Daugava

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om floden Daugava. För musikalbumet av Lars Winnerbäck, se Daugava (musikalbum).
Daugava
vitryska: Заходняя Дзьвіна
ryska: Западная Двина́
flod
Daugava i Riga
Daugava i Riga
Länder Ryssland
Vitryssland
Lettland
Källa
 - läge Valdajbergen, Ryssland
 - höjdläge 221 m ö.h.
Mynning Rigabukten
 - höjdläge m ö.h.
Längd 1 020 km
Avrinningsom. 87 900 km²
Vattenföring
 - medel 678 /s
Fluss-lv-Düna.png

Daugava, Düna eller Västra Dvina (lettiska: Daugava; vitryska: Заходняя Дзьвіна, Zachodnjaja Dzvina, Zahodniaja Dźvina; ryska: Западная Двина́, Zapadnaja Dvina, "Västra Dvina"; polska: Dźwina; tyska: Düna; estniska: Väina) är en flod i Europa. Den är 1 020 km lång och rinner från Valdajbergen (varifrån även floden Volga kommer) i centrala Ryssland genom Vitryssland till mynningen i Rigabukten i Östersjön. De sista 357 kilometrarna av floden flyter genom Lettland. Avrinningsområdet är 87 900 km². Medelvattenföringen vid mynningen är 678 m3/s.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Denna flod utgjorde redan på vikingatiden den viktigaste handels- och transportvägen från Östersjön österut. Svenska vikingar började sin långa färd till Konstantinopel via floden. Under medeltiden seglade tyska och holländska köpmän (Hansan) på denna flod. Man har under arkeologiska utgrävningar längs floden hittat en stor mängd vikingatida föremål. Bland de vanligaste fynden är ringspännen och fragment efter dessa, armbandsfragment i mängder med vackra stämpeldekorer och även ett antal med guldförgyllning, fingerborgar, korsfragment som lär ha kommit från prydnadsnålar, hängen samt klippningar och hela arabiska silverdirhamer, ett mynt som vikingarna använde mycket av eftersom man inte började prägla egna mynt förrän på sen vikingatid och in på medeltiden. Många dirhamer är daterade till 800-talet, så det lär ha varit ungefär då som floden användes som mest.

Vid Daugavas södra strand, nära Riga, besegrade Karl XII den sachsiska armén i slaget vid Düna den 9 juli 1701.

Vattenkraftverk[redigera | redigera wikitext]

I Lettland finns tre vattenkraftverk (lettiska: hidroelektrostacija, förkortas som HES) med dammar i floden som tillsammans producerar över hälften av Lettlands elbehov.[1]

Ett fjärde vattenkraftverk har planerats i Daugavpils men planerna har mött stark kritik, till exempel för det låga möjliga produktionen.[2] Det finns också planer att bygga vattenkraftverk på Daugava i Vitryssland.[källa behövs]

Städer vid Daugava[redigera | redigera wikitext]

Rigas broar över Daugava[redigera | redigera wikitext]

  • 1701: Karl XII bygger första bron som korsar Daugava. Den använder rep som är bundna till båtar och efter att bron har använts i ett anfall lämnas bara strukturen kvar. Den förstördes i 1710 av den ryska armén.[3]
  • 1714: En bro som består av flotte byggs och tas isär på 1 november för att förvaras i vintern så att den kan lätt byggas om varje vår just efter isen har smält.[3]
  • 1873: En järnvägsbro byggs i stål. Den används också av gående.[3]
  • 1896: En pontonbro tillkommer. Dess bygge föreslogs redan i 1888 av stadsförvaltningen.[3]
  • 1928: Järnvägsbron har repatrierats klart efter att den förstördes i 1917.[3]
  • 1940-1945: Broar sprängs och bombas under andra världskriget.
  • 1945: En pontonbro anläggs.[källa behövs]
  • 1955: Stenbron (lettiska: Akmens tilts) anläggs under det kommunistiska namnet Oktoberbron.[källa behövs]
  • 1959: Kundziņönsbron (lettiska: Kundziņsalas tilts) ansluter ön med fastlandet (Sarkandaugava området).[4]
  • 1976: Öbron (lettiska: Salu tilts) öppnas under det kommunistiska namnet Moskvabron.[källa behövs]
  • 1981: Vanšu bron (lettiska: Vanšu tilts) öppnas under det kommunistiska namnet Gorkijbron.[källa behövs]
  • 2008: Södra bron (lettiska: Dienvidu tilts) öppnas för allmänt användning. Utbygge av anslutna huvudvägar fortsätts under följande år av olika företag.[5]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] ”Daugava hydropower plants (Daugavas vattenkraftverk)” (på engelska). Latvenergo. http://www.latvenergo.lv/eng/about_us/generation/hpps/. Läst 20 juni 2014. 
  2. ^ ”Cik dzīvotspējīga patlaban ir Daugavpils HES ideja? (Hur viabel är idén om Daugavpils vattenkraftverk just nu?)” (på lettiska). LSM.LV. 9 oktober 2013. http://www.lsm.lv/lv/raksts/vide-un-zinatne/zinas/cik-dziivotspejiiga-patlaban-ir-daugavpils-hes-ideja.a67285/. Läst 20 juni 2014. 
  3. ^ [a b c d e] ”Daugava” (på engelska). Riga municipality. https://www.riga.lv/EN/Channels/About_Riga/History_of_Riga/Stories/Udeni/Daugava.htm. Läst 21 juni 2014. 
  4. ^ ”Apkaimes vēsturiskais apraksts (Områdets historiska beskrivning)” (på lettiska). Rīgas domes Pilsētas attīstības departaments. http://www.apkaimes.lv/sakums/kundzinsala/history/. Läst 21 juni 2014. 
  5. ^ ”Dienvidu tilta maģistrālie pievedceļi (Södra brons anslutna huvudvägar)” (på lettiska). Rīgas domes Satiksmes departaments. http://www.rdsd.lv/?ct=dienvidceli. Läst 21 juni 2014. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]