Daugava

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om floden Daugava. För musikalbumet av Lars Winnerbäck, se Daugava (musikalbum).
Daugava i Riga
Daugava

Daugava, Dyna eller Västra Dvina (lettiska: Daugava; vitryska: Заходняя Дзьвіна, Zachodnjaja Dzvina, Zahodniaja Dźvina; ryska: Западная Двина́, Zapadnaja Dvina, "Västra Dvina"; polska: Dźwina; tyska: Düna; estniska: Väina) är en flod i Europa. Den är 1 020 km lång och rinner från Valdajbergen (varifrån även floden Volga kommer) i centrala Ryssland genom Vitryssland till mynningen i Rigabukten i Östersjön. De sista 357 kilometrarna av floden flyter genom Lettland. Avrinningsområdet är 87 900 km². Medelvattenföringen vid mynningen är 678 m3/s.

Innehåll

Historik [redigera]

Denna flod utgjorde redan på vikingatiden den viktigaste handels- och transportvägen från Östersjön österut. Svenska vikingar började sin långa färd till Konstantinopel via floden. Under medeltiden seglade tyska och holländska köpmän (Hansan) på denna flod. Man har från floden hittat en stor massa vikingatida föremål under arkeologiska utgrävningar, och en stor del är av intresse. Fyndens rikedom är så stor att man på nätet faktiskt säljer en del föremål. Bland de vanligaste fynden kan nämnas ringspännen och fragment efter dessa, armbandsfragment i mängder med vackra stämpeldekorer och ett antal även med guldförgyllning, fingerborgar, korsfragment som lär ha kommit från prydnadsnålar, hängen samt klippningar och hela arabiska silverdirhamer, ett mynt som vikingarna använde mycket av eftersom att man inte började prägla mynt förrän sen vikingatid och in på medeltiden. Många dirhamer är daterade till 800-talet, så det lär ha varit ungefär då som floden användes som mest.

Vid Daugavas södra strand, nära Riga, besegrade Karl XII den sachsiska armén i slaget vid Düna den 9 juli 1701.

Vattenkraftverk [redigera]

I Lettland finns tre vattenkraftverk (lett. hidroelektrostacijas, förkortat HES) med dammar i floden, tillsammans producerar dessa hälften av Lettlands elbehov:

  • Rīgas HES i Salaspils (Kirchholm), 35 km ('riigas') uppströms från Riga, det yngsta, byggt 1966-74, startat 5 november 1974
  • Ķeguma HES ('tjeguma') i Ķegums (Keggum), ytterligare 35 km upp, det äldsta av de tre, byggt 1936-39, invigt 22 december 1939, 2001 kompletterat med en verk till, Ķeguma HES-2 och
  • Pļaviņu HES ('pljavinju') i Pļaviņas (Stockmannshof), 107 km från flodmynningen, byggt 1961-66 och med senare utbyggnader idag det bästa vattenkraftverket i Baltikum.
  • Ett fjärde har planerats i Daugavpils (Dünaburg) men planerna har mött stark kritik.

Källa: Latvenergo (Lettiska energibolaget)

Även Vitryssland planerar bygga flera vattenkraftverk i Daugava.

Städer vid Daugava [redigera]

Rigas broar över Daugava [redigera]

  • 1701 Den första bron i Riga byggs som korsar Daugava
  • 1872 En bro i stål byggs
  • 1896 En pontonbro tillkommer
  • 1914 Den första järnvägsbron
  • 1940-1945 Broar sprängs och bombas under andra världskriget
  • 1945 En pontonbro anläggs
  • 1955 Akmens tilts "Stenbron" anläggs under det kommunistiska namnet Oktoberbron.
  • 1960 Kundzinsalabron öppnas
  • 1976 Salubron öppnas under kommunistiska namnet Moskvabron
  • 1981 Vanšubron öppnas under det kommunistiska namnet Gorkijbron
  • 2004- Dienvidu tilts (södra bron)

Externa länkar [redigera]