David Hector

Från Wikipedia
David Hector
Född3 augusti 1862
Gävle, Sverige
Död23 november 1930 (68 år)
Medborgare iSverige
SysselsättningÖversättare, kemist
Redigera Wikidata

David Staffan (Stefanus) Hector, född 3 augusti 1862 i Gävle, död 23 november 1930, var en svensk skolman och kemist.

Han var son till föreståndaren vid Gävle navigationsskola Carl Hector (1825–1880) och hade två äldre bröder, arméofficerarna Manfred Hector (1851–1917) och Ludvig Immanuel Hector (1858–1914).

Hector blev student vid Uppsala universitet 1880, filosofie kandidat 1885, filosofie licentiat 1890 och filosofie doktor 1892 på avhandlingen Undersökningar öfver svafvelurinämnens förhållande till oxidationsmedel. Han var lektor i kemi och kemisk teknologi vid Malmö tekniska elementarskola från 1896 och tillika stadskemist i Malmö från 1899.

Hector utgav tidskriften Sveriges ungdom 1883–1888 och Tidskrift för uppfinningar och rön inom hantverk och industri 1906–1909 samt ett flertal naturvetenskapliga arbeten, översättningar med mera.

Han gifte sig 1897 med Eyvor Dorch (1876–1944). De fick en dotter och två söner, varav Nils Sture Hector (1900–1965) blev trollerikonstnär och underhållare som blev känd under pseudonymen Hector El Neco. Dottern Ragnhild var konstnär och gift med kemisten Hugo Olsson. De är alla begravda på Östra kyrkogården i Malmö.

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Den kunnige skolgossen (1-2, 1883–1884)
  • Repetitionskurs för elementarlärov. alla klasser (1885)
  • Några af våra vanligaste näringsämnen, vatten, mjölk, ost, kaffe, te och kakao (1885)
  • Magiens värld (1888–1889)
  • Om cyans inverkan på fenylsvafvelurinämne och några derivat häraf (meddeladt den 8 maj 1889 genom P.T. Cleve, 1889)
  • Experimentboken: 225 roande fysikaliska experiment och trollkonster med 200 teckningar etc. (1889)
  • Helsning till Österlandet : vid Orientalistkongressens besök i Uppsala 4 september 1889. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1889. Libris 22520184. http://hdl.handle.net/2077/56071 
  • Kemiska tidsfördrif: 319 kemiska experiment, hvilka kunna utföras af en och hvar utan några kemiska förkunskaper (1890)
  • Derivate von Thioharnstoffen (Berichte der Deutschen Chemischen Gesellschaft Jahrg. XXIII, Heft 3, 1890)
  • Om derivat af svafvelurinämnen (Öfversigt af Kong. Vetenskaps-Akademiens Förhandlingar 1890)
  • Samlingarnas bok: praktiska anvisningar och råd (1893)
  • Lärobok i organisk kemi afsedd för de tekniska skolorna (1900)
  • Flytande luft: Dess framställning och egenskaper (1906)
  • Hemliga läkemedel och deras beståndsdelar (1907)
  • Varukännedom : Läro- och handbok för handlande och dem som ämna blifva det och alla dem som hafva att befatta sig med varors pröfning, inköp, utbyte eller försäljning (1914)
  • Lärobok i kemiens grunder (1914)
  • Samlaren: praktiska anvisningar och råd vid anläggandet, ordnandet och förkovrandet av naturaliesamlingar efter utländska källor (1918)
Översättningar
  • William Preyer: Hypnotismen eller den så kallade animala magnetismen (Der Hypnotismus) (Högberg, 1882)
  • Angelo John Lewis: Handbok i nutidens magi (Flodin, 1882–1883)
  • Fjodor Dostojevskij: Raskolnikow (Prestuplenie i nakazanie) (Universal-Bibliotekets förlagsexpedition, 1883–1884)
  • Friedrich Spielhagen: Den nye Farao: roman i fyra böcker (Adolf Bonnier, 1889)
  • Hermann Meissner: James Cook, eller jorden rundt 3 gånger (Norstedt, 1894)
  • Lassar Cohn: Hvardagskemi: de vanligaste i vårt dagliga lif förekommande kemiska företeelserna populärt förklarade för olärde (Bonnier, 1901)
  • Vårt husgeråd: dess härkomst och tillverkning (bearbetning från tyskan) (Hierta, 1904)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]