Boge socken
| Boge socken | |
| Socken | |
 |
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Gotland |
| Härad | Gotlands norra härad |
| Kyrkby | Boge |
| Area | 37 km²[1] |
| Folkmängd | 258 (2000)[2] |
| Sockenkod | 0901 |
Boge socken ingick i Gotlands norra härad och är sedan 1971 en del av Gotlands kommun.
Socknens areal är 36,55 kvadratkilometer, varav 34,98 land.[1] År 2000 fanns här 258 invånare[2]. Kyrkbyn Boge med sockenkyrkan Boge kyrka ligger i socknen.
Innehåll |
Administrativ historik [redigera]
Boge socken har medeltida ursprung. Socknen tillhörde Forsa ting som i sin tur ingick i Rute setting i Nordertredingen.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Boge församling och för de borgerliga frågorna bildades Boge landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Slite köping och ingår sedan 1971 i Gotlands kommun.[2] Församlingen uppgick 2006 i Othem-Boge församling.[3]
Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Gotlands norra härad. De indelta båtsmännen tillhörde Gotlands första båtsmanskompani.[4][5]
Geografi [redigera]
Boge socken ligger vid Gotlands östkust, söder om Slite och sydväst om sjön Bogeviken. Socken är av skogrik slättbygd.[6][7][1]
Gårdsnamn [redigera]
Aner, Boge annex, Friggards, Gyle, Hägvide, Klinte, Klintskogen, Lauritse, Laxarve, Mojner, Norrgarde, Pilgårds, Sles, Tjelders, Tjälder, Tjälderholm, Tjäldervik, Vike, Västers.
Fornlämningar [redigera]
Sliprännestenar[8] finns i socnen. Kända från socknen är gravrösen och skeppssättningar, varav en är känd som Tjelvars grav, från bronsåldern samt gravar och stensträngar och fyra fornborgar från järnåldern. En runristning, två silverskatter och två medeltida ringkors är också kända.[6][7][9][10]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Boge socken 1750–2000 [11] [12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1750 | 208 | |||
| 1760 | 214 | |||
| 1769 | 253 | |||
| 1780 | 280 | |||
| 1790 | 252 | |||
| 1800 | 282 | |||
| 1810 | 271 | |||
| 1820 | 343 | |||
| 1830 | 387 | |||
| 1840 | 409 | |||
| 1850 | 421 | |||
| 1860 | 452 | |||
| 1870 | 516 | |||
| 1880 | 504 | |||
| 1890 | 471 | |||
| 1900 | 459 | |||
| 1910 | 475 | |||
| 1920 | 522 | |||
| 1930 | 495 | |||
| 1940 | 475 | |||
| 1950 | 422 | |||
| 1960 | 326 | |||
| 1970 | 261 | |||
| 1980 | 253 | |||
| 1990 | 250 | |||
| 2000 | 258 | |||
Namnet [redigera]
Namnet (1300-talet Boghi) innehåller ett äldre namn på Bogeviken, där baugr,'ring' syftar på vikens form.[13]
Bilder [redigera]
-
Aner Kvarn
-
Ett av ringkorsen
Se även [redigera]
Referenser [redigera]
Fotnoter [redigera]
- ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947-1955: Boge socken
- ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Ändringar i församlingsindelningen 2000-2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Indelningar/_Dokument/forsandr00-13_1129.xls. Läst 30 december 2012.
- ^ Adm historik för Boge socken (Klicka på första post sedan församlingen två gånger). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Gotlands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Förteckning över slipskåror
- ^ Fornlämningar, Historiska museet: Boge socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Boge socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
- ^ Folkmängdsdatabasen
- ^ Tabellverket 1749-1859
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X
Externa länkar [redigera]
- Arkiv relaterade till Boge socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Boge socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet mfl.
- Namn (geografi) i Boge socken. Källa: SOFI
