Den blomstertid nu kommer
Den blomstertid nu kommer | |
Noter och de tre första verserna ur Svensk söndagsskolsångbok för hem, skolor och barngudstjänster från 1929. | |
Originalspråk | svenska |
---|---|
Kompositör | okänt |
Textförfattare | Israel Kolmodin |
Den blomstertid nu kommer är en svensk sommarpsalm och som sådan av de mest välkända och omtyckta även bland sekulariserade svenskar eftersom den, liksom I denna ljuva sommartid, oftast sjunges på skolavslutningar före sommarlovet i Sveriges skolor. Den har en viktig roll vid skolavslutningarna i Finland; de tre första stroferna sjungs på skolavslutningarna såväl i finska som i svenska skolor.
Texten
Texten trycktes i Den svenska psalmboken 1695 med tillägget "Een Sommarwisa", och tillskrivs Israel Kolmodin, som var superintendent i Visby.[1] Det berättas att han skall ha inspirerats efter att ha promenerat vid Hångers källa utanför Visby. Somliga hymnologer menar dock (1999) att det är en myt, och att texten har sitt ursprung i äldre, profan poesi. Den har skrivits om flera gånger, Johan Olof Wallin gjorde en bearbetning 1819, och den har i den svenska psalmboken 1986 fem strofer, varav man på skolavslutningar oftast bara sjunger antingen en, två eller tre. Genom att enbart sjunga den första versen kan man göra om psalmen till en icke-religiös sång.[2] Den senaste bearbetningen är gjord av Britt G. Hallqvist 1979 och berörde de två sista verserna. Johan Olof Wallins omarbetning betonar naturen, Britt G Hallqvists version betonar omtanke med fattiga-svältande.
Psalmen har nummer 535 i den finlandssvenska psalmboken och 571 i den finska och är sannolikt den mest kända psalmen i Finland. Psalmen översattes till finska för första gången år 1700 och heter i finsk översättning Jo joutui armas aika. I Norge heter psalmen Den blomstertid nå kommer och har nr 763 i Norsk Salmebok.
Musiken
Melodin (F-dur, 2/2) räknas som en svensk folkmelodi (det vill säga dess kompositör är okänd), den är känd från 1693 och används även i 1986 års psalmbok för psalmerna Som spridda sädeskornen, Som sol om våren stiger och Den blida vår är inne. Redan enligt 1697 års koralbok användes melodin till fler psalmer: Min Gud och Fader käre (nr 355) och den 31 verser långa Migh giör stoor lust och glädie (nr 412). Om melodin är osäkerheten stor (1999), en källa åberopar tyska folkvisan Graf von Rom som förlaga, andra hävdar att den har anknytning till Åbo. Senare forskning (1999) har inte kunnat hitta utländska belägg för meloditypen, och man har därför antaget att den trots allt är svensk.
Publikation
- 1695 års psalmbok som nr 317 under rubriken "Om Jordenes fruktbarhet".
- 1701 års finska psalmbok
- 1819 års psalmbok som nr 394 under rubriken "Med avseende på särskilda personer, tider och omständigheter: Årets tider och jordens fruktbarhet: Sommaren".
- Finlandssvenska psalmboken 1886
- Finska psalmboken 1886 ("Nya psalmboken") som nummer 472
- Sionstoner 1889 som nr 532.
- Svensk söndagsskolsångbok 1908 som nr 283 under rubriken "Årstiderna"
- Svensk söndagsskolsångbok 1929 som nr 257 under rubriken "Naturen och årstiderna"
- Sionstoner 1935 som nr 752 under rubriken "Årets tider".
- 1937 års psalmbok som nr 474 under rubriken "Sommaren".
- Den finska psalmboken 1938 som nr 557
- Finlandssvenska psalmboken 1943 som nr 520
- Psalmer för bruk vid krigsmakten 1961 som nr 474 verserna 1-4.
- Frälsningsarméns sångbok 1968 som nr 645 under rubriken "Årstiderna".
- Den svenska psalmboken 1986 som nr 199 under rubriken "Årstiderna".
- Finlandssvenska psalmboken 1986 som nummer 535 under rubriken "Årstiderna"
- Den finska psalmboken 1986 som nr 571 under rubriken "Årstiderna"
Lova Herren 1988 som nr 787 under rubriken "Årets tider".
- Sångboken 1998 som nr 9
- Många profana sångböcker
Inspelningar
En tidig inspelning gjordes av en barnkör med orgelackompanjemang i april 1954, och gavs även ut på skiva i juni samma år.[3]
Övrigt
Film
- Titeln på Alf Sjöbergs film Den blomstertid från 1940, är hämtad ur denna psalms första textrad.
- Titeln på Bo Widerbergs film Lust och fägring stor från 1995 är hämtad ur denna psalms andra textrad.
Politik
Sången sjöngs bland annat på Sveriges förre statsminister Tage Erlanders begravning i Ransäter i Sverige den 1 juli 1985.[4]
Externa länkar
- Hos Hångers källa, där Kolmodin anses fått inspiration till psalmen
- Hos Svenska Akademien finns psalmtexten från 1695 i "Den gamla psalmboken" i PDF
- Hos Projekt Runeberg finns noterna till melodin; även här.
Källor
- Palm Anders, Stenström Johan, red (1999). Barnens svenska sångbok. Stockholm: Bonnier. Libris 8345222. ISBN 91-0-057050-8 (inb.)
Fotnoter
- ^ Anna Larsdotter (21 maj 2012). ”Den blomstertid…”. Populär historia. Arkiverad från originalet den 15 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150715065605/http://www.popularhistoria.se/da-nu/2012/05/den-blomstertid/. Läst 11 februari 2015.
- ^ ”Norra Skåne”. 9 maj 2011. http://www.nsk.se/article/20110509/HASSLEHOLM/705099986/1170/-/skolan-stoppar-prastens-tal. Läst 11 juni 2011.
- ^ ”Svensk mediedatabas”. http://smdb.kb.se/catalog/id/000084533. Läst 18 maj 2011.
- ^ Horisont 1985. Bertmarks. Läst 11 juni 2024
|