Oregon

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Oregon (olika betydelser).
Oregon (OR)
The Beaver State
Delstat
Oregons kust är ofta vild och betagande vacker: Hunter's Cove norr om Cape Sebastian.
Oregons kust är ofta vild och betagande vacker: Hunter's Cove norr om Cape Sebastian.
Flag of Oregon.svg
Oregons delstatsflagga
Seal of Oregon.svg
Oregons sigill
Officiellt namn: Oregon
Land  USA
Huvudstad Salem
Longitud
Latitud
42°N till 46°15'N
116°45'W till 124°30'W
Största stad Portland
Högsta punkt 3 426
Lägsta punkt 0
Längd 580 km
Bredd 420 km
Area 255 026 km²(9:e)
 - land 248 849 km²
 - vatten 6 177 km²
Folkmängd 3 700 758 (2 006)(27:e)
Befolkningstäthet 14,46 invånare/km²(39:e)
Inträdde i unionen som nr 33:e
Datum 14 februari, 1859
Guvenör John Kitzhaber D
Tidszon Pacific: UTC-8/-7
Karta över USA med Oregon markerad
Karta över USA med Oregon markerad
Webbplats: oregon.gov
Oregons kust, januari 2005.
Mount Hood med Trillium Lake i förgrunden.

Oregon är en delstat i nordvästra USA. Huvudstaden heter Salem, men folkrikaste staden är Portland. Oregon blev den 14 februari 1859 USA:s 33:e delstat. Invånarantalet i Oregon uppmättes till 3 421 399 år 2000, en ökning med 20.4 % jämfört med 1990, och beräknades 2006 ha ökat till 3 700 758.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Innan européernas ankomst var området Oregon befolkat av flera indianstammar. De mest namnkunniga är Bannock, Modoc, Chinook, Klamath och Nez Perce. James Cook utforskade kusten 1778 på jakt efter Nordvästpassagen. Lewis och Clarks expedition reste genom regionen under sin utforskning av Louisianaköpet. John Jacob Astor, finansiär från New York, grundade Fort Astoria 1811 vid Columbiaflodens mynning för att utgöra bas för hans pälshandelsföretag Pacific Fur Company och det var den första permanenta bosättningen för vita amerikaner i Oregon. Under 1812 års krig tog britterna kontrollen över pälshandeln och blev dominerande i nordvästra USA genom Hudson bay-kompaniet. Delstatens smeknamn är "Beaver State".

När pälsjägaren och entreprenören Ewing Young dog 1841 och inte hade några efterlevande att ärva hans tillgångar och inget system fanns för att skifta ägarskapet av hans mark så samlades 1842 ett råd för att avgöra frågan. Detta var den första medborgarsamlingen innan Oregonlandet inträdde som delstat i USA.

Under 1842-1843 sågs inledningen av en stor inströmning av bosättare tack vare Oregonspåret genom Klippiga bergen och att amerikaner och britter kommit överens om att se Oregonlandet som gemensam mark. 1846 gjordes en överenskommelse i Oregonfördraget, som avgjorde USA:s rätt till området och 1848 formades Oregonterritoriet med nuvarande gräns mellan British Columbia och Washington som dess nordlig gräns.

Landöverlåtelseakten 1850, som gav alla ogifta vita män rätt till 160 tunnland och gifta par 320 tunnland mark, och den obligatoriska omflyttningen av ursprungsbefolkningen gjorde att många bosatte sig där. 14 februari 1859 trädde Oregon in i unionen som den 33:e delstaten.

Större städer[redigera | redigera wikitext]

Sport[redigera | redigera wikitext]

Klubbar i professionella serier[redigera | redigera wikitext]

Kända personer födda i Oregon[redigera | redigera wikitext]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

  • I Portland finns världens minsta officiella park – Mill Ends Park med en yta av 0,3 kvadratmeter.
  • Oregon har ingen omsättningsskatt.
  • Det är förbjudet att själv fylla på bensin i sin bil i Oregon.
  • Staten Oregon hävdar att den har världens kortaste flod, nämligen utloppet från Djävulssjön till Stilla Havet. Den kallas för D River, finns i sin helhet inom staden Lincoln Citys gränser och är ca 36 m lång (längden varierar något beroende på tidvattnet).
  • I Oregon görs många Pinot Noir-viner
  • Oregon är en av fem amerikanska delstater med kustlinje mot Stilla Havet.
  • Oregon var en av de stater som legaliserade Marijuana under Jimmy Carter-administrationen på 70-talet. Idag är marijuana enbart legalt för medicinskt bruk.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ ”Annual Population Estimates 2000 to 2006”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/popest/states/NST-ann-est.html. 
  2. ^ ”Population Estimates for All Places: 2000 to 2005”. U.S. Census Bureau. http://www.census.gov/popest/cities/SUB-EST2005-4.html. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]