Fredrik I av Preussen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik I av Preussen
Fredrik I av Preussen i full kröningsornat.
Kung i Preussen (ty. König in Preußen)
Regeringstid 18 januari 1701 - 25 februari 1713
Kröning 18 januari 1701 i Königsberg
Efterträdare Fredrik Vilhelm I
Kurfurste och markgreve av Brandenburg
som Fredrik III av Brandenburg
Regeringstid 9 maj 1688 - 25 februari 1713
Efterträdare Fredrik Vilhelm I av Preussen
Hertig av Preussen
Regeringstid 9 maj 1688 - 18 januari 1701
Gemåler
  1. Elisabeth Henrietta av Hessen-Kassel (1661–1683), gifta 1679
  2. Sofia Charlotta av Hannover (1668–1705), gifta 1684
  3. Lovisa av Mecklenburg-Schwerin, gifta 1708
Barn

  1. Lovisa Dorotea av Preussen (1680–1705)
  2. Fredrik August (1685–1686)
  3. Fredrik Vilhelm I av Preussen (1688–1740)
Ätt Hohenzollern
Far Fredrik Vilhelm I av Brandenburg
Mor Lovisa Henrietta av Oranien-Nassau
Född 11 juli 1657
Königsberg, Preussen
Död 25 februari 1713 (55 år)
Berlin, Preussen
Begravd Berliner Dom, Berlin

Fredrik I (ty. Friedrich I.), född 11 juli 1657, död 25 februari 1713, var son till Fredrik Vilhelm av Brandenburg och dennes hustru Lovisa Henrietta av Oranien-Nassau. Han var under namnet Fredrik III kurfurste av Brandenburg från 1688 och blev sedan den förste kungen av Preussen från 18 januari 1701 till sin död. Han var far till den preussiske kungen Fredrik Vilhelm I.

Under ledning av sin guvernör E. Danckelmann erhöll Fredrik en god uppfostran men råkade 1687 i allvarlig konflikt med fadern och funderade på att rymma men försonade sig före hans död med honom. Har ansetts ärelysten och praktälskande, och strävade från början av sin regering efter kungatiteln och överlämnade i enlighet med ett som kronprins givet löfte 1695 till Österrike kretsen Schwiebus. Först det hotande spanska tronföljdskrigt fick dock kejsaren till slut att ingå "krontraktaten" av 1700, och i januari 1701 lät Fredrik kröna sig.

Den officiella kungatiteln enligt denna kompromiss kom att lyda "Kung i Preussen" då "Kung av Preussen" skulle ha implicerat ett politiskt anspråk på de delar av Preussen som då lydde under den polska kronan.[1]

Fredriks politik under de utbrytande krigen var mindre lycklig. Det har sagts att han i väster förde krig utan politik, och i öster politik utan här. Hans inre politik var lyckosammare bland annat tack vare de invandrade hugenotterna, hären ökades och 1702 gjordes landet oberoende av Rikskammarrätten. Fredrik gynnade konst och vetenskap, och 1696 instiftades Akademie der Künste och 1700 Akademie der Wissenschaften.


Innehåll

[redigera] Familj

Fredrik I (Tiergarten, Siegesallee)

Fredrik var gift tre gånger, första gången från 1679 till 1683 med prinsessan Elisabeth Henrietta av Hessen-Kassel (äktenskapet upplöst i och med hennes död), med vilken han fick en dotter, andra gången från 1684 till 1705 med prinsessan Sofia Charlotta av Hannover (syster till kung Georg I av Storbritannien) (äktenskapet upplöst i och med hennes död), med vilken han fick två söner, och tredje gången från 1708 till sin död med hertiginnan Lovisa av Mecklenburg-Schwerin.

[redigera] Barn

  1. Lovisa Dorotea (född 1680, död 1705, gift 1700 med den sedermera svenske kungen Fredrik av Hessen-Kassel.
  2. Fredrik August (född 1685, död 1686).
  3. Fredrik Vilhelm I (född 1688, död 1740), gift 1706 med prinsessan Sofia Dorotea av Hannover samt kung av Pressen från 1713 till sin död.

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  1. ^ Clark, Christopher M., Iron kingdom: the rise and downfall of Prussia, 1600-1947, Penguin, London, 2007, ISBN 978-0-140-29334-0


Företrädare:
Fredrik Vilhelm av Brandenburg
Kurfurste av Brandenburg
1688-1713
Efterträdare:
Fredrik Vilhelm I
Företrädare:
Sig själv som
kurfurste av Brandenburg
Kung i Preussen
1701-1713
Efterträdare:
Fredrik Vilhelm I
Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk