Birka folkhögskola

Birka folkhögskola är en folkhögskola som ägs av Jämtlands läns landsting. Skolan grundades år 1901 av Robert Mörner. Birka folkhögskola ligger vid Storsjön, i Ås, Jämtlands län, cirka en mil från Östersund.

Birkas pedagogiska program består av Allmän linje, Behandlingspedagogutbildning, Nätbaserad fritidsledarutbildning, Internationella utbildningar, Vägledarutbildning, Musikutbildningar och Etableringskurs för nyanlända. Skolan ger också korta kurser, distanskurser, och konferenser.

Birkaförbundet

Birkaförbundet är en kamratförening för elever som studerar eller har studerat vid folkhögskolan. Förbundet bildades 1901 och ger ut en tidskrift med namnet Snöfrid som kommer ut en gång per år.

Fornlämningar inom området

Birka folkhögskola ligger på historisk mark. Vid skolan finns ett gravfält från vikingatiden med ett 20-tal skelettgravar. Knut Kjellmark, en arkeologiskt kunnig lärare vid Birka folkhögskola, upptäckte gravarna vid 1900-talets början och började att gräva ut de meterhöga kullarna. Tolv av gravarna innehållande skelett från barn, kvinnor och män grävdes ut. Under sina utgrävningar hade Kjellmark hjälp av en av skolans kanske mest berömda elever, sedermera författaren Gustav Hedenvind-Eriksson.

Birka folkhögskola kom att döpas efter dessa gravar. Det ursprungliga namnet Jämtlands läns folkhögskola ändrades till Birka folkhögskola för att anknyta till handelsplatsen Birka på Björkö i Mälaren

Rika fynd i gravarna

De första bönderna byggde sina gårdar i Storsjöbygden på 200-talet. Gravarna på Birka folkhögskola är emellertid från 800- och 900-talen och ger en god inblick i vad en dåtida viking behövde för ägodelar med sig till livet efter detta. I en grav har en man begravts tillsammans med sin häst och hund, men även med nödvändiga föremål som svärd, stridsyxa, sköld, skifferbryne, kniv, spikar och pilspetsar. Där fanns också eldstål och flinta för att han skulle kunna göra upp eld. Vidare fanns där en balansvåg och några viktlod, vilket visar att han var en handelsman. Av mynten var ett präglat för Olof Skötkonung, som levde omkring 1000 och där fanns också en bit av ett litet arabiskt silvermynt från 900-talets slut. Mynten visar att långväga handel förekom.

Dessa gravar är av stort nationellt intresse, eftersom skelettgravar är ovanliga från den här tiden. Föremålen och skeletten finns numera på Historiska museet i Stockholm, men från och med våren 2001 finns en utställning om dessa gravar på Jämtlands läns museum.

Referenser

• Mebius, Hans (red) (2001). Birka folkhögskola 1901-2001. Östersund: Berndtssons. ISBN 91-631-0783-X 
• Berndtsson, Bo (red) (1976). Birka 75 år : En minnesskrift tillägnad Birka Folkhögskola från Birkaförbundet med anledning av skolans 75-åriga verksamhet till gagn för länets ungdom (häftad, fotoillustrationer. 96 sidor). Östersund: Wisénska bokhandeln. Libris 227159 
• Mörner, Robert (1919). Birka folkhögskola och lantmannaskola. Redogörelse (48 s). Östersund 
• Birka folkhögskola Ås : Handlingar huvudsakligen 1901-1955, 157 vol. Ett brev från Wilhelm Peterson-Berger till greve Robert Mörner 1913. Östersund. Landsarkivet

Externa länkar

• Birka folkhögskolas webbplats
• Bilder från Jamtlis bildarkiv