Charlie Chaplin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För Tomas Ledins låt med samma namn, se Charlie Chaplin (sång).
Charlie Chaplin
Charlie Chaplin som Luffaren.
Född Charles Spencer Chaplin
16 april 1889
Walworth, Southwark, London, Storbritannien
Död 25 december 1977 (88 år)
Vevey, Vaud, Schweiz
Nationalitet Brittisk
Yrke/uppdrag Skådespelare, komiker
År som aktiv 1895–1976[1]
Maka Mildred Harris (g. 1918–1921)
Lita Grey (g. 1924–1927)
Paulette Goddard (g. 1936–1942)
Oona O'Neill (g. 1943–1977)
Barn 11

Sir Charles Spencer "Charlie" Chaplin, född 16 april 1889 i Walworth, London, död 25 december 1977 i Vevey, Schweiz, var en brittisk skådespelare, komiker och regissör. Chaplins vanligaste karaktär är "luffaren" som har svart kubb, käpp och mustasch. Chaplin började sin bana med att följa i sina föräldrars fotspår som varietéartist.

Chaplins filmkarriär i USA började med en rad korta stumfilmer 1914. Han var 1919 med om att grunda filmbolaget United Artists. Han utvecklades till en av det tidiga Hollywoods stora stjärnor, som till skillnad från många andra klarade övergången från stumfilm till ljudfilm. 1932 träffade han Paulette Goddard, och föll för hennes skönhet och cyniska humor. De två gifte sig i hemlighet ute till havs 1936, samma år som filmen Moderna tider, där de spelade mot varandra, hade premiär. De spelade senare mot varann även i Diktatorn. Det var hans tredje äktenskap och varade till 1942.

Chaplin vägrade att bli amerikansk medborgare. Han fick stora problem med 1950-talets McCarthyism och vägrades länge att lämna landet. När han så småningom fick resa ut för ett Londonbesök vid premiären av Rampljus (1952), vägrades han inresevisum till USA. Det sägs, att han redan under båtresan till England fick meddelandet, att inget inresetillstånd var att vänta.

Efter Londonbesöket flyttade han till Schweiz och levde där med sin maka Oona O'Neill fram till sin död. Tillsammans med Oona fick han 8 barn, bland andra Geraldine Chaplin som sedermera blev en känd skådespelerska. 1975 blev Chaplin adlad i sitt födelseland. Chaplin skrev även musik och sånger till sina senare filmer. Den mest kända sången är "Smile" (från Moderna tider). 1970 spelade han in nykomponerad musik till filmen Cirkus (1928) och 1973 fick han en Oscar för filmmusiken till filmen Rampljus (som inte fick amerikansk premiär förrän 1972). Han skrev också en del annan musik, främst kammarmusik, som alltjämt spelas ibland. 1972 fick han en heders-Oscar "för den omätbara inverkan han haft för att göra filmen till 1900-talets konstform".

Barndom[redigera | redigera wikitext]

Charles Chaplin omkring 1920.

Charlie Chaplin föddes den 16 april 1889 vid East Street i Walworth i Southwark i London. Hans föräldrar separerade redan 1891, innan han hade hunnit fylla tre år. Under sin uppväxttid levde han med sin mor, Hannah, på olika ställen i och runt omkring Kennington Road. Hans far, som var alkoholist och inte hade haft mycket kontakt med familjen, dog när Charlie var tolv. Detta lämnade honom tillsammans med sin äldre halvbror, Sydney Chaplin, i ensam vård av sin mor. Hannah Chaplin led av stora psykiska problem (möjligtvis orsakade av schizofreni), och togs in på vårdanstalten Cane Hill i Coulsdon. Chaplin tog in på skolan Central London District School i Hanwell. De unga bröderna Chaplin var mycket goda vänner och det krävdes för att de skulle överleva. De drogs till Music Hall redan när de var små och båda visade sig vara talanger.

Chaplins mor dog 1928 i Hollywood, sju år efter det att hon hade kommit till USA med sina söner.

På scenen[redigera | redigera wikitext]

Charlie uppträdde första gången på en scen 1894. Bara fem år gammal gjorde han ett oförberett framträdande på en teater i Aldershot, han var stand in för sin mor som egentligen skulle ha spelat rollen. Som barn var han sängliggande flera veckor på grund av en allvarlig sjukdom och på natten satt hans mor och berättade vad som hände utanför. Hans första professionella arbete fick han när han gick med i The Eight Lancashire Lads, en danstrupp som uppträdde runt om i England. År 1900, när han var elva år gammal, hjälpte hans halv-bror Sydney honom att få rollen som en komisk katt i CinderellaLondon Hippodrome. År 1903 uppträdde han i Jim: A Romance of Cockayne, vilket följdes av hans första vanliga jobb, som tidningspojken Billy i Sherlock Holmes, en roll han spelade 1906. Detta följdes av Caseys 'Court Circus', och följande år, blev han clown i Fred Karnos Fun Factory, där Chaplin blev truppens stjärna.

Diktatorn[redigera | redigera wikitext]

Charlie Chaplin och Paulette Goddard i Diktatorn.

Hans första film med dialog, Diktatorn (1940) gjordes som ett öppet motstånd mot Adolf Hitler (som var fyra dagar yngre än Chaplin) och nazismen. Den filmades och hade premiär i USA ett år innan landet gick med i andra världskriget. På den tiden ansågs det modigt att göra filmen, både för förlöjligandet av nazismen och för skildringen av de judiska figurerna samt beskrivningen av deras förföljelse. Chaplin spelade både rollen som en diktator, baserad på Hitler, och som en judisk frisör. Filmen gjordes innan USA gick med i kriget och innan man riktigt förstod hur grova och omfattande nazisternas brott var. Enligt Chaplin hade han aldrig kunnat skämta så om nazisterna om han hade vetat sanningen.[2]

Filmen totalförbjöds i Nazityskland och hade inte premiär i Sverige förrän 1945. Hitler lär själv ha sett filmen vid minst två tillfällen enligt dennes adjutant, Reinhard Spitzy. Dock närvarade varken Spitzy eller någon annan som överlevde kriget vid dessa visningar så Hitlers reaktion är inte känd, även om Spitzy har sagt att han tror diktatorn skulle förmått att uppskatta humorn i filmen.[3] Charlie Chaplin själv sa: "Jag skulle ge vad som helst för att få veta vad han tyckte om den".[2]

Academy Award[redigera | redigera wikitext]

Chaplin belönades med två stycken heders-Oscar. Då den första Oscarn delades ut 16 maj 1929, granskades inte rösterna lika noga som idag och kategorierna var väldigt dåliga. Chaplin blev från början nominerad till både Bästa skådespelare och Bästa komediregissör för filmen The Circus, men hans namn blev borttaget från de nomineringarna och han fick istället ett specialpris för "versatility and genius in acting, writing, directing and producing The Circus". Chaplins andra hederspris fick han 44 år senare, 1972, och tilldelades honom för "the incalculable effect he has had in making motion pictures the art form of this century". När han tog emot priset på Oscargalan fick han den längsta stående ovationen i Oscars historia, hela fem minuter lång. Chaplin blev nominerad till Bästa film, Bästa skådespelare och Bästa originalmanus för Diktatorn men han fick inget av priserna. 1947 blev han nominerad till Bästa originalmanus för filmen Monsieur Verdoux men inte heller här fick han priset. 1973 fick han en Oscar för Bästa originalmusik för filmen Rampljus (1952).

Chaplin i Sverige - hans filmer och besöket[redigera | redigera wikitext]

Chaplins filmer var oerhört populära i Sverige under 1910- och 20-talet. Enligt Uno Asplunds bok Chaplin i Sverige (Proprius Förlag, 1971) visades Chaplin-filmer första gången i Sverige augusti 1915, det vill säga ett och ett halvt år efter hans debut i USA; 23 augusti visades filmen The Champion (1915) på Metropol i Göteborg; den 30 augusti visades His New Job (1915) på London i Stockholm. Båda filmerna var kortfilmer som Chaplin gjort för Essanay-bolaget. Därefter visades Chaplin-filmer mer eller mindre på löpande band i Sverige under de nästa femton-tjugo åren. Vissa av Chaplins tidiga filmer utsattes dock för den mycket stränga filmcensuren som rådde i Sverige under mellankrigstiden. Filmerna A Night Out och A Woman (båda 1915) totalförbjöds under flera år. Censuren retade sig särskild på scener som skämtade med äktenskapsbrott eller alkoholmissbruk, enligt Asplunds bok.

Den 1 november 1964 kom Chaplin i egen person till Arlanda för ett tvådagarsbesök i syfte att marknadsföra sina nyutkomna memoarer. Med honom följde hustrun Oona och dottern Josephine.[4]

Dubbad till riddare[redigera | redigera wikitext]

Den 4 mars 1975, blev Charlie Chaplin dubbad till Kommendör av 1 klass av Brittiska Imperieorden (KBE) av Drottning Elizabeth II. Redan 1931 var han föreslagen till att bli dubbad, och igen 1956, men förslaget blev nedröstat.

Död[redigera | redigera wikitext]

Charlie Chaplin 1965.

Chaplin avled i sömnen, 88 år gammal, på juldagen 1977 i Vevey i Schweiz och begravdes på kyrkogården i Corsier-sur-Vevey i Vaud. Den 1 mars 1978 blev hans kropp stulen av en liten grupp polska och bulgariska mekaniker i ett försök att pressa hans familj på pengar. Försöket misslyckades, förövarna blev infångade och kroppen återfanns elva veckor senare vid Genèvesjön. För att försäkra sig om att det inte skulle hända igen begravdes kroppen under två meter betong.

Media[redigera | redigera wikitext]

Filmografi, i urval[redigera | redigera wikitext]

Stumfilmer (kortfilmer)[redigera | redigera wikitext]

Charlie Chaplin och Jackie Coogan i Chaplins pojke.

Stumfilmer (långfilmer)[redigera | redigera wikitext]

Ljudfilmer[redigera | redigera wikitext]

Paulette Goddard och Charlie Chaplin i Diktatorn.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Trivia for A Woman of Paris: A Drama of Fate (1923)” (på engelska). Internet Movie Database. Arkiverad från originalet den 18 november 2010. http://www.webcitation.org/5uKhUalft. Läst 22 juni 2007. 
  2. ^ [a b] The Great Dictator – Triviata IMDb
  3. ^ The Tramp and The Dictator
  4. ^ Lindorm, Per-Erik (red.) (1965). Panorama 65 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek. Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 27 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Charlie Chaplin, 6 december 2006.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]