Carl Rabl

Från Wikipedia
Carl Rabl
Född2 maj 1853[1][2][3]
Wels[4][5], Österrike
Död24 december 1917[1][2][3] (64 år)
Leipzig[4][5]
Medborgare iÖsterrike-Ungern och Kejsardömet Österrike
Utbildad vidWiens universitet
Leipzigs universitet
Jenas universitet
SysselsättningAnatom, universitetslärare[6], zoolog
ArbetsgivareWiens universitet
Leipzigs universitet
Utmärkelser
Hedersdoktor vid universitetet i Oslo
Redigera Wikidata

Carl Rabl, född 2 maj 1853 i Wels, död 24 december 1917 i Leipzig, var en österrikisk anatom.

Rabl blev professor i anatomi 1886 vid Karlsuniversitetet i Prag och 1904 vid Leipzigs universitet. Han bedrev forskning i synnerhet om ryggradsdjurens morfologi. Sålunda väckte de 1889-96 publicerade undersökningarna över mesodermets bildning och differentiering berättigat uppseende. Dessutom riktade han genom värdefulla arbeten kännedomen om djurcellen, bland annat dess delning, äggcellens beskaffenhet och gastrulationen. Vidare kan framhållas hans klassiska undersökningar av ögonlinsen och hans verksamhet på den jämförande anatomins område, behandlande kraniet och extremiteterna.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Über Zellteilung (1885)
  • Theorie des Mesoderms (1889-96)
  • Bau und Entwicklung der Linse (1898)
  • Bausteine zu einer Theorie der Extremitäten der Wirbeltiere (1910)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SNAC, Carl Rabl, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Who Named It?, Carl Rabl, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Professorenkatalog der Universität Leipzig, Carl Rabl, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Рабль Карл”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Ferdinand Krackowizer & Franz Berger, Biographisches Lexikon des Landes Österreich ob der Enns : Gelehrte, Schriftsteller und Künstler Oberösterreichs seit 1800, Verein und Institut für Ostbairische Heimatforschung, 1931, s. 251-252, läs online och läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Professorenkatalog der Universität Leipzig, läst: 4 maj 2022.[källa från Wikidata]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]