Huddinge kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°13′N 18°1′Ö / 59.217°N 18.017°V / 59.217; -18.017
Huddinge kommun
Kommun
Entré till Huddinge kommunalhus
Huddinge kommunvapen Ell 2013.svg
Land  Sverige
Län Stockholms län
Landskap Södermanland
Domsaga Södertörns domsaga
Koordinater 59°13′N 18°1′Ö / 59.217°N 18.017°V / 59.217; -18.017
Centralort Huddinge
Areal 140,63 km² (2012-01-01)[1]
269:e största (av 290)
 - land 131,01 km²
 - vatten 9,62 km²
 - storstadsområde 6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd 101 360 (2013-03-31)[2]
14:e största (av 290)
 - centralort 96 802 (2009)av Stockholm tätort
 - storstadsområde 2 135 865 (2013[2])del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet 773,68 invånare/km²[2][1]
13:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 328 invånare/km²
Kommunkod 0126
Huddinge Municipality in Stockholm County.png
Webbplats: www.huddinge.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Huddinge kommun är en kommun i södra Storstockholm, belägen på halvön Södertörn i Södermanland. Centralort är stationssamhället Huddinge, som är en av de 42 som tidigare varit municipalsamhälle. Huddinge är efter sin folkmängd den näst största av kommunerna i Stockholms län. Den 1 januari 2012 var kommunens yta 140,63 km². En tredjedel av kommunens yta är skyddad som naturreservat.[3] Bebyggelsen i kommunen är grupperad kring flera olika centra med affärer, service, pendeltågsstationer och flerfamiljshus som är omgivna av vidsträckta småhus- och naturområden.

I dag (2012) består Huddinge kommun av följande kommundelar (från väst till öst): Vårby, Segeltorp, Flemingsberg, Sjödalen-Fullersta, Stuvsta-Snättringe, Trångsund och Skogås.[4] Inom kommunen finns fyra församlingar: Huddinge, Trångsund-Skogås, S:t Mikael och Flemingsberg.[5]

Innehåll

Äldre historia [redigera]

De äldsta lämningarna efter mänsklig verksamhet i Huddinge går ungefär 9 000 år tillbaka till stenåldern. Då låg större delen av landskapet under vatten och liknade en ytterskärgård. Genom den postglaciala landhöjningen har landmassan höjds sedan dess med cirka 50 meter.

Namnet "Huddinge" antas komma från "uddungarna" (alltså "de som bor på udden"[6]), de första bofasta som under brons- och järnåldern hade sin by på en udde vid Mälarens södra strand i Vårby.

Redan på forntiden var uddungarnas by en genomfartsort och dess invånare levde under en ständig fara och fienden kom oftast sjövägen. Som en sammanlänkad varningssignal tändes därför eldar på högt belägna platser, så kallade vårdkasar. Vårby betyder alltså byn vid vårdkasen. En hel kedja med sådana vårdkasar fanns från Vårby och långt in i Mälaren. Vårdkasen, som anses ha stått på Vikingaberget eller Korpberget fortlever än i dag som symbol i Huddinges kommunvapen (läs mer under avsnitt "Kommunvapen").

Det finns en del fornlämningar: åtta fornborgar, tre runstenar och ett omfattande antal gravfält. En stor silverskatt från vikingatiden, Vårbyskatten, som hittades 1871 i Vårby gård finns bevarad på Historiska museet.

Nyare historia [redigera]

Centrala Huddinge sydvästifrån, 1936.
Foto: Oscar Bladh.
Gränsmärke från 1936 vid Gamla Södertäljevägen mellan Stockholms stad och Stockholms län/Huddinge kommun.

Innan järnvägen (Västra stambanan) anlades på 1860-talet bestod Huddinge av skogsområden och landsbygd med torp och gårdar. Nio av gårdarna och många torp finns kvar i dag. År 1840 fanns 1 275 invånare i Huddinge fördelade på 230 hushåll. I början av 1900-talet hade antalet ökat till cirka 1 800 invånare. Järnvägen blev startskottet för en utbyggnad av en modern och expansiv kommun.

Kring sekelskiftet 1900 blev det alltmer lönsamt för ägare av välbelägen mark kring Stockholm att sälja den till byggtomter än att fortsätta med jordbruket. När de första tomterna såldes var gårdarna ännu i bruk och ägarna var enskilda personer. Senare köptes de av tomtbolag som styckade stora arealer. Intill Huddinge järnvägsstation planerades 1902 på det sättet Huddinge villastad.[7] Huddinge villastad var belägen på östra och västra sidan om Västra stambanan och på mark som ingick i Fullersta gårds landområden. Det var närheten till Huddinges järnvägsstation (numera Huddinge station) som skulle locka köparna.[8]

I närheten av järnvägsstationen började efter 1945 kommunens centrala delar växa fram. Här uppfördes mellan 1945 och 1948 Huddinges första kommunala förvaltningshus efter ritningar av arkitekt Sture Frölén. Vid Fullerstavägen 1 byggdes 1947 Huddinges första hyreshus i tre våningar och med butiker i bottenplan (numera riven).[9] Vid Huddinge station planerades även Huddinge centrum, som stod klart i början av 1960-talet. På 1980-talet tillkom nuvarande centrumanläggning, anledningen var stora marksättningar på grund av gamla sjöbotten och i mitten av 1980-talet tvingade detta fram ny- och ombyggnad.

Administrativ historia [redigera]

Huddinge kommuns flagga.

Från municipalsamhällen till kommun [redigera]

Huddinge är en av de få kommuner i landet som sedan införandet av 1862 års kommunalförordningar inte nämnvärt påverkats av 1900-talets omfattande kommunreformer i Sverige. Kommunens nuvarande areal motsvarar därmed den gamla Huddinge socken. Huddinge ingick historiskt tillsammans med Grödinge, Botkyrka, Salem, Nacka och Erstavik, Brännkyrka och Sicklaö i Svartlösa härad. Kommunen har varken delats eller lagts samman med några andra kommuner, men vissa gränsändringar till grannkommuner har genomförts.

Inom Huddinge kommun fanns tidigare ett antal municipalsamhällen: Segeltorps municipalsamhälle (1924–53), Hörningsnäs villastads municipalsamhälle (5 december 1915–47), Stuvsta municipalsamhälle (1924–47), Fullersta municipalsamhälle (1924–47), Snättringe municipalsamhälle (2 november 1928–47). De fyra sistnämnda lades 1947 samman med det 1924 bildade Huddinge municipalsamhälle till ett "stormunicip". Detta upphörde 31 december 1952. Huddinge var en administrativ tätort tills det moderna tätortsbegreppet infördes 1950 och centralorten räknas sedan dess som sammanvuxen med tätorten Stockholm. Huddinge landskommun ombildades 1971 till nuvarande Huddinge kommun.[10]

Kommunvapen [redigera]

Huddinge kommuns heraldiska vapen är en vårdkase. Den skall påminna om det forntida system av varningssignaler som fanns utefter Mälarens stränder. När människorna anade fara tände de stora brasor. Vårbys kase lär ha stått på det så kallade Vikingaberget i nuvarande Vårberg eller på Korpberget i nuvarande Vårby gård.

Huddinges vapen är ritat av formgivaren Folke Arström. Det fastställdes i en Kunglig Majestätisk resolution som undertecknades av Gustav V på Stockholms slott den 28 november 1947. Blasoneringen, eller vapenbeskrivningen, lyder: "I fält av guld en på ett blått treberg stående, svart, brinnande vårdkase med röd låga."[11]

Kommundelar [redigera]

Kommunen är indelad i sju kommundelar, vilka i sin tur är indelade i trakter.

Kommundelarnas befolkning 31 december 2011[12]

# Kommundel Befolkning
1 Flemingsberg &&&&&&&&&&014924.&&&&&014 924
2 Segeltorp &&&&&&&&&&011870.&&&&&011 870
3 Sjödalen-Fullersta &&&&&&&&&&022304.&&&&&022 304
4 Skogås &&&&&&&&&&013783.&&&&&013 783
5 Stuvsta-Snättringe &&&&&&&&&&015847.&&&&&015 847
6 Trångsund &&&&&&&&&&&09912.&&&&&09 912
7 Vårby &&&&&&&&&&010115.&&&&&010 115
Huddinge centrum vid järnvägsstationen, 2012.

Huddinge centrum är kommunens administrativa centrum och består mestadels av flerbostadshus kring ett affärs- och servicekomplex med pendeltågsstation och bussterminal. Kring detta ligger villaområden i de flesta väderstrecken. I norr finns Fullersta, Snättringe, Stuvsta (med egen pendeltågsstation) och Segeltorp. Dessa villasamhällen övergår i liknande orter som till exempel Älvsjö i Stockholms kommun.

Kommunens östra delar, Trångsund, Länna och Skogås, är förbundna med spårbunden kollektivtrafik via Nynäsbanan och är därför delvis isolerade från kommunens administrativa centra utmed Västra stambanan. Mellan de östra kommundelarna och centralorten ligger stora naturskyddade områden och sjöar. I sydost utbreder sig landskapet kring sjöarna Orlången, Magelungen, Ådran och Drevviken.

I söder ligger Flemingsberg som har både pendel- och fjärrtågsstation. Området är kommunens arbetsplatscentrum med Karolinska universitetssjukhuset, Södertörns högskola och Novum forskningspark. Likaså har Södertörns tingsrätt flyttat hit och de kommande åren har man beräknat att ytterligare en tillökning ska ske av folkmängden. Kännetecknande för Flemingsberg är de färgglada miljonprogramshusen, men bakom dem i väster ligger stora villaområden som Kästa och Flottsbro friluftsanläggning, samt i sydväst, Tullinge villastad i Botkyrka kommun. Flemingsberg är utsett till ett av de storstadscentra som den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS) vill utveckla.

Längre västerut ligger Vårby som präglas av flerbostadshus och röda linjens T-bana mot Norsborg. Kungens kurva är kommunens mest välkända handelsområde. Strax öster om detta ligger närapå orörd natur kring sjön Gömmaren.

Huddinge har vuxit med 10 000-tals invånare på bara några decennier. Inför kommunreformen 1971 hade Huddinge som landskommun i många år varit folkrikast i landet; endast städer hade fler invånare. Ökningen har därefter fortsatt och kring 2009 hade Huddinge passerat Gävle, Eskilstuna och Sundsvall och är nu landets fjortonde största kommun befolkningsmässigt.

Befolkningsutveckling [redigera]

Befolkningsutvecklingen i Huddinge kommun 1970–2013
År Invånare
1970
  
 54 732
1975
  
 62 576
1980
  
 66 570
1985
  
 70 209
1990
  
 73 829
1995
  
 77 384
2000
  
 84 535
2005
  
 88 750
2010
  
 97 453
2013[2]
  
 101 360
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Kyrkor och kyrkogårdar [redigera]

Tomtberga kyrkogård.

Inom kommunen finns fyra församlingar:

Kyrkor [redigera]

Begravningsplatser [redigera]

Bilder, kyrkor i urval [redigera]

Utbildning [redigera]

Nybyggda Kyrkskolan omkring 1915.
Beatebergs gamla folkskola från 1909.
Balingsta gamla skola omkring 1915.
Segeltorpsskolans nya huvudbyggnad, 2013.

Historia [redigera]

Huddinges första fasta skola (se Huddinge kyrkskola) öppnades den 1 juli 1847 i Fullersta. Det var en sockenskola med övernattningsmöjlighet i det gamla ombyggda fattighuset vid Huddinge kyrka. En ny skolbyggnad invigdes år 1914, belägen vid nuvarande Kommunalvägen 34. På bottenvåningen fanns två lärosalar samt en gymnastiksal som inrymdes i den låga byggnadskroppen. På övervåningen inrättades ytterligare två salar. Planlösningen var nästan identisk med Segeltorpsskolans första skolhus som uppfördes fyra år senare, med undantag för gymnastiksalen som Segeltorpsskolan först fick 1927. Med sitt brutna sadeltak och de svängda port- och fönsteröppningar till veranda och vindfång liknade Kyrkskolan och Segeltorpsskolan varann även exteriört. Vid invigningen fällde prosten de legendariska orden: ”Huddinges behov av skolbyggnader är nu för all framtid tillgodosett”. På 1950-talets mitt var Kyrkskolan rivningshotad men fick vara kvar och utgör idag en värdefull kulturmiljö i Huddinge kommun. Här bedrev kommunen skolverksamhet en bit in på 2000-talet. Numera har Huddinge församling bland annat sin kör- och konfirmandundervisning här.

Huddinges näst äldsta skola låg i dagens Skogås och togs i bruk i mitten av 1880-talet. Byggnaden låg vid Beateberg och revs 1944. År 1909 uppfördes den ännu kvarvarande rödmålade träbyggnaden i nationalromantisk stil. Över dörren finns en handmålad skylt Folkskola uppförd av Huddinge socken 1909.

Vid Balingsta gård bedrevs viss skolverksamhet från 1840 till 1940. Här har det funnits tre skolbyggnader som ersatt varandra. Skolhuset (på bild) var i bruk från 1886 till 1919. Vid sekelskiftet 1900 var det Huddinge sockens största skola med närmare 100 elever och en lärare.[13] År 2006 har kommunen rekonstruerat en av de gamla skolvägarna (se Skolleden) som torparbarnen fick gå till ända in på 1940-talet.

Segeltorpsskolans första skolhus byggdes 1917. Innan dess fick segeltorpsbarnen gå till Vårby skola (skola 1901-1942), som låg intill Södertäljevägen strax söder om nuvarande Kungens kurva. Det var en lång väg att gå och några allmänna kommunikationer fanns inte. De mindre barnen i 1:a och 2:a klass, som bodde i östra delen av Segeltorp hade en skolsal i en villa vid Jakobslundsvägen.

Skolor [redigera]

Idag (2012) finns i Huddinge kommun 27 kommunala skolor och 5 fristående skolor.[14] Dessutom har kommunen fyra kommunala gymnasieskolor med drygt 3 400 elever.[15] Dessa är:

I kommunen finns även två fristående gymnasieskolor.

  • IT-gymnasiet
  • Yrkeshögskola (Vux Huddinge)

Bland grundskolorna kan nämnas (urval):
(antal elever avser läsår 2012/2013)

  • Annerstaskolan i Flemingsberg, Ortopedvägen 4 (610 elever).
  • Balingsnässkolan, i Sjödalen-Fullersta, Lännavägen 80 (486 elever).
  • Edboskolan, i Trångsund-Skogås, Kvartettvägen 5-7 (850 elever).
  • Kvarnbergsskolan, i Sjödalen-Fullersta, Gymnasievägen 6 (648 elever).
  • Kräpplaskolan, i Stuvsta-Snättringe, Dalkarlsvägen 45A (82 elever).
  • Segeltorpsskolan i Segeltorp, Chronas väg 12 (910 elever).
  • Skogåsskolan i Skogås, Österleden 13 (230 elever).
  • Visättraskolan i Flemingsberg, Visättravägen 61-63 (260 elever).
  • Vårbackaskolan i Vårby, Vårbackavägen 2 (147 elever).
  • Vårbyskolan i Vårby, Vårby Allé 26-30 (181 elever).

I kommundelen Flemingsberg ligger statliga Södertörns högskola som inrättades år 1996 efter ett riksdagsbeslut 1995. Utbyggnaden av den högre utbildningen i södra Storstockholm hade då utretts under lång tid. Bakgrunden var bland annat att övergången till högre studier var låg i södra Storstockholm, arbetslösheten hög och segregationsproblemen tenderade att bli stora. Högskolan har idag (2012) cirka 13 000 studenter och erbjuder cirka 60 program samt 250 kurser.[16]

Spårtrafik [redigera]

Inom kommunen finns:

Natur [redigera]

Naturreservat [redigera]

  • Björksättrahalvön - Biologisk mångfald i både hagmark och gammelskog
  • Flemingsbergsskogen - Ett av de artrikaste skogsområdena på Södertörn
  • Gladöskogen - Starkt kuperad gammelskog med en rik vedsvampsflora
  • Gömmaren - Viktigt reservat för friluftsliv och undervisning
  • Gömsta äng - Strandnära blomsterrik lund och äng, kommunens äldsta naturreservat
  • Korpberget - Sveriges första kommunala biotopskyddsområde
  • Orlången - Biologisk mångfald i både hagmark och gammelskog
  • Lännaskogen - Biologisk mångfald i både hagmark och gammelskog
  • Paradiset - Biologisk mångfald i gammelskog med vildmarkskänsla
  • Trångsundsskogen - Reservatet utgör ett till största delen skogbevuxet område

Natura 2000-områden [redigera]

Sjöar [redigera]

Albysjön
Drevviken
Gömmaren
Holmträsket
Kvarnsjön, Gladö
Kvarnsjön, Lissma
Kärrsjön
Lissmasjön
Långsjön, Hanveden
Långsjön, Älvsjö
Magelungen
Mörtsjön
Orlången
Ormputten
Rudträsket
Trehörningen, Hanveden
Trehörningen, Sjödalen
Trylen
Vårbyfjärden
Ådran
Ågestasjön
Öran

Kultur [redigera]

Konst [redigera]

I Huddinge kommun finns flera konsthallar som drivs i kommunal regi respektive genom privata, ideella föreningar. Huddinges nya kulturcentrum är Fullersta gård. I den nyrenoverade gården visas sedan år 2009 en permanent konstutställning med verk av huddingesönerna Peter Dahl och Ewert Karlsson (Galleri Peter Dahl och Galleri EWK). Dessutom har gården tillfälliga separatutställningar.[17]

Inte långt från Fullersta gård ligger Fullersta bio; 1933 biograf och Huddinges första konsumbutik. Sedan hösten 1996 har Huddinge KonstnärsKlubb (HKK) bedrivit utställningsverksamheten "Fullersta Bio Konsthall" i bottenvåningen medan den gamla biografsalongen med tillhörande utrymmen nyttjas av "Á la Carte-teatern" genom Studieförbundet Vuxenskolan.

Till Huddinges konstnärer räknas även målaren, fotografen och författaren Olle Magnusson med separatutställningar på bland annat Fullersta bio och iskonst i Huddinge centrum. Han är en av de främsta hembygdskännarna i Huddinge och har skrivit flera böcker om Huddinges natur. Hagalunds tvätterimuseum vid Albysjön är ett initiativ av Olle Magnusson, där han själv leder visningarna.

Sedan Kulturhuvudstadsåret 1998 rullas en 1000 meter lång konstutställning ut längs parkvägen mellan Forelltorget och Fullersta bio konsthall. Evenemanget kallas "1000 meter konst" och äger rum den sista lördagen i september. Här visar konstnärer, amatörer och professionella upp sin konst.[17]

Museum [redigera]

Bland museer kan nämnas "Litografiska museet" vid Sundby gård och "Hagalunds tvätterimuseum" belägen i Masmo intill Albysjön. Tvätterimuseet är Sveriges enda arbetslivsmuseum som hat tvätteri som tema. I Vårbyhuset finns "Internationella barnkonstmuseet" som är det enda i sitt slag i Sverige och mittemot Huddinge kyrka vid Kommunalvägen återfinns "Nyboda hembygds- och skolmuseum".[18]

Bibliotek [redigera]

Kommunen har sex bibliotek. Huvudbiblioteket är en tillbyggnad av Huddinge kommunalhus och invigdes 1966, byggt efter ritningar av arkitekt Sture Frölén, som även ritade kommunalhuset. De andra biblioteken finns i Flemingsberg, Segeltorpsskolan, Skogås, Trångsund och Vårby.[19]

Bilder [redigera]

Idrott [redigera]

Idrottslivet i Huddinge tog fart med bildandet 1912 av Huddinge IF. Många av dagens specialklubbar för enskilda sportgrenar är ursprungligen sektioner i Huddinge IF som bildat eget. Inte minst kommunens ishockeylag, Huddinge IK som fostrat en lång rad kända spelare och som under nästan ett kvartssekel var ett av de främsta lagen i dåvarande näst högsta divisionen och som 1978, 1986 och 1993 var riktigt nära ett avancemang till Elitserien. 2009/10 får laget ännu en gång slicka såren i tredjedivisionen, division 1, efter att ha misslyckats i tre år att etablera sig i näst högsta serien, HockeyAllsvenskan. Publikunderlaget är litet, kommunen må ha nära 100 000 invånare, men det är en del av stockholmsområdet och det är svårt att konkurrera med AIK, Djurgården och Södertälje om befolkningens idrottsintresse. Supporterklubben heter Red Tigers.

Politik [redigera]

Huddinge är en kommun där den politiska makten under senare tid har växlat mellan Moderaterna med olika samarbetspartier och Socialdemokraterna med olika samarbetspartier. Kommunalskatten sänktes 2008 till 19:95.

I valet 2010 gick Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Sverigedemokraterna fram. Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet och Drevvikenpartiet backade. Varken den borgerliga alliansen eller de rödgröna fick egen majoritet. Den 30 september meddelade M, FP, C, KD och DP att det avser att styra Huddinge kommun tillsammans. De fem partierna får sammanlagt 33 av fullmäktiges 61 mandat.

Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]

Valår V S MP HP SD NYD DP C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 4 23 8 11 5
4 23 8 11 5
51 89,3
40 11
1973 4 20 14 6 7
4 20 14 6 7
51 91,3
37 14
1976 5 26 12 8 10
5 26 12 8 10
61 88,7
38 23
1979 6 24 8 8 15
6 24 8 8 15
61 87,0
39 22
1982 5 27 2 5 4 18
5 27 5 4 18
61 87,1
41 20
1985 4 24 4 3 8 18
4 24 4 3 8 18
61 85,3
38 23
1988 4 23 7 4 8 15
4 23 7 4 8 15
61 80,9
38 23
1991 4 19 2 5 3 2 6 2 18
4 19 5 3 6 18
61 81,6
41 20
1994 4 28 3 4 2 4 16
4 28 3 4 4 16
61 82,0
39 22
1998 5 20 2 5 3 1 4 4 17
5 20 5 3 4 4 17
61 76,53
36 25
2002 5 24 2 2 3 8 4 13
5 24 3 8 4 13
61 75,90
37 24
2006 3 19 3 2 2 4 6 4 18
3 19 3 4 6 4 18
61 77,03
32 29
2010 3 16 4 2 3 3 2 5 2 21
3 16 4 3 3 5 21
61 78,64
32 29
  • TOT - Totalt antal fullmäktigeledamöter.
  • Sen valet 1998 mäts valdeltagandet i två decimaler istället för en.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.


Valresultat [redigera]

Så styrs Huddinge [redigera]

Huddinge har sex kommunalråd. Dessa är:

  • Daniel Dronjak Nordqvist (M), kommunalråd med ansvar för ekonomi-, personal och näringslivsfrågor tillika ordförande i kommunstyrelsen
  • Jelena Drenjanin (M), kommunalråd med ansvar för förskole-, högskole- och arbetsmarknadsfrågor tillika ordförande i förskolenämnden
  • Malin Danielsson (FP), kommunalråd med samordningsansvar för barn- och utbildningsfrågor tillika ordförande i grundskolenämnden
  • Tomas Hansson (KD), kommunalråd med samordningsansvar för miljö-, samhällsbyggnads- och trafikfrågor tillika ordförande i samhällsbyggnadsnämnden.
  • Katharina Wallenborg (DP), kommunalråd med ansvar för demokratifrågor, folkhälsa, integration samt jämställdhetsfrågor
  • Christian Ottosson (C), kommunalråd med ansvar för brottsförebyggande frågor samt tillgänglighetsfrågor.

Därutöver har kommunen fem ytterligare deltidsarvoderade nämndordförande. Dessa är:

Oppositionen har fem oppositionsråd på deltid. Dessa är:

Vänorter [redigera]

Följande orter är vänorter till Huddinge kommun.

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012. 
  2. ^ [a b c d] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013. 
  3. ^ Huddinge kommun: Översiktsplan 2030, s. 20
  4. ^ Huddinge kommuns kommundelar.
  5. ^ ”Län, kommuner och församlingar i nummerordning samt koder för församlingarnas pastoratstillhörighet 2013-01-01” (PDF). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/_Dokument/lkf2013.pdf. Läst 27 januari 2013. 
  6. ^ Broschyr: "Strövtåg i Huddinge 2" utgiven av Huddinge kommun, 1984.
  7. ^ Kulturarv Stockholm: Huddinge.
  8. ^ Fullersta Gård (2010), s. 16–17
  9. ^ Nordström (1988), s. 22
  10. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  11. ^ Huddinge kommun om Huddinges vapen.
  12. ^ http://huddinge.se/Global/kommun_och_politik/fakta_om_huddinge/statistik/befolkningsprognoser/Huddinge_Rapport_befolkningsprognos_2012-2021.pdf
  13. ^ Informationstavla på platsen vid gamla Balingsta skola
  14. ^ Huddinge kommun, grundskolor.
  15. ^ Huddinge kommun Gymnasieskolor.
  16. ^ Om Södertörns högskola.
  17. ^ [a b] Huddinge kommun: Konst.
  18. ^ Huddinge kommun: Museer.
  19. ^ ”Huddinge bibliotek”. Huddinge kommun. http://bibliotek.huddinge.se/. Läst 30 juni 2012. 

Tryckta källor [redigera]

Externa länkar [redigera]

v • d • r
Kommuner i Stockholms län
Stockholms läns vapen
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm
Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Huddinge_kommun&oldid=21565665"