
• Koldioxid (förbränning, vulkaner, nedbrytning av biologiskt material)
• Kväveoxid
• Metan (Avföring och urin från människor och djur, oförbränd naturgas).
• Vattenånga
• Ozon

Dessa gasers växthuseffekt beror på att de släpper igenom solljus, som värmer upp mark och vatten. Den värmen kan sedan inte stråla ut i rymden igen som infraröd strålning eftersom växthusgaserna delvis absorberar den. Effekten blir att jordens temperatur stiger tills dess att en ny jämviktstemperatur uppnås.

Vattenångan står för den största delen av växthuseffekten. Genom en hävstångseffekt ökar halten vattenånga då andra växthusgaser ökar. Hävstångseffekten beror på att halten vattenånga i luften är temperaturberoende.

Att växthuseffekten ökat anser man beror på de höga utsläppen av koldioxid. Även halten av metan, lustgas, marknära ozon samt freoner anses bidra till växthuseffekten. Det finns även gaser som har motsatt effekt, till exempel svaveldioxid. Svaveldioxid höjer atmosfärens förmåga att reflektera solens strålar. Den orsakar också försurning.