Blanksvart trämyra

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Blanksvart trämyra
Lasius fuliginosus.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Leddjur
Arthropoda
Understam Sexfotingar
Hexapoda
Klass Insekter
Insecta
Underklass Bevingade insekter
Pterygota
Infraklass Neoptera
Ordning Steklar
Hymenoptera
Underordning Midjesteklar
Apocrita
(orankad) Gaddsteklar
Aculeata
Överfamilj Vespoidea
Familj Myror
Formicidae
Underfamilj Formicinae
Släkte Lasius
Art Blanksvart trämyra
L. fuliginosus
Vetenskapligt namn
§ Lasius fuliginosus
Auktor Latreille, 1798
Hitta fler artiklar om djur med

Blanksvart trämyra (Lasius fuliginosus) är en myrart som också kan kallas svartglänsande trämyra eller lacksvart trämyra.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Den blanksvarta trämyran lever i samhällen och arten påminner till utseendet mycket om den vanliga svartmyran, men är något större och har en mer glansig svart färg än denna och brunaktiga käkar och antenner. Arbetarna har en kroppslängd på 4 till 6 millimeter. Drottningarna blir något större, ungefär 6 till 6,5 millimeter. Hanarna blir endast omkring 4,5 millimeter. Ett kännetecken för arten är också dess apelsinliknande lukt.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Förekommer i Europa och Asien. I Europa är den vanligast i de centrala delarna och mindre vanlig längre norrut.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Den blanksvarta trämyran livnär sig främst på honungsdagg från bladlöss. Från boet till platsen där bladlössen finns använder de ofta särskilda vägar. Vanligen bygger den sitt bo i ihåligheter i död ved, men arten kan även bygga bo i friskt trä. Arbetarna använder en massa av söndertuggat trä blandad med speciella körtelutsöndringar för att bygga upp boet och konstruktionens väggar stabiliseras genom odlandet av en särskild svamp, Cladotrichum myrmecophilum, vars mycelium genomväver de tunna väggarna och ökar deras hållfasthet.

Förhållandet mellan myran och svampen är ett exempel på ömsesidig symbios, eftersom båda arterna har nytta av varandra, då den blanksvarta trämyran olikt många andra svampodlande myror inte äter svampen, utan endast odlar den i syftet att förstärka boets konstruktion.

Om boet störs eller hotas kan myrorna producera utsöndringar innehållandes dendrolasin och undekan. Detta fungerar inom boet som en signal för beredskap till försvar och doften verkar också avskräckande på andra myrarter av släktena Lasius och Formica.

Förhållande till människan[redigera | redigera wikitext]

Den blanksvarta trämyran inrättar ibland sitt bo i olika typer av träkonstruktioner, till exempel i hus, vilket kan orsaka fuktskador.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 17 september 2009.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]