Bredäng

Bredäng
KommunStockholm
KommunområdeSöderort
StadsdelsområdeSkärholmen
Bildad1962
Antal invånare10 178 (2015)
Landareal209 hektar

Bredäng är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Den gränsar till stadsdelarna Mälarhöjden och Sätra, till kommundelen Segeltorp i Huddinge kommun, samt till Fågelön i Ekerö kommun. Räknat till Bredängstorget, är avståndet från Gustav Adolfs torg 11,3 kilometer och från Hornstull 7,8 kilometer. Ytan uppgår till 209 hektar land och 25 hektar vatten. Strandlinjen mot Mälaren är 1 500 meter lång. År 2015 bodde 10 178 personer i Bredäng[1].

Panorama

Vy mot sydväst och norr över Bredäng och del av Mälarhöjden från Sätra radiolänktorn 1963. Längst till vänster syns en del av länktornets räcke, i bildmitt pågår byggarbetena för Bredäng och intill ligger Jakobsbergs gård. I bakgrunden längst till höger skymtar Höglandet.
Vy mot sydväst och norr över Bredäng och del av Mälarhöjden från Sätra radiolänktorn 1963.
Längst till vänster syns en del av länktornets räcke, i bildmitt pågår byggarbetena för Bredäng och intill ligger Jakobsbergs gård. I bakgrunden längst till höger skymtar Höglandet.


Topografi

Bredäng är förhållandevis kuperat, största delen ligger 25 till 50 meter över havet. Bredängsskolan ligger på 62 meter över havet och Bredängshemmet på 67 meter. Längs Mälarens strand finns ett skogsparti och flera badplatser, bland annat Mälarhöjdsbadet.

Historiska kartor

Historia

Bredängs gård omkring 1960.
Flygfoto över Bredängs gård med omgivning, ner till vänster syns en bit av Södertäljevägen, 1961.

Hela området tillhörde en gång i tiden Sätra gård, och namnet är belagt sedan 1628. En gård med namnet Bredäng, byggt på 1780-talet, låg vid hörnet av nuvarande Skärholmsvägen / Strömsätravägen, men brann ned i början av 1960-talet. Lantbruk bedrevs här fram till 1949.

Jakobsbergs gård var från början också ett torp under Sätra gård, torpet har legat här sedan 1600-talet. Från början hette torpet Ulvgrytet, men döptes på 1760-talet om till Ålgryte. På 1750-talet arrenderas det av Jacob Graver som lät bygga om torpet till en liten herrgård som fortfarande är bevarad.

Ett annat äldre hus är Villa Lyran, ett sommarnöje från 1867 som var en träffpunkt för många av 1800-talets författare, musiker och konstnärer. Byggherre var Carl Limnell, byråchef vid Järnvägsstyrelsen. Här ligger sedan 1960-talet Konditori Lyran.

Sydväst om Tankebyggarbacken i nuvarande Bredäng, låg från 1886 Sätra gamla skola, där sista skolåret var 1928/1929. Senare fanns i byggnaden ett omtyckt utflyktsmål och servering som kallades Sätrastugan (Sättrastugan), men 1962 brann byggnaden ner.[2][3]

Det moderna Bredäng

Sätra friidrottshall står i Bredäng.

Mellan 1926 och 1956 hette stadsdelen Jakobsberg. 1957 blev stadsdelen en del av Sätra, men från 1962 blev den på nytt en egen stadsdel. Men man ville då ha ett nytt namn för att inte förväxlas med Jakobsberg i Järfälla kommun, och namnet Bredäng valdes. Bygget av det moderna Bredäng påbörjades den 1 september 1962, de första husen uppfördes vid Ålgrytebacken med inflyttning sommaren 1963. Byggandet fortsatte sedan fram till 1975, vilket innebär att en del av stadsdelen hör till miljonprogrammet. Stadsplanen utformades av Josef StäckStockholms stadsplanekontor.

Mellan 1963 och 1965 byggdes 3900 lägenheter, flest treor. Nästan hälften av dessa uppfördes av kommunala fastighetsbolaget Svenska Bostäder. Mellan 1965 och 1967 uppfördes 300 radhus och kedjehus. Stora skivhus på 8 till 9 våningar dominerar stadsdelen. Dessa är byggda med femtio meters avstånd med park eller lekplats och parkering mellan husen. För att sammankoppla bostadsområden planerades friytor med bollplaner och ledstråk mellan husen, som skulle fungera som mötesplatser för de boende. Miljön kring den centrala stadsdelen är till stor del bevarad.

Bredängs bostadsbestånd har på senare år rustats upp och nya bostäder med annan upplåtelseform än hyresrätter har byggts. Bredäng ingick i den så kallade Storstadssatsningen, 1999-2004, för att motverka sociala problem som till exempel segregation.

Mellan Bredäng och Mälarhöjden står Sätra länktorn som uppfördes 1960 efter ritningar av arkitekt Jan Wallinder från Göteborg. Det vitmålade tornet är av betong, drygt 64 meter högt (inklusive toppantenn) och har blivit ett känt landmärke i omgivningen. Tornet står i Mälarhöjden, nära gränsen till Bredäng.

I Bredäng står även Sätra friidrottshall (trots namnet). Den faluröda hallen ritades av arkitekterna Ingemar Tommos och Nils-Olof Olsson på Stockholm Konsult, Husbyggnad och invigdes den 21 april 1998. Tanken var att nyttja hallen som tävlingsarena för badminton i samband med ett eventuellt Sommar-OS 2004 i Stockholm.[4]

Bredäng centrum, juni 2016

Bredäng har en simhall och ett barn- och ungdomsbibliotek.[5] En campingplats, Bredängs camping, finns i västra delen av Bredäng.

Bredäng centrum

Bredängs centrum invigdes 1965, och firade 50-årsjubileum 2015. I centrum fanns femton butiker, ett EPA-varuhus, två banker, apotek, postkontor, frisör och en fritidsgård. Vid stadsdelens centrum ligger tunnelbanestationen Bredäng. Vid tunnelbanan skulle all kommersiell service samlas i ett butikscentrum, enligt dåtidens planeringsideal, med inte bara butiker och varuhus vid gångstråken utan även skola, bibliotek och kyrka. Flerfamiljshusen planerades 500 meter från tunnelbanan och centrum medan enfamiljshusen placerades längre bort. Arkitekterna bakom Bredäng centrum var Höjer & Ljungqvist.

Fokus Skärholmen

Fokus Skärholmen är ett pilotprojekt inom stadsutveckling, som kommer att omfatta stadsdelarna Bredäng, SätraSkärholmen och Vårberg [6]. Pilotprojektet ska utveckla en metod för att ta fram större generella detaljplaner för Stockholms stad i framtiden. Målet med projektet är att bygga 4000 bostäder fram till 2030 och stärka stadsdelarnas utbud av bostäder, skolor, förskolor, arbetsplatser, mötesplatser och grönområden. En viktig målsättning i projektet är att stärka den sociala hållbarheten i stadsutvecklingsområden. I projektet Fokus Skärholmen är ”stadens puls i förortens grönska” i fokus. Projektet syftar till att ta hänsyn till värdefulla kvalitéer i stadsdelen och tillföra nya värden som kan utveckla och stärka stadsdelen[7]. Det finns generella planer på att bygga 1500-2000 nya bostäder mellan Bredäng och Mälarhöjden, området "Mälarängen". Intill Sätra naturreservat vid Ålgrytevägen planeras det för ca 700-1200 nya bostäder och i Centrala Bredäng kring centrum planeras det att byggas 500-1500 nya bostäder.

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

Kulturklassade skivhus vid Ålgrytevägen, arkitekt Bertil Karlén, uppförda 1963-1972.

I Bredäng finns tre områden och enskilda byggnader som av Stockholms stadsmuseum betraktas som särskilt kulturhistoriskt värdefullt, bebyggelsen är blåklassad vilket är högsta kulturklassificeringen för byggnader inom Stockholms stad. Inom områdena ska stor hänsyn tas till helhetsmiljön och byggnadernas kulturhistoriska värde. De tre blåklassade byggnaderna och områdena i Bredäng är Villa Lyran, Jakobsbergs gård och det mycket välbevarade skivhuset på Vita Viljans väg 34, fastigheten Coldinuorden 3. Byggnaden är det enda av Bredängs skivhus som både har ursprungliga träfönster och entréportar bevarade.

Utöver dessa tre byggnader har de centrala delarna av Bredäng, inklusive området med skivhus och centrum, ett stort byggnadshistoriskt värde. Bredängs centrum har en viktig plats i Stockholms stadsbyggnadshistoria. Detta var det första konsekvent genomförda exemplet på ett koncentrerat centrum med integrerade verksamheter. Ambitionen var att samla all service till centrum för att underlätta kontakterna mellan stadsdelens invånare. Bredängs centrum har en tidstypisk och enhetlig utformning av hög arkitektonisk klass.[8]

Bilder

Grönområden och parker

Bredängsparken

Via parkvägarna från Bredäng är det enkelt att hitta till Sätraskogens naturreservat. Naturreservatet ligger mellan Bredäng och Sätra och sommaren 2006 inrättades friområdet som naturreservat. Området innehåller öppna ängar, ekbackar och gammal granskog. Genom naturreservatet från Liljeholmen till Bredäng sträcker sig en strandpromenad utmed Mälarens strand. Promenadstigen bjuder på utblickar över Mälaren, badplatser och utegym.[9] I Bredäng vid Mälaren ligger Mälarhöjdsbadet. Vid badet finns hopptorn, lekplats och möjlighet att grilla. I närheten av Mälarhöjdsbadet, från Fridhemsbryggan, är det möjligt att ta ångbåt till stadshuset eller till Drottningholms slott [10].

Mellan husen i Bredäng finns det flera stora parker och grönområden. I närheten av centrum ligger stadsdelsparken Bredängsparken där Kulturhuset Stadsteatern förlägger vissa teaterföreställningar på parkteatern i Bredäng. En bit bort vid Bredängs bollplan och Bredängs torget ligger lekplatsen Trissan. Parkleken ligger i ett brett naturmarksstråk och i lekplatsen finns en plaskdamm som sköts av Stockholms stad. [11] Sedan 2013 driver Stiftelsen Fryshuset, på uppdrag av Stockholms stad, en parklek på Bredängs allé vid namn Ängen. Parkleken är en öppen verksamhet för alla åldrar och i parken finns konstgräsplan, basketplan och en skateboardpark. [12]

Föreningsliv i Bredäng

I hela stadsdelsnämndsområdet finns över 120 ideella föreningar och i stadsdelen Bredäng finns ett antal föreningar som riktar sig främst till barn och ungdomar.[13] En av dessa föreningar är Scoutkåren Gustaf Vasa-Bredäng, som grundades 1924, och som riktar sig till barn och ungdomar mellan 8-18 år. I Bredäng bildades Sveriges första basketförening, JKS Basket, 1945 av lettiska flyktingar. Då riktade sig föreningen till lettiska flyktingar, men idag är det öppet för alla oavsett bakgrund. [14] Andra ideella föreningar som finns i Bredäng är följande: IOGT-NTO Junior, Bredängs Svenska-Turkiska Kulturförening, Pro Bredäng, Areal Bredängs stadsodlarkollektiv, Bredängs Utvecklingsråd, BUR, Stockholms Turkiska Familjeförening, Nattvandring Bredäng, Skärholmens Brottsofferjour.[13]

Kyrkor och församlingar i Bredäng

Bredängs kyrka.

Tunnelbanestationen

Bredängs tunnelbanestation.

Bredäng har sedan 1965 en tunnelbanestation på röda linjen inom Stockholms tunnelbana. Den ligger på en 180 meter lång viadukt över Bredängs Allé utmed Stora sällskapets väg.

Den konstnärliga utsmyckningen består av pusselbitar och träformer av Lena Kriström, 1982.

Några som har vuxit upp eller bor i Bredäng

Källor


Noter

  1. ^ ”Områdesfakta - Bredäng”. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/pdf/21701_SVE.pdf. Läst 19 augusti 2016. 
  2. ^ ”Sättrastugan, Mälarhöjden”. lennartborjeson, Flickr. https://www.flickr.com/photos/53303620@N03/5018597120. Läst 28 januari 2017. 
  3. ^ Stockholm stad och Skärholmens hembygdsförening. ”Sätra gamla skola (skylt på platsen)”. Pressmeddelande. Läst 24 januari 2017.
  4. ^ Skärholmens hembygdsförening, årsskrift 2000, s. 20-21
  5. ^ 19 september 2016 öppnade PUNKT127 - det nya barn- och ungdomsbiblioteket i Bredäng
  6. ^ ”Fokus Skärholmen - Stockholm stad”. http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Fokus-Skarholmen/. Läst 25 augusti 2024. 
  7. ^ ”Markanvisning - Fokus Skärholmen”. http://bygg.stockholm.se/PageFiles/1246713/2016-07-14%20Underlag%20inf%C3%B6r%20j%C3%A4mnf%C3%B6relsef%C3%B6rfarnade%20-%20Fokus%20Sk%C3%A4rholmen.pdf.. Läst 25 augusti 2024. [död länk]
  8. ^ ”Karta med klassificeringar - Stockholms stadsmuseum”. http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/DPWebMap.html. 
  9. ^ ”Sätraskogens naturreservat - Stockholms stad”. http://www.stockholm.se/KulturFritid/Park-och-natur/Naturreservat-i-Stockholms-stad1/Satraskogens-naturreservat/. 
  10. ^ ”Mälarhöjdsbadet - Stockholms stad”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=8d1befa0e99e4dcf8afcc2174cf4d62d. 
  11. ^ ”Trissan - Stockholms stad”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=8eeb5f295be843c696daa55491b11867. 
  12. ^ ”Öppna parken Ängen - Stockholms stad”. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=17bf7602bbe84904a44092f9ea72fa64. 
  13. ^ [a b] ”Ideella föreningar i Skärholmen”. http://www.stockholm.se/Global/Stadsdelar/Sk%C3%A4rholmen/Kultur%20%26%20Fritid/F%C3%B6reningsliv/Sk%C3%A4rholmens%20f%C3%B6reningar%202016.pdf. Läst 1 november 2016. 
  14. ^ ”Basket - Sveriges äldsta basketförening fyller 70”. http://www.basket.se/Nyheter/nyheterfransbbf/Nyhetsarkiv/Sverigesaldstabasketforeningfyller70. Läst 1 november 2016. 
  15. ^ DN: Marit Bergman. ”Jag känner mig som den gamla räven”
  16. ^ ”DN.SE” (på svenska). 23 oktober 2015. http://www.dn.se/bostad/uje-brandelius-soppa-ar-sa-billigt-att-du-kan-bjuda-alla/. Läst 17 november 2016. 
  17. ^ ”ltz.se”. http://www.ltz.se/noje/musik/utan-bredang-skulle-jag-svava-ivag. Läst 17 november 2016. 
  18. ^ ”Mitt i”. https://mitti.se/silvana-imam-gor-festivalerna-tryggare/?tag=skarholmen. Läst 17 november 2016. [död länk]