Bitcoin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bitcoin
Land Internationell
ISO 4217-kod Ingen
Förkortning BTC, BitcoinSign.svg, ฿

Bitcoin (av "bit" och engelska "coin" = mynt) är en implementation av kryptovaluta, en digital valuta, skapad 2009 av Satoshi Nakamoto (troligtvis en pseudonym), vars huvudsyfte är att möjliggöra betalningar över Internet direkt mellan användare utan någon inblandning från tredje part.[1]

Till skillnad från många andra valutor så förlitar sig inte Bitcoin på någon central utfärdare i form av exempelvis en centralbank, vilket skyddar mot politisk påverkan och monopolliknande betalsystem. För att upprätthålla säkerhet och sekretess förlitar sig Bitcoin på kryptografi och använder sig av en distribuerad databas utspridd över de noder som utgör P2P-nätverket för att journalföra transaktioner. Detta syftar även till att exempelvis säkerställa att valutan endast kan spenderas av dess ägare samt oåterkallerligen försvinner från nämnda ägares digitala "plånbok" och därmed bara kan spenderas en gång.[1]

Bitcoins design tillåter mer eller mindre anonymt ägande och överförande av värden genom P2P-nätverket. Varje användares bitcoins sparas i en plånboksfil tillsammans med ett godtyckligt antal bitcoinadresser. Plånboksfilen kan sparas på användarens dator eller hos en tredje part som erbjuder en sådan tjänst. I båda fallen kan bitcoins skickas över Internet till vem som helst med en bitcoinadress. Bitcoins P2P-topologi och avsaknad av central administration gör det omöjligt för exempelvis myndigheter att artificiellt manipulera värdet av bitcoins eller framkalla inflation genom att producera fler av dem.

Teknisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Tekniken bakom Bitcoin beskrevs först i Satoshi Nakamotos vitbok från 2009 och utgör en P2P-implementation baserad på två förslag på alternativa elektroniska valutor; Wei Dais förslag b-money och Nick Szabos förslag Bitgold.[1]

Bitcoin använder sig av asymmetrisk kryptering (mer specifikt ECDSA) för transaktioner av bitcoins mellan konton. Transaktionerna är publika och lagras i en distribuerad databas. För att förhindra dubbel spendering (d.v.s. förhindra att ett bitcoin spenderas mer än en gång per ägare) implementerar nätverket en distribuerad tidserver och använder sammanlänkade proof-of-work. Historiken över alla transaktioner måste lagras i databasen och för att minska kravet på lagringsutrymme används ett Merkle-träd.[1]

Plånboksfilen[redigera | redigera wikitext]

Alla som deltar i Bitcoin-nätverket har en plånboksfil (wallet.dat) som innehåller, utöver antalet bitcoins knutna till den plånboken, ett godtyckligt antal kryptografiska nyckelpar. De publika nycklarna utgör bitcoin-adresserna och agerar som sändare eller mottagare för alla transaktioner. Deras motsvarande privata nycklar auktoriserar betalningar från endast den användaren. Adresserna innehåller ingen information om dess ägare och är generellt sett anonyma.[2] Adresserna är i läsbar form strängar av slumpnummer och -bokstäver med en längd på omkring 33 tecken på formen 1NeFoEHig5voHHjES9JLurarGPzh9BMVx. Bitcoin-användare kan ha flera adresser och generera nya obehindrat, då genererande av nya adresser kräver förhållandevis lite beräkningar och inte kräver någon kontakt med resten av nätverket.

Plånboksfilen lagras direkt på användarens hårddisk. Skulle användaren råka radera filen försvinner de bitcoins och adresser som associerades med just den plånboken för gott.[2] Därför uppmanas Bitcoin-användare att säkerhetskopiera plånboksfilen regelbundet.[3]

Transaktioner[redigera | redigera wikitext]

Bitcoins innehåller dess nuvarande ägares publika nyckel (bitcoin-adress). När användare A överför en summa till användare B ger A upp sitt ägande genom att lägga till B:s publika nyckel (bitcoin-adress) och signera de bitcoins som ska överföras med sin egna privata nyckel.[4] A sänder sedan dessa bitcoins i ett meddelande, transaktionen, till P2P-nätverket. Resten av noderna i nätverket validerar sedan de kryptografiska signaturerna och summan av transaktionen innan de accepterar den.

Blockkedjan[redigera | redigera wikitext]

Huvudkedjan (svart) består av den längsta kedja av block från genesisblocket (grönt) till det nuvarande blocket. Föräldralösa block (lila) existerar utanför huvudkedjan.

Data lagras permanent i Bitcoinnätverket i s.k. block. Dessa block formar en kedja och ett block innehåller de senast utförda transaktionerna samt det föregående blockets hash. En transaktion går inte igenom förrän blocket den tillhör har blivit tillagt i kedjan.[5] [6]

De noder i nätverket som är beredda att bistå med beräkningskraft samlar alla obekräftade transaktioner de känner till i kandidatblock. Sedan försöker de skapa en kryptografisk hash för kandidat-blocket med vissa egenskaper, något som kräver en förutsägbar mängd trial and error. När en nod slutligen lyckas med det annonserar den det till resten av nätverket. De noder som tar emot det nya blocket validerar det sedan innan de lägger till det i block-kedjan. Blocket sägs nu vara löst.

Så småningom innehåller blockkedjan den kryptografiska ägandehistoriken över alla bitcoins, från deras skapare till deras nuvarande ägare.[7] Om en användare skulle försöka använda ett bitcoin han redan spenderat kommer nätverket således att neka transaktionen.

Generera bitcoins[redigera | redigera wikitext]

När en nod som valt att bidra med beräkningskraft till nätverket lyckats lösa ett block, det vill säga få ett kandidat-block tillagt i block-kedjan, erhåller den noden en belöning. Det här är det enda sättet att skapa pengar i Bitcoin-nätverket. Genererande av bitcoins kallas ofta mining (av engelskans "gold mining"). Användare kan bidra med beräkningskraft genom att antingen bocka för ett alternativ i den officiella mjukvaran eller genom att använda mjukvara från tredje part. I det senare fallet utförs beräkningarna ofta på användarens GPU för ökad effektivitet.[8] [9] Sannolikheten att en nod ska lyckas lösa ett block beror på beräkningskraften den bidrar med till nätverket relativt beräkningskraften hos alla noder i nätverket sammanlagt.[10] Belöningen för att lösa ett block uppgår aldrig till mer än 50 bitcoins och mängden är programmerad att minska ner till noll med tiden. På så vis kommer aldrig mer än 21 miljoner bitcoins skapas. För att se till att inte mer än ett block löses ungefär var tionde minut justeras svårighetsgraden[förtydliga] ungefär varannan vecka för att ligga i linje med nätverkets totala beräkningskraft.

Eftersom mer än en nod tävlar om att lösa ett specifikt block och svårighetsgraden ständigt ökar har det blivit populärt med kollektiv mining. På så vis kan även användare som inte förfogar över så mycket beräkningskraft få en jämnare och mer förutsägbar inströmning av belöningar [11]

Transaktionsavgifter[redigera | redigera wikitext]

Användare som vill göra en transaktion kan frivilligt välja att betala en transaktionsavgift. Transaktionsavgiften tillfaller den nod som lyckas lösa just det block som innehåller transaktionen. Detta gör att det blir mer attraktivt för noderna att försöka lösa block som innehåller transaktioner med avgift. Transaktioner där transaktionsavgift har betalats kommer följaktligen att prioriteras av noderna och processas därför oftast snabbare än övriga transaktioner.

När det inte längre går att generera bitcoins genom mining förväntas möjligheten att lösa block för transaktionsavgifternas skull vara anledning nog för användare att bidra med beräkningskraft till nätverket. På så vis kan systemet ändå hållas igång.[1]

Ekonomiska aspekter[redigera | redigera wikitext]

Bitcoin-ekonomin är fortfarande väldigt liten relativt andra etablerade ekonomier och mjukvaran är fortfarande i betastadiet. Men bitcoins accepteras som betalning för både internettjänster och materiella varor redan idag.[12] Bland annat Singularity Institute accepterar donationer i bitcoins.[13] Även den svenska VPN-tjänsten Mullvad tillhandahåller betalning med bitcoins.[14] Handlare kan växla traditionell valuta (så som amerikansk dollar, rysk rubel och japansk yen) till bitcoins genom växlings-sidor.[15][16] Ett antal tjänster erbjuder möjligheten att observera alla transaktioner som utförs inom nätverket i realtid.[17][18]

Det enklaste sättet att starta med Bitcoins är att ladda ner och installera det officiella 'wallet' programmet från http://sourceforge.net/projects/bitcoin/. Det finns några webbplatser som ger bort Bitcoins till nya användare[19].

Monetära skillnader[redigera | redigera wikitext]

Totala penningmängden bitcoins över tid

Bitcoin skiljer sig från traditionell fiatvaluta i det avseendet att ingen kan kontrollera dess värde genom dess decentraliserade natur och undgår således potentiell instabilitet orsakad av centralbanker.[3] Det finns en begränsad, kontrollerad inflation hårdkodad i Bitcoin-mjukvaran men den är förutsägbar och känd av alla parter i förväg.[1] Inflationen kan därför inte manipuleras centralt för att påverka värdeförändringar från vanliga användare.

Transaktioner genomförs direkt mellan användare över nätverket utan att något finansiellt institut är inblandat. Den här typen av transaktioner innebär dock att det är omöjligt att reversera en transaktion. Bitcoin-klienten sänder transaktionen till noderna i dess omgivning som i sin tur propagerar den till resten av nätverket. Korrupta eller ogiltiga transaktioner nekas av ärliga klienter. Transaktioner är oftast gratis men en transaktionsavgift kan betalas för att noderna i nätverket ska prioritera just den transaktionen.[1]

Den totala mängden bitcoins ökar kontinuerligt men kommer aldrig att överstiga 21 miljoner i antal. Penningmängden växer enligt en geometrisk summa vart fjärde år; år 2013 kommer halva penningmängden ha blivit genererad och år 2017 kommer 3/4 ha blivit genererad o.s.v. Allteftersom det totala antalet närmar sig 21 miljoner kommer värdet av bitcoins successivt att uppleva prisdeflation (en ökning i reellt värde) på grund av att inga nya bitcoins längre skapas. Bitcoins är dock delbara ner till åtta decimaler (vilket ger 2.1 x 1015 enheter), vilket undgår de praktiska begränsningarna som deflation innebär.[2] Istället för att förlita sig på incitamentet att tjäna pengar genom "mining" förväntas noder under den här perioden förlita sig på sin förmåga att kompetetivt ta ut transaktionsavgifter för att genomföra transaktioner.[1]

Utfall[redigera | redigera wikitext]

Möjliga scenarion där Bitcoin misslyckas inkluderar valutadevalvering, en minskad användarbas eller ett globalt tillslag mot mjukvaran från myndigheter. Det är inte säkert att det är möjligt att förbjuda kryptovalutor som Bitcoin.[20] Bitcoins decentraliserade natur och dess fokus på anonymitet har föreslagits vara en reaktion på USA:s aktioner mot företag som erbjuder digitala valutor, så som e-gold och Liberty Dollar.[21] I en undersökande artikel i The Irish Times rapporterade Danny O'Brien "När jag visar folk den här Bitcoin-ekonomin, frågar de: 'Är det här lagligt?' De frågar: 'Är det bedrägeri?' Jag föreställer mig att det finns advokater och ekonomer som kämpar med att besvara båda frågorna. Jag misstänker att du även kommer att kunna lägga till lagstiftare till den listan inom kort."[20]

I februari 2011 uppmärksammades Bitcoin av Slashdot och den efterföljande Slashdot-effekten rapporteras ha påverkat värdet av bitcoins samt tillgängligheten av vissa Bitcoinrelaterade sidor.[22][23]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Nakamoto, Satoshi. ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System” (på en) (PDF). bitcoin.org. http://bitcoin.org/bitcoin.pdf. Läst 26 mars 2011. 
  2. ^ [a b c] Willis, Nathan (10 november 2010). ”Bitcoin: Virtual money created by CPU cycles” (på en). lwn.net. http://lwn.net/Articles/414452/. Läst 26 mars 2011. 
  3. ^ [a b] ”Bitcoin FAQ” (på en). bitcoin.org. http://www.bitcoin.org/faq. Läst 26 mars 2011. 
  4. ^ ”Bitcoin Wiki: Transactions” (på en). bitcoin.it. http://en.bitcoin.it/wiki/Transactions. Läst 26 mars 2011. 
  5. ^ ”Bitcoin Wiki: Block” (på en). bitcoin.it. https://en.bitcoin.it/wiki/Block. Läst 26 mars 2011. 
  6. ^ ”Bitcoin Wiki: Block chain” (på en). bitcoin.it. https://en.bitcoin.it/wiki/Block_chain. Läst 26 mars 2011. 
  7. ^ ”Bitcoin Block Explorer” (på en). blockexplorer.com/. http://blockexplorer.com/. Läst 26 mars 2011. 
  8. ^ ”Github: OpenCL miner for BitCoin” (på en). github.com. https://github.com/Diablo-D3/DiabloMiner. Läst 26 mars 2011. 
  9. ^ ”Github: PyOpenCL bitcoin miner” (på en). github.com. https://github.com/m0mchil/poclbm. Läst 26 mars 2011. 
  10. ^ Luongo, Thomas (23 juli 2010). ”The FED's Real Monetary Problem” (på en). lewrockwell.com. http://www.lewrockwell.com/orig6/luongo7.1.1.html. Läst 26 mars 2011. 
  11. ^ ”What is Bitcoin Pooled Mining?” (på en). bitcoin.cz. http://mining.bitcoin.cz/. Läst 26 mars 2011. 
  12. ^ ”Bitcoin Wiki: Trade” (på en). bitcoin.it. https://en.bitcoin.it/wiki/Trade. Läst 26 mars 2011. 
  13. ^ ”SIAI Donate” (på en). singinst.org. http://singinst.org/donate/. Läst 26 mars 2011. 
  14. ^ ”Mullvad Bitcoin”. mullvad.net. http://mullvad.net/sv/bitcoin.php. Läst 26 mars 2011. 
  15. ^ ”Bitcoin charts: Markets”. bitcoincharts.com. http://bitcoincharts.com/markets/. Läst 26 mars 2011. 
  16. ^ Keir, Thomas (11 december 2010). ”Could the Wikileaks Scandal Lead to New Virtual Currency?” (på en). PC World. http://www.pcworld.com/businesscenter/article/213230/could_the_wikileaks_scandal_lead_to_new_virtual_currency.html. Läst 26 mars 2011. 
  17. ^ ”Bitcoin watch”. bitcoinwatch.com. http://bitcoinwatch.com. Läst 26 mars 2011. 
  18. ^ ”Bitcoin monitor”. bitcoinmonitor.com. http://www.bitcoinmonitor.com. Läst 26 mars 201. 
  19. ^ ”Free bitcoins” (på en). 30 December 2012. http://www.coinreaper.com. 
  20. ^ [a b] O'Brien, Danny (26 november 2010). ”Imagine your computer as a wallet full of Bitcoins” (på en). The Irish Times. http://www.irishtimes.com/newspaper/finance/2010/1126/1224284180416.html. Läst 26 mars 2011. 
  21. ^ Herpel, Mark (6 december 2010). ”2011 Observations on the Digital Currency Industry” (på en) (PDF). ssrn.com. http://ssrn.com/abstract=1721076. Läst 26 mars 2011. 
  22. ^ ”Online-Only Currency Bitcoin Reaches Dollar Parity” (på en). slashdot.org. 10 februari 2011. http://news.slashdot.org/story/11/02/10/189246/Online-Only-Currency-BitCoin-Reaches-Dollar-Parity. Läst 26 mars 2011. 
  23. ^ ”Bitcoin Charts”. http://bitcoincharts.com/charts/.