Dårört

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dårört
Scopolia carniolica0.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Potatisordningen
Solanales
Familj Potatisväxter
Solanaceae
Släkte Dårörtssläktet
Scopolia
Art Dårört
S. carniolica
Vetenskapligt namn
§ Scopolia carniolica
Auktor Jacq., 1764.
Hitta fler artiklar om växter med

Dårört (Scopolia carniolica) är en art i familjen potatisväxter och förekommer naturligt i östra och sydöstra Europa. Den odlas ibland som trädgårdsväxt i Sverige.

Dårört är en flerårig ört som blir 30 till 80 cm hög. Den blommar under våren med violetta klockformade blommor. Dårört är en berömd växt som tros ha använts i häxsalvor i Slovenien och i östra Preussen som en narkotisk ingrediens i öl och som afrodisiakum. Dårörtens medicinska aktivitet påminner om den hos Belladonna, men är mer narkotisk.

Varieteter[redigera | redigera wikitext]

  • var. carniolica
  • Gul dårört (var. brevifolia Dunal) - från Slovenien, har helt gula blommor.

Odling[redigera | redigera wikitext]

Dårört är lättodlad och trivs bra i svenskt klimat. Den trivs på skuggiga platser. Fröna höstsås gärna, men kan också sås tidigt under våren. Plantera ut under sommaren. Växten kan förökas genom delning under våren.

Kemi[redigera | redigera wikitext]

Växten innehåller flera alkaloider som hyoscyamin och skopolamin. Idag odlas växten för industriell framställning av L-hyoscyamin och atropin.

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

[1]

  • Hyoscyamus scopolia L.
  • Scopolia carniolica subsp. hladnikiana (Freyer ex W.D.J.Koch) Nyman
  • Scopolia hladnikiana Frey. ex Koch
  • Scopolia scopolia H.Karst. nom. illeg.
  • Scopolia trichotoma Moench
  • Scopolia tubiflora Kreyer
  • Scopolia viridiflora Frey. ex Koch
  • Scopolina carniolica Schur
  • Scopolina atropoides Schult.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mansfeld's World Database of Agriculture and Horticultural Crops

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]