Fredrik Vilhelm II av Preussen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik Vilhelm II av Preussen
Fredrik Vilhelm II av Preussen, målning av Anton Graff 1792
Kung av Preussen
Regeringstid 17 augusti 1786–16 november 1797
Företrädare Fredrik II av Preussen
Efterträdare Fredrik Vilhelm III av Preussen
Kurfurste och markgreve av Brandenburg som Fredrik Vilhelm III av Brandenburg
Regeringstid 17 augusti 1786–16 november 1797
Företrädare Fredrik II av Preussen
Efterträdare Fredrik Vilhelm III av Preussen
Gemål Elisabet Kristina av Braunschweig, Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt, Julie von Voss (genom bigami), Sophie von Dönhoff (genom bigami)
Barn Fredrika Charlotta av Preussen
Fredrik Vilhelm III av Preussen
Christine
Ludvig av Preussen
Wilhelmine av Preussen
Augusta av Preussen
Karl
Vilhelm av Preussen
Personnamn Friedrich Wilhelm
Ätt Huset Hohenzollern
Far August Vilhelm av Preussen
Mor Lovisa Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttel
Född 25 september 1744
Berlin, Preussen
Död 16 november 1797 (53 år)
Potsdam, Preussen

Fredrik Vilhelm II (ty. Friedrich Wilhelm II.), född 25 september 1744 i Berlin, död 16 november 1797 i Potsdam, var kung av Preussen och kurfurste av Brandenburg från 1786 till sin död.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till Fredrik II:s bror August Vilhelm av Preussen och dennes hustru Lovisa Amalia av Braunschweig-Wolfenbüttel samt sonson till Fredrik Vilhelm I och far till Fredrik Vilhelm III.

Fredrik Vilhelm blev 1758 tronföljare som "prins av Preussen" 1758 och tillträdde 1786 tronen. Han hade starka estetiska intressen, men var en svag natur utan uthållighet, och var helt under inflytande av sin omgivning, främst av sin mätress grevinnan von Lichtenau samt den fanatiske före detta prästen Johann Christoph von Wöllner och Johann Rudolf von Bischoffswerder, båda medlemmar av Rosenkreuzorden, vilka blev politikens verkliga ledare. Vissa skattereformer genomfördes, men främst utmärktes regimen för sina våldsåtgärder mot upplysningsidéerna, bland annat religions- och censuredikten 1788. 1791 tillsattes en kommission som skulle kontrollera att endast renlärigt protestantiska ämbetsmän utnämndes.

Då kriget mot Frankrike 1792 visade sig mindre framgångsrikt, slöt Preussen 1795 separatfred med Frankrike i Basel och riktade i stället sitt intresse mot Polen. Fredrik Vilhelms fördomsfria utrikespolitik, vars främsta resultat blev Preussens andel i Polens delningar 1793 och 1795, isolerade Preussen och tog hårt på statsfinanserna.[1]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Fredrik Vilhelm var gift två gånger, första gången 1765 med Elisabet Kristina av Braunschweig (född 1746, död 1840), från vilken han dock skilde sig redan 1769, och andra gången från 1769 till sin död med Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt (född 1751, död 1805). Med sin första maka fick han en dotter och med sin andra sju barn.

Han begick även bigami med Julie von Voss och Sophie von Dönhoff och hade ett långvarigt förhållande med Wilhelmine von Lichtenau från 1769 till sin död.

Barn[redigera | redigera wikitext]

  1. Fredrika (1767-1820), gift 1791 med Fredrik, hertig av York och Albany.
  2. Fredrik Vilhelm III (1770-1840), kung av Preussen från 1797 till sin död.
  3. Christine (1772-1773).
  4. Ludvig av Preussen (1773-1796), gift 1793 med Fredrika av Mecklenburg-Strelitz .
  5. Friederike Luise Wilhelmine (1774-1837), gift 1791 med kung Vilhelm I av Nederländerna.
  6. Augusta (1780-1841), gift 1797 med Vilhelm II av Hessen-Kassel.
  7. Karl (1781-1846), ogift, död i Rom.
  8. Vilhelm av Preussen (1783-1851), gift med Maria Anna av Hessen-Homburg.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
Företrädare:
Fredrik II
Kung av Preussen
1786-1797
Efterträdare:
Fredrik Vilhelm III
Företrädare:
Fredrik II av Preussen
Kurfurste och markgreve av Brandenburg
1786-1797
Efterträdare:
Fredrik Vilhelm III av Preussen