Britta Gröndahl

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Britta Gröndahl
Född Britta Maartman
8 mars 1914
Eskilstuna Fors församling, Södermanland
Död 18 november 2002 (88 år)
S:t Matteus församling, Stockholm
Nationalitet Svensk
Yrke/uppdrag Författare, syndikalist och översättare
Make Gustav Gröndahl
(1936–1991)

Britta Gröndahl, född Maartman 8 mars 1914 i Eskilstuna Fors församling i Södermanlands län, död 18 november 2002 i S:t Matteus församling i Stockholm[1], svensk författare, syndikalist och översättare.

Gröndahl var aktiv större delen av sitt liv i den svenska syndikalistiska rörelsen, och särskilt inom SAC. Hon har skrivit ett flertal för den svenska syndikalistiska rörelsen viktiga böcker både inom det teoretiska området och rena biografier.

Liv och karriär[redigera | redigera wikitext]

Britta Gröndahl var dotter till kamrer Hans Maartman och Dagmar Tideman.[2] 1931 tog hon examen på läroverkets latinlinje och ville egentligen efter det läsa statskunskap, men så blev inte fallet eftersom det inte ansågs lämpligt för en kvinna. Istället blev det fortsatta språkstudier. Efter några år träffade hon cellisten Gustav Gröndahl.

Gustav Gröndahl påverkade henne musikaliskt och de hade en gemensam umgängeskrets till stor del bestående av musiker. Under femtiotalet satte hon sig grundligt in i den frihetliga socialismens historia och gav i slutet av decenniet ut sin första bok, en biografi över den franske anarkisten Pierre-Joseph Proudhon.

1962 reste Gröndahl för första gången till Spanien där den frihetligt socialistiska rörelsen var starkt förankrad i arbetarklassen.[3] Hon blev med tiden en viktig kontaktperson mellan svenska SAC och den spanska rörelsen. Under sjuttiotalet försörjde hon sig huvudsakligen som frilansande översättare (hon hade redan under en tioårsperiod 1945-1955 varit verksam i yrket [4]). Bland översättningarna under denna senare period är den som fått mest betydelse Sexualitetens historia av Michel Foucault. Hon översatte också sex av de åtta böcker av Marie Cardinal som utkom på svenska, liksom merparten av de vuxenseriealbum av Claire Bretecher som gavs ut i Sverige under 1980-talet.

Hon gifte sig 1936 med Gustav Gröndahl (1907–1991)[1], son till gjutaren Gustaf Gröndahl och Tora Andersson. De fick barnen Birgitta (född 1942), Ulla (född 1945) och Anna Karin (född 1950).[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Pierre-Joseph Proudhon: socialist, anarkist, federalist (Frihetliga bokgillet, 1959). Ny uppl. Federativ, 1988
  • Här talar syndikalisterna (sammanställd och kommenterad av Britta Gröndahl, Federativ, 1973). Ny uppl. 2006 med titeln "En ny värld i våra hjärtan": här talar syndikalisterna
  • Parti eller fackförening?: förhållandet mellan arbetarrörelsens två armar, belyst av den franska syndikalismens historia (Federativ, 1975)
  • De ideologisk motsättningarna i den spanska syndikalismen 1910-36 (Federativ, 1981)
  • Herre i eget hus: om självförvaltning i Spanien och Portugal (övers. och red.: Britta Gröndahl, Federativ, 1982)
  • Frihetlig kommunism i praktiken: experiment i självförvaltning i Spanien 1936-1939 (Federativ, 1986)
  • Äventyrens år: minnen från tre årtionden som syndikalist (Federativ, 1994)

Översättningar (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Willy Corsari: Den andra kvinnan (Een gast in uw huis) (Hökerberg, 1945)
  • Philip Larkin: Sommar blir vinter (A girl in winter) (Hökerberg, 1947)
  • Ramon J. Sender: Fallet Sabino (El lugar de un hombre) (Federativ, 1965)
  • Daniel Guérin: Anarkismen : från lära till handling (L'anarchisme) (PAN/Norstedt, 1970)
  • César M. Lorenzo: Syndikalismen vid makten: spansk anarkosyndikalism före, under och efter inbördeskriget 1936-39 (Les anarchists espagnols et le pouvoir) (Federativ, 1972)
  • Michel Foucault: Sexualitetens historia (La volonté de savoir) (Gidlund, 1980)
  • Michail Bakunin: Centralism eller självförvaltning? (översatt tillsammans med Gunnar Gällmo) (Federativ, 1980)
  • André Gorz: Kritik av det ekonomiska förnuftet (Métamorphoses du travail) (Alfabeta, 1990)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b] GRÖNDAHL, GUSTAV A H, konsertmästare, violoncellist, Bromma i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 467.
  3. ^ Beevor, Antony, Spanska inbördeskriget (2006) i kapitlet Andra republiken
  4. ^ Svenskt översättarlexikon.