Charité

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Charité vid Luisenstrasse. Charité i stadsdelen Mitte ligger i närheten av Berlin Hauptbahnhof.
En ingång till sjukhusets äldre delar.

Charité är Europas största universitetssjukhus och är beläget i centrala Berlin.

Det är även namnet på Berlins medicinska universitet, som är en sammanslagning av de medicinska fakulteterna hos Freie Universität och Humboldt-Universität. Charité grundades 1710 och är idag berömt för bland annat sin framstående position vad gäller hjärttransplantationer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1710 hotades Berlin av en pestepidemi. Den 13 maj påbörjades byggarbetena av ett så kallat karantänhus framför Spandowscher Tor på order av kung Fredrik I. Detta kom även efter pestepidemin att användas som hospis för gamla, tiggare, "utomäktenskapligt gravida" och prostituerade. Senare var huset garnisons- och medborgarelasarett och utbildningsplats för läkare i militärtjänst. Soldatkungen Fredrik Vilhelm I gav 1727 huset namnet Charité som syftade på barmhärtighetens dygd, behandlingen på sjukhuset var kostnadsfri. 1724 års anslutning till Collegium medico-chirurgicum, en institution för teoretisk undervisning av läkare skapade en för dåtidens Europa enastående läroanstalt. Den ovanligt goda utrustningen och personella besättningen på sjukhuset bidrog till Charité som utbildningsplats för medicinare med världsrykte.

Då Berlin efter andra världskriget delades kom Charité att ligga i Östberlin. Då det låg i västra Mitte gränsade sjukhuset från 1961 direkt till Berlinmuren. Delningen av staden delade också högskole- och sjukhuslandskapet: I DDR blev Charité det ledande sjukhuset i DDR:s huvudstad och anslutet till Humboldt-universitetet. I Västberlin gjorde man om sjukhuset Westend i Charlottenburg till universitetsklinik och byggde även universitetskliniken i Steglitz (Universitätsklinikum Steglitz), båda tillhörde Freie Universität. 1977-1982 byggdes klinikens 21 våningar höga hus på Luisenstrasse. 1986 beslöt Västberlins senat att förlägga universitetsmedicinen från Charlottenburg till Rudolf Virchow-sjukhuset i Wedding. Den omfattande ny- och ombyggnad som följde avslutades först 1998 och gjorde kliniken till den modernaste i Europa.

Efter återföreningen följde nykonstruerandet av Berlins högskole- och sjukhuslandskap. Från 1 april 1995 delades Universitätsklinikum Rudolf-Virchow från Freie Universität och hamnade under Humboldt-Universität. 1997 smältes dessa samman till en gemensam medicinsk fakultet och bildade från 1998 Charité. Det nya namnet löd Universitätsklinikum Charité der Humboldt-Universität Berlin med tilläggen Campus Mitte och Campus Virchow-Klinikum. I mitten av 2003 omstrukturerades Berlins högskolemedicin på nytt: Den inte helt omstridda sammanslagningen av Charité med Freie Universitäts medicinska fakultet. Beslutet kom huvudsakligen som en följd av delstaten Berlins ansträngda ekonomiska läge. Trots några invändningar från Freie Universität och universitetskliniken Benjamin Franklin (UKBF) i Steglitz behöll man namnet Charité. Logotypen, baserad på Fredrik Vilhelm II:s handskrift ersattes av ett modernt dubbel-C. Det officiella namnet på fakulteten som till lika stora delar tillhör båda universitet lyder Charité - Universitätsmedizin Berlin.

Ett antal internationellt kända läkare och vetenskapsmän har genom åren verkat vid Charité däribland elva nobelpristagare i fysiologi eller medicin;

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Denna artikel är, helt eller delvis, en översättning från tyskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]