Diketopyrrolopyrrolpigment
Diketopyrrolopyrrolpigment, eller DPP-pigment, är en grupp syntetiska organiska pigment i kulörer mellan orange och karminrött. De har utmärkt ljusäkthet och är tåliga mot hetta, väder och kemikalier.
Det första DPP-pigmentet, det klarröda Pigment Red 254 (C.I. 56110),ofta kallat "pyrrolrött", framställdes 1974 och kom ut på marknaden 1986.[1][2][3] Därefter har det kommit ett antal vidareutvecklingar utifrån detta.
Grundstrukturen, kring vilken dessa pigment är symmetriskt uppbyggda, är diketopyrrolopyrrol (DPP), vilken, som namnet antyder, kan beskrivas som två hopsatta pyrrol-enheter med var sin keton-grupp. Pyrrol används dock inte vid framställningen av DPP, utan man låter bärnstenssyra reagera med bensonitril i en starkt basisk miljö.[4][5]
Konstnärsfärger med dessa diketopyrrolopyrrolpigment får gärna kortare, om än oegentliga, namn som "pyrrolrött" eller "pyrrole red" och "pyrrol crimson".[6][7]
| DPP-pigment | |||||
| Colour Index (C.I.) | Kulör | Ref. | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Nummer | ||||
| Pigment Red 254 | 56110 | Nära neutralröd | [3][8] | ||
| Pigment Red 255 | 561050 | Varmt röd med dragning åt orange. Nära kadmiumrött. Något ljusare än PR254 och kallas ofta pyrrole red light. | [3][8] | ||
| Pigment Red 264 | 561300 | Karminröd | [3][8] | ||
| Pigment Red 274 | 16255 16255:1 |
Röd, åt karminröd | [3][8] | ||
| Pigment Orange 71 | 561200 | Orange | [9][8] | ||
| Pigment Orange 73 | 561170 | Orange | [9][8] | ||
Se även
Referenser
- ^ A. Abel. The history of dyes and pigments: from natural dyes to high performance pigments I: J. Best (red.). Colour Design: Theories and Applications. Woodhead Publishing, 2012. Läst 2 april 2016. ISBN 9780857095534 Arkiverad 3 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ A History of Pigment Use in Western Art Part 2 Paint & Coatings Industry, 2004. Läst 2 april 2016. Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c d e] The Color of Art Pigment Database: Pigment Red artiscreation.com, David Myers. Läst 2 april 2016.
- ^ Peter A. Lewis. Colored Organic Pigments I: C. Craver, C. Carraher. Applied Polymer Science: 21st Century. Elsevier Science, 2000. ISBN 9780080527352 Läst 3 april 2016.
- ^ Willy Herbst, Klaus Hunger. Industrial Organic Pigments: Production, Properties, Applications Wiley-VCH, 2004. ISBN 9783527604067 Läst 3 april 2016.
- ^ Pyrrole Red Winsor & Newton. Läst 2 april 2016.
- ^ Pyrrol Crimson Arkiverad 26 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Daniel Smith. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d e f] Bruce McEvoy. Diketo-pyrrolo pyrrole handprint.com. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b] The Color of Art Pigment Database: Pigment Orange artiscreation.com, David Myers. Läst 2 april 2016.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||