Vitryssland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 54°N 28°Ö / 54°N 28°Ö / 54; 28

Republiken Vitryssland
Рэспубліка Беларусь
Respublika Bjelarus
Республика Беларусь
Respublika Bjelarus
Flagga Statsvapen
Valspråkinget
Nationalsång: ”Мы, беларусы (Vi, vitryssar)”
Huvudstad Coat of Arms of Minsk, Belarus.png Minsk
Största stad Minsk
Officiellt språk vitryska, ryska
Statsskick Republik
 -  president Aleksandr Lukasjenko
 -  premiärminister Michail Mjasnikovitj
Självständighet från Sovjetunionen 
 -  Deklarerad 27 juli 1990 
 -  Erkänd 24 augusti 1991 
Area
 -  Totalt 207 600 km² (83:e)
 -  Vatten (%) 0,5 %
Befolkning
 -   års uppskattning 9 468 100[1] (91:e)
 -  Befolkningstäthet 49,6/km² (122:a)
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt $75 217 miljoner (64:e)
 -  Per capita $7 711 
HDI (2012) 0,793[2] (50:e)
Valuta vitrysk rubel (BYR)
Tidszon UTC+3
Topografi
 -  Högsta punkt Dzerzjinskijberget, 346 m ö.h.
 -  Största sjö Naratj, 79,6 km²
 -  Längsta flod Dnepr
Nationaldag 3 juli
Nationalitetsmärke BY
Landskod BY, BLR
Landsnummer 375

Vitryssland, officiellt Republiken Vitryssland (vitryska: Белару́сь, officiellt Рэспу́бліка Белару́сь, Belarus, officiellt Respublika Belarus; ryska: Белору́ссия eller Белару́сь, officiellt Респу́блика Белару́сь, Belorussija eller Belarus, officiellt Respublika Belarus) är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Vitrysslands huvudstad är Minsk.

Fram till 1991, då Vitryssland frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska socialistiska sovjetrepubliken och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Under Vitrysslands långa, dramatiska historia har landet erövrats, styrts och ibland härjats av en rad främmande överhögheter. På 500-talet koloniserades landet av slaviska folkstammar, och på 800-talet inlemmades det i Kievriket. Trehundra år senare erövrades det av invasionsstyrkor från grannlandet Litauen. På 1500-talet, då Litauen förenats med Polen, dominerade polskt inflytande. Under 1700-talet erövrades området av Ryssland, och fortfarande är Vitryssland starkt ekonomiskt beroende av Ryssland.

Under både första och andra världskriget drabbades Vitryssland av katastrofal förstörelse. Resultatet av den tyska invasionen 1941 blev 1,3 miljoner döda och förintelse av nästan hela den judiska befolkningen. Många byggnader låg i ruiner, och huvudstaden Minsk hade jämnats med marken. Efter kriget hölls landet i ett hårt grepp av Sovjetunionen. 1986 drabbades landet av ytterligare en allvarlig katastrof genom Tjernobylolyckan i Ukraina: stora delar av jordbruksdistrikten i södra Vitryssland blev kontaminerade av radioaktivt nedfall och är sedan dess avstängda från jordbruksproduktion.

Det övervägande flacka landskapet visar upp moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, varav flera har blivit utdikade och uppodlade. Landet har ca 11 000 sjöar och genomkorsas av en rad floder, som kompletterar det stora transportnätet av vägar och järnvägar. Vitryssland har ingen kust utan utnyttjar hamnar i Polen och Litauen för sina sjötransporter. Knappt 30 % av landet består av skogar och hedlandskap, och nästan hälften av arealen utnyttjas som jordbruksmark. De viktigaste grödorna utgörs av korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En mycket viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, som omfattar mjölkproduktion och svinavel.

Vitryssland har stora förekomster av torv, bergsalt och kaliumkarbonat samt en del kolreserver, men för övrigt är råvarutillgångarna obetydliga. För att kunna försörja industrin, till exempel den petrokemiska industrin och lastbilsproduktionen, är landet hänvisat till energileveranser från Ryssland som man har satt sig i stor skuld till.

Det vitryska vardagslivet präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett. Detta har emellertid skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Under perioden 2000-2007 uppvisade ekonomin god tillväxt, till stor del genom kraftigt subventionerade olje- och gaspriser från Ryssland. Den ryska politiken har därefter förändrats och olje- och gaspriserna gradvis höjts. Detta har drabbat den vitryska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit helt skuldfritt har landet på några få år dragit på sig en betydande utlandsskuld. Pengarna har gått direkt till att betala löner och pensioner.

Vitryssland är Europas minst demokratiska land enligt en rapport av den amerikanska organisationen Freedom House.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Vitrysslands historia

800-talet beboddes området av baltiska och slaviska stammar som kom att införlivas i Kievriket som följd av dess framväxt efter 860-talet. När Kievrikets makt efter Jaroslav I:s död 1054 minskade uppstod i området furstendömet Polotsk. År 1240 upplöstes Kievriket efter mongolinvasionen och det som idag är Vitryssland blev under 1300-talet en del av storfurstendömet Litauen och sedermera Polen–Litauen. År 1795 blev Vitryssland i samband med Polens delning en del av tsarväldet i Ryssland.

Efter den ryska revolutionen 1917 var Vitryssland självständigt en kort period innan det blev en del av Sovjetunionen såsom Vitryska SSR. Efter Sovjetunionens upplösning blev Vitryssland självständigt 1991. Sedan Aleksandr Lukasjenko blev vald till president 1994 har Vitryssland åter öppnat sig mot Ryssland, och ländernas ekonomier är väl integrerade. Lukasjenkos tid som president har utvecklats till ett auktoritärt styre, där internationella kritiker även har anklagat Lukasjenko för att använda sig av diktatoriska metoder. De val som har hållits de senaste åren har betecknats som ofria av utländska observatörer, politisk opposition har fått utstå statlig repression och media är statskontrollerad. Anhängare av presidenten menar att Vitryssland har blivit besparade från en större ekonomisk kris som drabbade forna sovjetiska republiker i och med upplösningen av Sovjetunionen och den snabba övergången från planekonomi till marknadsekonomi.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Vitryssland har ingen kust, är relativt platt och består av stora områden träskmark, med ett flertal sjöar och floder. De största träskmarkerna finns i Polesien. Det uppskattas finnas uppemot 11 000 sjöar i Vitryssland,[4] men där majoriteten utgörs av sjöar med en yta på mindre än 0,5 km². I norr finns några större sjöar, såsom Naratj (79,6 km²) och Asvejskaje. Den största floden är Dnepr; viktigare bifloder till denna är Prypjat (som dock rinner samman med Dnepr i Ukraina), Berezina och Sozj. Andra viktigare floder är Njeman och Daugava (vitryska: Dzvina) i norr samt Bug i sydväst.

Landets högsta punkt är Dzerzjinskij på 346 meter över havet, och dess lägsta är floden Njeman på 90 meter över havet.

Vitrysslands yta är till 74 % täckt av skog och det är en av landets viktigaste naturtillgångar. Andra naturresurser är torv, mindre mängder petroleum och naturgas, granit, fosfor, dolomitisk kalksten, märgel, krita, sand, grus och lera.

Våtmark, sjö och skog i Vitryssland.

Vitryssland har ett fuktigt kontinentalklimat som liknar det i Litauen och norra Ukraina. Vintrarna är stränga (den genomsnittliga temperaturen i januari är −8 till −2 °C) över hela landet, med omfattande snötäcke, och varar mellan 105 och 145 dagar. Somrarna är svala (medeltemperatur på 15 till 20 °C), med varmast i juli och augusti. Sommaren och våren är i regel de fuktigaste tiderna på året, även om det inte kommer några större mängder nederbörd. Det årliga nederbördgenomsnittet varierar mellan 550 och 700 millimeter.

Ungefär en femtedel av landets territorium, främst i de sydöstliga provinserna Homel och Mahiljoŭ, är påverkade av olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl i norra Ukraina år 1986.[5][6] Stora delar anses fortfarande vara obeboeliga då den joniserande strålningen fortfarande är skadlig (den har minskat med enbart 1 % sedan olyckan).

Karta över Vitryssland.

Städer[redigera | redigera wikitext]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Vitryssland är indelat i sex voblaster (län):

Dessutom har huvudstaden Minsk särskild status.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Vitryssland är en republik vars president enligt konstitutionen från 1994 har omfattande befogenheter. Alexander Lukashenko har innehaft posten som president sedan 1994. Det högsta politiska organet utgörs av ett tvåkammarparlament. Den folkvalda kammaren (Palata Predstavitelei) består av 110 platser, vars ledamöter väljs genom direkta val för en fyraårsperiod. Rösträttsåldern är 18 år. I den vitryska konstitutionen står det att den parlamentariska demokratin skall utgöras av rättvisa, frihet och allmän rösträtt, som innefattar hemliga val för att tillförsäkra väljaren politisk integritet. Andra kammaren måste godkänna premiärministern, och oppositionen kan därmed lämna in en misstroendeförklaring mot densamme. Första kammaren är en rådsförsamling bestående av 64 medlemmar som väljs geografiskt förutom 8 medlemmar som utses av presidenten.[7] Man har bytt flagga en gång under självständigheten sedan 1991 och återinfört den gamla sovjetiska Vitryska SSR flaggan om man bortser ifrån hammaren och skäran. Den gamla flaggan är nu mera oppositionens symbol. Den som bär flaggan eller rödvita symboler så som pins, riskerar två veckors fängelse enligt vitrysk lag. Förbindelserna mellan Ryssland och Vitryssland har blivit alltmer spända, inte minst handelspolitiskt. Ryska krav på att ersätta gasimporten efter marknadsekonomiska priser har inte slagit väl ut.[8]


Valet 2004[redigera | redigera wikitext]

Sedan det omdiskuterade valet i oktober 2004 består parlamentet till största delen av icke partianslutna medlemmar, 98 stycken, och några få platser är tilldelade partierna kommunistpartiet (8 mandat), jordbrukspartiet (3 mandat) och det liberala demokratiska partiet (1 mandat). Oppositionskoalitionerna är Folkets koalition fem plus och Demokratiska centerkoalitionen där flera politiska partier finns representerade med skilda politiska inriktningar, bland annat liberaler, socialdemokrater, kommunister och konservativa. Efter valet i oktober 2004 har flera organisationer inklusive OSSE förklarat valet som ej fritt.[9]

Valet 2006[redigera | redigera wikitext]

I valet 2006 segrade Alexandr Lukasjenko med 82,6%. OSSE-observatörerna har förklarat valet som ogiltigt på grund av att bland annat oppositionen trakasserades och inte fick komma fram i media, samt att folket hotades av repressalier och våld om de skulle demonstrera ("Vi kommer att vrida nacken av dem som om de vore ankungar" - har Lukasjenko sagt i media enligt Dagens Nyheter och Aftenposten). Trots detta samlades 10 000 personer i Minsk den 19 mars för att demonstrera mot valresultatet. Enligt oppositionen arresterades över 350 personer som följd av protestaktionerna, en del har dömts för "huliganism". Den 24 mars samma år greps ytterligare 400 personer på Oktobertorget i Minsk. Vitryssland, med nuvarande presidenten Alexandr Lukasjenko, brukar kallas "Europas sista diktatur".[10]

Repressalier mot studenter som demonstrerade mot regimen ledde till att ett stort antal studenter relegerades från universiteten och högskolor. Polska staten ordnade då stipendier för de drabbade vitryska studenterna och platser för studier vid polska högskolor och universitet, från höstterminen 2006 deltar flera hundra vitryska studenter i programmet, som är det största stödprojektet inom EU för Vitryssland. Från Vitrysslands sida ses detta som en provokation och ökar ytterligare spänningen mellan länderna, då den polska minoriteten i landet redan tidigare påstått sig ha blivit utsatt för trakasserier.[11]

Valet 2010[redigera | redigera wikitext]

2010 genomfördes ytterligare ett riggat presidentval i Vitryssland. Under valkvällen den 19 december demonstrerade cirka 40 000 (det kan ha varit fler, eller kanske också färre, olika källor ger olika uppgifter) mot valfusket, i huvudstaden Minsk.[12] Trots närvaron av internationella observatörer, väntade regimen inte länge innan den brutalt slog till mot demonstranterna.[13] Kravallpolis omringade demonstranterna, många misshandlades svårt och ca. 600 personer fängslades. Bland de misshandlade och fängslade fanns även Lukasjenkos konkurrenter; presidentkandidater från demokratirörelsen. Vladimir Nekljajev (Uladzimir Njakljajeu, vitrysk namnform) poet och presidentkandidat, stoppades under valdagen utanför sitt kontor av "okända män" (av regimen utsända) och misshandlades till medvetslöshet.[14]

Västerländsk media var snabba med att gå ut med ifrågasatt information dagen efter presidentvalet 2010 i Vitryssland, särskilt gällande vad som skedde under valnatten. Bland annat skrev Aftonbladet att demonstranterna försökte storma regeringsbyggnaden. Svenska ambassaden som bevittnade tragedin under valnatten, samt svenska riksdagsledamöter, som Caroline Szyber[15] och representanter från kampanjen Info Belarus[16] rapporterar om att det som såg ut att vara demonstranter som attackerade regeringsbyggnaden, i själva verket sannolikt genomfördes av provokatörer, dvs. den vitryska regimens egna utsända. Det hävdar bland annat en av de ledande oppositionstidningarna Nasja Niva ("Vår jord", "vår mark").[17] På så sätt skulle regimen få "legitimitet" för ingripandet mot demonstranterna, samt en ursäkt för att använda sig av det övervåld som sedan användes.[18] Det har framkommit foton och film-klipp som bevis på att vandaliseringen startades av en provokatör. Beviset har publicerats av oberoende medier i Vitryssland, bl.a. på webbsidan för Charter97.[19]


Mänskliga rättigheter[redigera | redigera wikitext]

Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Human rights in Belarus, 16 oktober 2014.

Mänskliga rättigheter kränks regelbundet i landet, något som dokumenterats i flera internationella rapporter från bland annat EU.[20] Den vitryska regeringen har kritiserats för förföljelse av icke-statliga organisationer, oberoende journalister, nationella minoriteter och oppositionspolitiker.[21][22] Godtyckliga arresteringar har gjorts av medborgare av politiska skäl, för att ha kritiserat tjänstemän, eller för att ha deltagit i demonstrationer. Vissa rättegångar har genomförts bakom stängda dörrar utan närvaro av oberoende observatörer. Rättsväsendet är inte oberoende av den politiska makten och utfall har oftast varit förbestämda.[23]

Viasna Human Rights Centre listar 11 politiska fångar som år 2013 sitter fängslade i Vitryssland.[24] Bland dem är människorättsaktivisten Ales Bialiatski, vice ordförande i International Federation for Human Rights och chef för Viasna.[25]

År 2014 meddelade president Lukasjenko att han ämnar införa en ny lag som förbjuder kolchosarbetare (cirka 9% av den totala arbetsstyrkan) från att byta arbete och bostadsort utan tillstånd från guvernören. Lagen jämfördes med livegenskap av Lukasjenko själv.[26][27] Liknande regler infördes för skogsindustrin under 2012.[28]

Västländer har beskrivit Vitryssland under Lukasjenko som en diktatur och Lukasjenko som "Europas siste diktator"; regeringen Lukasjenko har anklagat samma västmakter för att försöka störta Lukasjenko,[29] och beskriver USA som "verklig diktatur". Lukasjenko säger att diktatur är omöjligt i hans land, men att han personligen inte accepterar de liberala värden som väst försöker påtvinga landet, och har sagt sig ha en "auktoritär ledarstil".[30] Europarådet har stoppat Vitrysslands medlemskap sedan 1997 för valoegentligheter i den konstitutionella folkomröstningen november 1996 och parlamentets fyllnadsval.[31] USA:s tidigare utrikesminister Condoleezza Rice beskrivit Vitryssland som en av världens sex "utposter av tyranni",[32] ett utlåtande som av den vitryska regeringen beskrivs som "rätt långt från verkligheten".[33]

Vitryssland är det enda europeiska land som fortfarande accepterar dödsstraff. Vitryssland och USA var de enda två av 56 medlemsländer i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa som utförde avrättningar under 2011.[34]

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

  • BNP (PPP): 80,74 miljarder USA-dollar (2006) [4]
  • BNP (PPP) per capita: 7 800 USA-dollar (2006) [4]
  • BNP-tillväxt: 8,3 % (2006) [4]
  • Olika sektorers andel av BNP: jordbruk, skogsbruk och fiske 14 %, industri 44 %, service och övrigt 42 % (1998)
  • Naturtillgångar: torv, fosfor, mineraler
  • Viktiga exportvaror: maskiner och tillbehör, syntetfibrer, kemiska gödningsmedel, metaller och livsmedel.


Statliga bolag[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Demografisk utveckling i Vitryssland 1960-2010, i tusental.
  • Invånare: 9 468 100 (46/km²) (januari 2014) [1]
  • Naturlig befolkningstillväxt: −0,4 % (1996)
  • Läs- och skrivkunnighet: 98 %
  • Folkgrupper (2009): cirka 84 % vitryssar, 8 % ryssar, 3 % polacker, 2 % ukrainare, 0,1 % judar, 3 % övriga[35]
  • Språk: vitryska (officiellt), ryska (officiellt), polska, ukrainska, litauiska. Ryska är det största språket, som används av 72% av befolkningen, medan vitryska, det andra officiella språket, används endast av 11,9%.[36]

Flagga[redigera | redigera wikitext]

Efter självständigheten antog man en vit-röd-vit flagga, för att senare återgå till en variant av den gamla sovjetiska flaggan för Vitryska SSR, där dock hammaren och skäran var borttagna samt mönsterfärgen ändrades. Den vit-röd-vita flaggan (vitryska: бел-чырвона-белы сцяг) används fortfarande av oppositionella och nationalister som en symbol för ett "fritt och självständigt Vitryssland".

Kända vitryssar[redigera | redigera wikitext]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Populära turistmål är bl. a. Minsk, Brest, Hrodna, Vitsebsk, Mahiljoŭ, Njasvizj, Mir slott, Naratj sjön, Bialowiezaskogen, Chatyn mm.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Landets inhemska namn, Belarus, är också namnet på en traktor som tillverkas i Minsk.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet Belarus (Беларусь) är en sammansmältning av uttrycket Bielaja Rus och har använts sedan 1100-talet. Det har syftat på olika territorier i nuvarande Ukraina och Ryssland och började först användas som en ortnamn för östra delarna av Vitryssland på 1300-talet. Bela i har en omtvistad innebörd och har tillskrivits betydelsen "vit", "klar" eller "fri", vilket kan syfta på att Vitryssland aldrig erövrades av Mongolväldet. Efter det att Kejsardömet Ryssland införlivat alla vitryska territorier från Polen-Litauen på 1790-talet undvek statsmakten att använda namnet Belarus, utan hänvisade till dagens Vitryssland som "nordvästra Ryssland" eller använde namnen på guvernementen i området.[37]

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2010 150 av 179
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2010 154 av 178
Transparency International Korruptionsindex 2010 127 av 178
United Nations Development Programme Human Development Index 2012 50 av 186

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] [1]
  2. ^ ”Human Development Report 2013” (på engelska). Förenta nationerna. 2013. http://issuu.com/undp/docs/hdr_2013_en?mode=window. Läst 2013-04-04. 
  3. ^ ”Freedom in the World 2009” (på engelska). Freedom House. Arkiverad från originalet den 2009-02-25. http://web.archive.org/web/20090225080345/http://www.freedomhouse.org/uploads/fiw09/FIW09_Tables&GraphsForWeb.pdf. Läst 20 mars 2009. 
  4. ^ [a b c d] ”Belarus”. The World Factbook. CIA. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/bo.html. Läst 2007-05-04. 
  5. ^ Mogilev region - Belarus
  6. ^ Se även karta: Radiation Hotspots Resulting From the Chornobyl' Nuclear Power Plant Accident, from Handbook of International Economic Statistics. 1996
  7. ^ National Assembly of the Republic of Belarus”. Belarus government.. http://www.sovrep.gov.by/index_eng.php/.466....1.0.0.html. 
  8. ^ Anna Smolchenko (2006-12-15). ”Putin, Lukashenko Head for Gas Talks”. The Moscow Times: s. 5. http://www.themoscowtimes.com/stories/2006/12/15/041.html. 
  9. ^ "Valet i Vitryssland underkänns av OSSE", Sveriges radio, 18 oktober 2004.
  10. ^ "Så går valet till i Europas sista diktatur", Svenska dagbladet, 23 september 2012.
  11. ^ Silitski och Zaprudnik (2007), ss. 234-5.
  12. ^ У каждого диктатора — свой рейхстаг Хартия'97, 22 december 2010
  13. ^ http://www.infobelarus.nu/2010/12/omringade-av-specialpolis/
  14. ^ "Flera rivaler till Lukasjenko gripna", SVT Nyheter, 19 december 2010.
  15. ^ Reflektioner om ett orättfärdigt val Caroline Szyber, InfoBelarus, 4 januari 2011
  16. ^ http://www.infobelarus.nu
  17. ^ Як правакатары б’юць шыбы ў Доме ўрада — відэа і фота Наша Ніва, 21 december 2010
  18. ^ http://www.svaboda.org/video/13545.html
  19. ^ http://www.charter97.org/en/news/2010/12/28/34906/
  20. ^ Silitski och Zaprudnik (2007), s. 153.
  21. ^ ”Essential Background – Belarus”. Human Rights Watch. 2005. http://hrw.org/english/docs/2005/01/13/belaru9878.htm. Läst 26 mars 2006. 
  22. ^ ”Human rights by country – Belarus”. Amnesty International Report 2007. Amnesty International. 2007. Arkiverad från originalet den 12 december 2007. https://web.archive.org/web/20071212011715/http://www.amnesty.org/en/region/europe-and-central-asia/eurasia/belarus. Läst 22 december 2007. 
  23. ^ The United Nations Human Rights Council 2007 Report of the Special Rapporteur on the Situation of Human Rights in Belarus (GE.07-10197 (E) 190107)
  24. ^ ”List of political prisoners | The Human Rights Center "Viasna"”. Spring96.org. http://spring96.org/en/news/49539. Läst 2013-03-26. 
  25. ^ http://freeales.fidh.net/why-is-ales-bialiatski-in-jail/, Why Ales Bialiatski is in jail
  26. ^ ”Lukashenka promises "serfdom" in villages”. Charter '97. 2014. http://charter97.org/en/news/2014/5/28/100271/. 
  27. ^ ”Pańszczyzna u Łukaszenki. Prezydent Białorusi chce zakazać kołchoźnikom odchodzić z pracy” (på Polish). Gazeta Wyborcza. 2014. http://wyborcza.pl/1,75477,16075099,Panszczyzna_u_Lukaszenki__Prezydent_Bialorusi_chce.html. 
  28. ^ ”In chase of upgrade: serfdom for woodworkers?”. Belsat. 2012. http://belsat.eu/en/wiadomosci/a,11316,in-chase-of-upgrade-serfdom-for-woodworkers.html. 
  29. ^ Mulvey, Stephen (10 september 2001). ”Profile: Europe's last dictator?”. BBC News (British Broadcasting Corporation). http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/116265.stm. Läst 21 december 2007. 
  30. ^ ”Profile: Alexander Lukashenko”. BBC News. 20 mars 2006. Arkiverad från originalet den 27 april 2006. https://web.archive.org/web/20060427193138/http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/3882843.stm. Läst 26 mars 2006. 
  31. ^ ”Belarus suspended from the Council of Europe”. Press Service of the Council of Europe. 17 januari 1997. http://press.coe.int/cp/97/11a(97).htm. Läst 26 mars 2006. 
  32. ^ ”Opening Statement by Dr. Condoleezza Rice, Senate Foreign Relations Committee” (PDF). 18 januari 2005. Arkiverad från originalet den 25 March 2006. https://web.archive.org/web/20060325002023/http://foreign.senate.gov/testimony/2005/RiceTestimony050118.pdf. Läst 26 mars 2006. 
  33. ^ ”At-a-glance: 'Outposts of tyranny'”. BBC News. 19 januari 2005. http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/4187361.stm. Läst 26 mars 2006. 
  34. ^ Death sentences and executions in 2011 Amnesty International March 2012
  35. ^ 2009 census
  36. ^ ”Tres de cada cuatro bielorrusos emplean en su vida cotidiana el ruso (Tre av fyra vitryssar använder ryska i vardagen)” (på spanska). http://www.informador.com.mx/cultura/2009/139096/6/tres-de-cada-cuatro-bielorrusos-emplean-en-su-vida-cotidiana-el-ruso.htm. Läst 25 oktober 2009. ”According to results announced today from an investigation by The Center for Information and Analysis of the Presidency of Belarus ... [f]or 72% of the population, Russian in the primary language used in everyday life ... According to the study, only 11.9% of inhabitants primarily speaks Belarusian, while the rest uses a mix of Russian and Belarusian. 29.4%... speaks, reads, and writes in Belorusian, while 52.5% only speaks and reads it ... [O]ne in ten does not understand Belorusian [at all]. (quote translated)” 
  37. ^ Slitski och Zaprudnik (2007), ss. 30-31.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]