Huddinge kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°13′N 18°1′O / 59.217, 18.017
Huddinge kommun
Kommun
Huddinge vapen.svg
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Södermanland
Domsaga Södertörns domsaga
Koordinater 59°13′N 18°1′O / 59.217, 18.017
Centralort Huddinge
Areal 141,48 km² (2011-01-01)[1]
269:e största (av 290)
 - land 131,34 km²
 - vatten 10,14 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 98 830 (2011-09-30)[2]
14:e största (av 290)
 - centralort 96 802 (2009)av Stockholm tätort
 - storstadsområde 2 084 526 (2011-09-30[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 752,47 invånare/km²[2][1]
13:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 320 invånare/km²
Kommunkod 0126
Huddinge Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.huddinge.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Gränsmarkeringen i gjutjärn från 1936 mellan Stockholms kommun och Huddinge kommun vid Gamla Södertäljevägen i Segeltorp.

Huddinge kommun ligger på halvön Södertörn i Södermanland. Centralort är stationssamhället Huddinge som är en av de 42 som tidigare varit municipalsamhälle. Huddinge är efter sin folkmängd den näst största av kommunerna i Stockholms län. Trots Huddinges stora folkmängd, så består dess yta ändå till hälften av öppna landskap, skogar, berg och sjöar. Cirka 33 procent av markarealen är skyddad som naturreservat. Bebyggelsen består av ett flertal olika centra med affärer, service, pendeltågsstationer och flerfamiljshus som är omgivna av långsträckta och naturnära villaområden.

Innehåll

[redigera] Administrativ historia

Huddinge är en av de få kommuner i landet som sedan införandet av 1862 års kommunalförordningar inte nämnvärt påverkats av 1900-talets omfattande kommunreformer i Sverige. Kommunens nuvarande areal motsvarar därmed den gamla Huddinge socken. Huddinge ingick historiskt tillsammans med Grödinge, Botkyrka, Salem, Nacka och Erstavik, Brännkyrka och Sicklaö i Svartlösa härad. Kommunen har varken delats eller lagts samman med några andra kommuner, men vissa gränsändringar till grannkommuner har genomförts.

Inom Huddinge kommun fanns tidigare ett antal municipalsamhällen: Segeltorp (1924-52), Hörningsnäs villastad (1914-46), Stuvsta (1924-46), Fullersta (1924-46), Snättringe (1928-46). De fyra sistnämnda lades 1947 samman med det 1924 bildade Huddinge municipalsamhälle till ett "stormunicip". Detta upphörde i slutet av 1952. Huddinge var en administrativ tätort tills det moderna tätortsbegreppet infördes 1950 och centralorten räknas sedan dess som sammanvuxen med tätorten Stockholm.

[redigera] Historia

Namnet Huddinge antas komma från "uddungarna", de första bofasta som under brons- och järnåldern hade sin by på en udde vid Mälarens södra strand i Vårby. Redan på forntiden var uddungarnas by en genomfartsort och dess invånare levde under en ständig fara och fienden kom oftast sjövägen. Som en sammalänkad varningssignal tändes därför eldar på högt belägna platser, så kallade vårdkasar. Vårby betyder alltså byn vid vårdkasen. En hel kedja med sådana vårdkasar fanns från Vårby och långt in i Mälaren. Vårdkasen, som anses ha stått på Vikingaberget, fortlever än i dag som symbol i Huddinges kommunvapen.

Innan järnvägen kom på 1860-talet bestod Huddinge av skogsområden och landsbygd med torp och gårdar. Nio av gårdarna finns kvar i dag. År 1840 fanns 1 275 invånare i Huddinge fördelade på 230 hushåll. I början av 1900-talet hade antalet ökat till cirka 1 800 invånare. Järnvägen blev startskottet för en utbyggnad av en modern och expansiv kommun.

Det finns en del fornlämningar: åtta fornborgar, tre runstenar och ett antal gravfält. En stor silverskatt från vikingatiden, Vårbyskatten, som hittades i Vårby under en stor sten 1871 finns nu bevarad på Historiska museet.

[redigera] Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld en på ett blått treberg stående svart, brinnande vårdkase med röd låga.

Huddinge kommunvapen har en bild av en vårdkase, eftersom en sådan funnits på Vikingaberget.

[redigera] Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Huddinge kommun 1970-2010
År Invånare
1970
  
 54 732
1975
  
 62 576
1980
  
 66 570
1985
  
 70 209
1990
  
 73 829
1995
  
 77 384
2000
  
 84 535
2005
  
 88 750
2010
  
 97 453
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

[redigera] Tätorter

Huvuddelen av kommunens bebyggelse ingår i tätorten Stockholm, men även mindre orter förekommer samt en del glesbefolkad landsbygd.

Antal invånare år 2006
del av tätorten Stockholm 86 802
Vidja 633
Gladö kvarn 438

[redigera] Postorter

Farsta (i Ågesta)
Huddinge
Kungens kurva
Segeltorp
Skogås
Skärholmen (Lammholmsbackens jämna nummer inom kommunen)
Trångsund
Vårby

[redigera] Småorter

Namn (småortskod) Antal invånare år 2005[3]
Bruket (S0147) 136
Lissma (S0427) 76
Solbacken (S0623) 57
Sydöst sjön Magelungen (S0665) 103
Ådran och Östorp (S0795) 187

[redigera] Kommundelar

Huddinge centrum är kommunens administrativa centrum och består mestadels av flerbostadshus kring ett affärs- och servicekomplex med pendeltågstation och bussterminal. Kring detta ligger villaområden i de flesta väderstrecken. I norr finns Fullersta, Snättringe, Stuvsta (med egen pendeltågstation) och Segeltorp. Dessa villasamhällen övergår i liknande orter som till exempel Älvsjö i Stockholms kommun.

Kommunens östra delar, Trångsund, Länna och Skogås, är förbundna med spårbunden kollektivtrafik via Nynäsbanan och är därför delvis isolerade från kommunens administrativa centra utmed Västra stambanan. Mellan de östra kommundelarna och centralorten ligger stora naturskyddade områden och sjöar. I sydost utbreders sig landskapet kring sjöarna Orlången, Magelungen, Ådran och Drevviken.

I söder ligger Flemingsberg som har både pendel- och fjärrtågstation. Området är kommunens arbetsplatscentrum med Karolinska universitetssjukhuset, Södertörns högskola och Novum forskningspark. Likaså har Södertörns tingsrätt flyttat hit och de kommande åren har man beräknat att ytterligare en tillökning ska ske av folkmängden. Kännetecknande för Flemingsberg är de färgglada miljonprogramshusen, men bakom dem i väster ligger stora villaområden som Kästa och Flottsbro friluftsanläggning, samt i sydväst, Tullinge villastad i Botkyrka kommun. Flemingsberg är utsett till ett av de storstadscentra som den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) vill utveckla.

Längre västerut ligger Vårby som präglas av flerbostadshus och röda linjens T-bana mot Norsborg. Kungens kurva är kommunens mest välkända handelsområde. Strax öster om detta ligger närapå orörd natur kring sjön Gömmaren.

År 1998 röstade Huddinges befolkning om en delning av kommunen, vilket skulle innebära att Länna, Skogås och Trångsund som ligger avlägset i den östra regionen, skulle avknoppas och bilda en ny kommun. Resultatet där blev ett klart ja bland de röstande, men ett nej från de övriga huddingeborna. Det starka stödet för en delning hölls vid liv av den berörda, östra befolkningen och när Drevvikenpartet fick en vågmästarställning efter valet 2006, kunde man förhandla sig till en ny omröstning den 20 april 2008, då endast Trångsund, Länna och Skogås deltog i en ny omröstning. I övriga Huddinge genomfördes samtidigt en opinionsundersökning. Motståndssidan som representerade makten i centrala Huddinge, lyckades dock denna gång övertyga de boende i östra regionen om vilka fördelarna var med att stanna kvar inom Huddinge och resultatet blev nu ett mycket klart nej med 58,8 procent, endast 40,1 procent hade röstat ja. I opinionsundersökningen var det 73 procent nej och 13 procent ja.

Huddinge har vuxit med 10 000-tals invånare på bara några decennier. Inför kommunreformen 1971 hade Huddinge i många år varit folkrikast i landet; endast städer hade fler invånare. Ökningen har därefter fortsatt och kring 2009 hade Huddinge passerat Gävle, Eskilstuna och Sundsvall och är nu landets fjortonde största kommun befolkningsmässigt. Det enda som har hotat ökningen har varit Skogås och Trångsunds försök att bryta sig ur kommunen.

[redigera] Församlingar

[redigera] Sjöar

Albysjön
Drevviken
Gömmaren
Holmträsket
Kvarnsjön, Gladö
Kvarnsjön, Lissma
Kärrsjön
Lissmasjön
Långsjön, Hanveden
Långsjön, Älvsjö
Magelungen
Mörtsjön
Orlången
Ormputten
Rudträsket
Trehörningen, Hanveden
Trehörningen, Sjödalen
Trylen
Vårbyfjärden
Ådran
Ågestasjön
Öran

[redigera] Skolor

I centrala Huddinge finns det ett flertal skolor: tre gymnasieskolor, två högstadium samt fyra grundskolor.

I Huddinge centrum ligger Sjödalsgymnasiet, en gymnasieskola grundad så sent som 1994 och delar lokaler med vårdcentralen, BUP (Barn- och Ungdomspsykiatrin), och Huddinge Kulturskola. Fokus ligger på samhälls- och naturvetenskapslinjer, men det finns även yrkesinriktade linjer såsom frisör-, teknik- och ellinjer. Allt som allt går det omkring 1200 elever på skolan uppdelade i de tre åldersklasserna.

Hörningsnäs- och Ängsnässkolan är två tätt sammankopplade grundskolor som ligger ett stenkast från centrum. Ängsnässkolan är frukten av en expandering som gjordes läsåret 97/98 då lite mindre än hälften av Hörningsnässkolans elever flyttades till den tidigare nämnda skolan. Detta gjorde att det vid starten fanns två, en på varje skola, kullar av varje årskurs. Numer finns det betydligt fler klasser på de båda skolorna, som för övrigt har sexårsverksamhet till och med årskurs 6. Tvillingskolorna delar på Hörningsnäshallen och de två slöjdsalar (trä-, metall- och textilslöjd) som finns på källarplanet i Hörningsnässkolan.

Mellan centrum och Kvarnbergsplan ligger grundskolan Tomtbergaskolan, med många klasser. Förutom en välutvecklad musikverksamhet har de flera småföreningar, exempelvis en schackklubb. Skolan fick även högstadium år 2003. Skolan har längre tillbaks hetat Centralskolan. Mellan den och Huddinge Centrum ligger den numera nedlagda Kyrkskolan.

Nära Kvarnbergsplan ligger Kvarnbergsskolan. Den har funnits sedan 1940-talet och är den skola som de flesta ungdomar i Huddinge väljer när de slutar årskurs 6. Den har ett antal profilklasser för ishockey, musik, dans, media och drama.

Vid Kvarnbergsplan ligger även Huddingegymnasiet. Där går det uppemot ett tusental elever i diverse olika linjer, främst naturvetenskapsprogrammet. Bakom Huddingegymnasiet ligger Sågbäcksgymnasiet där det uteslutande finns yrkesinriktade linjer, till exempel Hotell och Restaurang, Design samt Fordon.

Solfagraskolan är en relativt liten grundskola som ligger ytterligare en bit från centrum, alldeles bakom Kvarnbergsskolan. Skolan har en egen idrottshall samt en stor fotbollsplan. Dessutom ligger Björkängshallen, hemmahall för Huddinge Hockey, mer eller mindre vägg i vägg med skolan, vilket gör att eleverna frekvent åker skridskor under vinterhalvåret.

Utsäljeskolan går från förskoleklass till 6:an.

I östra kommundelen Skogås/Trångsund finns ett gymnasium, fyra högstadieskolor och två grundskolor.

Östra gymnasiet är kommunens nyaste och minsta gymnasium. Byggnaden färdigställdes 2005. Gymnasiet med plats för 550 elever har specialinriktningar inom en rad olika områden, däribland arkeologi och historia samt beteendevetenskap. I juni 2008 utexamineras den första årskullen som gått samtliga tre år i den nya byggnaden. En rad olika evenemang som inte är knutna till gymnasiets utbildningar äger även rum i lokalerna. Gymnasiet har en idrottshall - Östra hallen.

Kommundelens största skola är Edboskolan. Skolan är en F-9-skola med ett upptagningsområde som täcker hela kommundelen. Den invigdes år 1992 och hade år 2007 antalet 776 elever.

En andra F-9-skola finns i Trångsund i form av Trångsundsskolan. Den färdigställdes år 1962, men har sen dess byggts ut åtskilligt. År 2007 fanns där 705 elever. Upptagningsområdet är hela Trångsund, inklusive Vidja, Mellansjö, Svartvik och Ågesta.

I Skogås kommundel finns de övriga två högstadieskolorna. Den första - Skogåsskolan, var ursprungligen kommundelens största F-9-skola men de yngre klasserna har på sistone utfasats, vilket idag gör den till en renodlad mellan- och högstadieskola. Upptagningsområde är hela Skogås samt Länna. År 2007 uppgick elevantalet till 336, exklusive ytterligare ett 30-tal inom särskolan. Den firade år 2007 40-årsjubileum.

Den andra högstadieskolan är Vretskolan belägen vid Österleden norr om Skogås IP. Skolan har nyligen genomgått omfattande renoveringar och en helt ny byggnad har uppförts mellan den ursprungliga skolbyggnaden och Skogåshallen. Skolan är en F-9-skola som år 2007 hade 283 elever, samt ytterligare 64 särskilda resurselever, med ett upptagningsområde som täcker västra Skogås samt Länna.

Söder om de två skolorna invid Sjötorpsskogens kant ligger F-5-skolan Sjötorpsskolan. Skolan agerar lågstadieskola för delar av Skogås med framförallt Länna, och flertalet av eleverna fortsätter sedan i Vretskolan. Skolan hade år 2007 301 elever samt ytterligare ett 60-tal särskilda resurselever. Kommundelens andra F-5-skola är Mörtviksskolan. År 2007 hade skolan 364 elever, samt ett litet antal särskoleelever och upptagningsområdet är hela Östra Skogås. Eleverna fortsätter vanligen vid antingen Skogåsskolan eller Edboskolan.

Kommundelens äldsta (och kommunens näst äldsta) skola, Beatebergsskolan, är belägen vid Nynäsvägen nära Linatorp. Planer fanns till helt nyligen att skolan åter igen skulle bli en särskild resursskola, men av allt att döma kommer så inte bli fallet, och skolan kommer inom kort helt att stängas för att i framtiden rymma andra verksamheter.

[redigera] Kända platser

[redigera] Spårtrafik

Inom kommunen finns:

[redigera] Natur

[redigera] Naturreservat

[redigera] Natura 2000-områden

[redigera] Kultur

[redigera] Bibliotek

[redigera] Huddinge Jazzdagar

Varje år arrangeras i maj månad Huddinge Jazzdagar. En omtyckt och välbesökt tillställning med många bra jazzartister i Sverige.

[redigera] Kända personer

[redigera] Musik

Musikartister och -grupper från Huddinge:

Låtar om Huddinge:

[redigera] Sport

Idrottslivet i Huddinge tog fart med bildandet 1912 av Huddinge IF. Många av dagens specialklubbar för enskilda sportgrenar är ursprungligen sektioner i Huddinge IF som bildat eget. Inte minst kommunens ishockeylag, Huddinge IK som fostrat en lång rad kända spelare och som under nästan ett kvartssekel var ett av de främsta lagen i dåvarande näst högsta divisionen och som 1978, 1986 och 1993 var riktigt nära ett avancemang till Elitserien. 2009/10 får laget ännu en gång slicka såren i tredjedivisionen, division 1, efter att ha misslyckats i tre år att etablera sig i näst högsta serien, HockeyAllsvenskan. Publikunderlaget är litet, kommunen må ha nära 100.000 invånare, men det är en del av stockholmsområdet och det är svårt att konkurrera med AIK, Djurgården och Södertälje om befolkningens idrottsintresse. Supporterklubben heter Red Tigers.

Det finns även en friidrottsförening i kommunen vid namn Huddinges Allmänna IdrottsSällskap, även känt vid namnet HAIS.

Orienteringsklubben i Huddinge heter Snättringe SK och har som HAIS sin klubbstuga vid Källbrinks IP.

[redigera] Politik

Huddinge är en kommun där den politiska makten under senare tid har växlat mellan Moderaterna med olika samarbetspartier och Socialdemokraterna med olika samarbetspartier. Kommunalskatten sänktes 2008 till 19:95.

I valet 2010 gick Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Sverigedemokraterna fram. Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Drevvikenpartiet backade. Varken den borgerliga alliansen eller de rödgröna fick egen majoritet. Den 30 september meddelade M, FP, C, KD och DP att det avser att styra Huddinge kommun tillsammans. De fem partierna får sammanlagt 33 av fullmäktiges 61 mandat.

[redigera] Mandatfördelning i valen 1970-2010

Valår V S MP HP SD NYD DP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 4 23 8 11 5
4 23 8 11 5
51 89,3
40 11
1973 4 20 14 6 7
4 20 14 6 7
51 91,3
37 14
1976 5 26 12 8 10
5 26 12 8 10
61 88,7
38 23
1979 6 24 8 8 15
6 24 8 8 15
61 87,0
39 22
1982 5 27 2 5 4 18
5 27 5 4 18
61 87,1
41 20
1985 4 24 4 3 8 18
4 24 4 3 8 18
61 85,3
38 23
1988 4 23 7 4 8 15
4 23 7 4 8 15
61 80,9
38 23
1991 4 19 2 5 3 2 6 2 18
4 19 5 3 6 18
61 81,6
41 20
1994 4 28 3 4 2 4 16
4 28 3 4 4 16
61 82,0
39 22
1998 5 20 2 5 3 1 4 4 17
5 20 5 3 4 4 17
61 76,53
36 25
2002 5 24 2 2 3 8 4 13
5 24 3 8 4 13
61 75,90
37 24
2006 3 19 3 2 2 4 6 4 18
3 19 3 4 6 4 18
61 77,03
32 29
2010 3 16 4 2 3 3 2 5 2 21
3 16 4 3 3 5 21
61 78,64
32 29
  • TOT - Totalt antal fullmäktigeledamöter.
  • Sen valet 1998 mäts valdeltagandet i två decimaler istället för en.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.


[redigera] Valresultat

[redigera] Så styrs Huddinge

Huddinge har sex kommunalråd. Dessa är:

  • Daniel Dronjak Nordqvist (M), kommunalråd med ansvar för ekonomi-, personal och näringslivsfrågor tillika ordförande i kommunstyrelsen
  • Jelena Drenjanin (M), kommunalråd med ansvar för förskole-, högskole- och arbetsmarknadsfrågor tillika ordförande i förskolenämnden
  • Malin Danielsson (FP), kommunalråd med samordningsansvar för barn- och utbildningsfrågor tillika ordförande i grundskolenämnden
  • Tomas Hansson (KD), kommunalråd med samordningsansvar för miljö-, samhällsbyggnads- och trafikfrågor tillika ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
  • Katharina Wallenborg (DP), kommunalråd med ansvar för demokratifrågor, folkhälsa, integration samt jämställdhetsfrågor
  • Christian Ottosson (C), kommunalråd med ansvar för brottsförebyggande frågor samt tillgänglighetsfrågor.

Därutöver har kommunen fem ytterligare deltidsarvoderade nämndordförande. Dessa är:

Oppositionen har fem oppositionsråd på deltid. Dessa är:

[redigera] Vänorter

Följande orter är vänorter till Huddinge kommun.

[redigera] Referenser

  1. ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2011” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2011A01/mi0802tab3_2011.xls. Läst 13 mars 2011. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2011”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____167885.aspx. Läst 8 november 2011. 
  3. ^ Småorter 2005, Statistiska meddelanden MI 38 SM 0602

[redigera] Externa länkar

v • d • r
Kommuner i Stockholms län
Stockholms läns vapen
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Huddinge_kommun&oldid=15710769"
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk