Järfälla kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Jakobsberg, som är en del av tätorten Stockholm.
Administrativ historik [redigera]
Järfälla kommun, som inrättades som landskommun i Järfälla socken i Sollentuna härad år 1863, har inte påverkats av 1900-talets landsomfattande svenska kommunreformer på annat sätt än att området Stäket överfördes från upplösta Eds kommun i samband med att Upplands-Väsby landskommun bildades år 1952, Kallhälls villastad (eller Björkliden) överfördes från Sollentuna kommun 1955, samt att byn Kyrkhamn strax norr om Lövsta överfördes till Stockholms kommun år 1975.
Blasonering: I grönt fält ett stående tillbakaseende lamm av silver med beväpning av guld, hållande med högra frambenet en ginbalksvis ställd, med dubbelkors med svagt utböjda armar försedd stång av guld.
Järfälla kommunvapen innehåller en bild av Guds lamm bärande ett ärkebiskopskors. Det har använts sedan 1955 men registrerades formellt först 1977. Motivet är baserat på Sollentuna härads äldsta kända sigill från 1568.[3]
Järfällas historia [redigera]
Det äldsta dokument där namnet Järfälla nämns är mer än 700 år gammalt, daterat 26 januari 1310. I dokumentet som är ett testamente upprättat av ärkebiskop Nils Kettilsson, testamenterar Ragnwald Ingesson bland annat 1 mark romerskt silvermynt till kyrkan och kyrkohedern i "gerfelli". Namnet är sammansatt av orden "gere" (kilformigt jordstycke) och "fjäll" (ängsteg). Järfälla betyder således "den kilformade ängstegen". Stavningen har sedan dess varierat ett 20-tal gånger.
Människor har bebott Järfälla sedan den yngre stenåldern. På medeltiden löpte ett flertal viktiga färdvägar genom Järfälla. I slutet på 1990-talet grävdes den medeltida bosättningen Kalvshälla ut. Barkarby blev med tiden en viktig knutpunkt sedan ägaren till Jakobsberg och Skälby gårdar Brita Cruus fick tillstånd att öppna krog i Barkarby 1671.
Kommunen hade länge en lantlig karaktär men runt 1920-talet påbörjades avstyckning av större egendomar för att möjliggöra småhusbebyggelse i större skala. Under efterkrigstiden har kommunen bebyggts kraftigt med framför allt flerfamiljshus och var under en period på 1960-talet den befolkningsmässigt snabbast växande kommunen i landet. Viksjö som började byggas i slutet av 1960-talet var då ett av norra Europas största småhusområden. 1968 sattes pendeltågen i trafik och motorvägen mellan Barkarby och Stäket var klar 1967.
Kommunen är officiellt indelad i fyra kommundelar[4]
Befolkningsutveckling [redigera]
| Befolkningsutvecklingen i Järfälla kommun 1970–2010 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1970 |
|
49 261 |
| 1975 |
|
51 549 |
| 1980 |
|
53 321 |
| 1985 |
|
56 020 |
| 1990 |
|
56 359 |
| 1995 |
|
58 675 |
| 2000 |
|
60 471 |
| 2005 |
|
61 743 |
| 2010 |
|
66 211 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.
|
År 2009 hade 31% av befolkningen utländsk bakgrund.[5]
Järfälla kommun har tre stycken kommunalråd.Cecilia Löfgreen (M) är kommunalråd tillika Kommunstyrelsens ordförande i Järfälla. Emma Feldman (M)är kommunalråd tillika ordförande i Utbildningsnämnden och Kommunstyrelsens planutskott. Lotta Håkansson Harju (S) är oppositionsråd i kommunen.
Mandatfördelning i valen 1970–2010 [redigera]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
3 |
23 |
|
|
|
7 |
12 |
|
6 |
|
51 |
90,0 |
|
| 1973 |
3 |
21 |
|
|
|
10 |
7 |
|
10 |
|
51 |
92,9 |
|
| 1976 |
3 |
22 |
3 |
|
|
6 |
7 |
|
10 |
|
51 |
91,1 |
|
| 1979 |
5 |
25 |
2 |
|
|
4 |
9 |
|
16 |
|
61 |
89,5 |
|
| 1982 |
3 |
27 |
2 |
|
|
4 |
5 |
|
20 |
|
61 |
91,0 |
|
| 1985 |
3 |
31 |
1 |
|
|
2 |
8 |
|
16 |
|
61 |
89,3 |
|
| 1988 |
3 |
28 |
3 |
|
|
3 |
8 |
1 |
15 |
|
61 |
85,7 |
|
| 1991 |
3 |
22 |
2 |
|
2 |
2 |
8 |
3 |
19 |
|
61 |
86,6 |
|
| 1994 |
3 |
27 |
2 |
|
|
3 |
5 |
2 |
19 |
|
61 |
85,9 |
|
| 1998 |
5 |
23 |
2 |
|
|
2 |
5 |
6 |
18 |
|
61 |
80,30 |
|
| 2002 |
4 |
26 |
2 |
|
|
1 |
10 |
5 |
13 |
|
61 |
80,41 |
|
| 2006 |
3 |
21 |
3 |
1 |
|
2 |
7 |
4 |
20 |
|
61 |
81,19 |
|
| 2010 |
3 |
19 |
4 |
3 |
|
2 |
5 |
4 |
21 |
|
61 |
81,90 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
I Järfälla kommun finns cirka 4500 registrerade företag varav 60 procent är enmansföretag och 85 procent har färre än 10 anställda. Många arbetstillfällen finns i Barkarby Handelsplats, vilket är ett av Sveriges största handelsområden. De största företagen efter antalet anställda (2009):[6]
Svenska kyrkans församlingar i Järfälla kommun:
Pingströrelsens församlingar i Järfälla kommun:
Katolska kyrkans församling i Järfälla kommun:
Shia-muslimsk moské i Järfälla kommun:
Tätbebyggelsen inom kommunen är en del av tätorten Stockholm. Av kommunens befolkning på ca 67 000 invånare bor endast ett hundratal utanför det tätbebyggda området.
Järfälla folkbibliotek består av fyra bibliotek i Järfälla kommun. Huvudbiblioteket ligger i Jakobsberg och filialerna hittar man i Viksjö, Kallhäll och Barkarby.
- ^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
- ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
- ^ http://www.jarfalla.se/templates/page____5676.aspx
- ^ http://www.jarfalla.se/kommun-och-politik/kommunfakta.html
- ^ [1]
- ^ [2]
Externa länkar [redigera]