Elektronik
Elektronik, är den gren av elektrotekniken som bygger på elektroners rörelse i vakuum, gas eller fasta material (som halvledare). I både amerikanskt och europeiskt språkbruk omfattas även användningen av elektroniska komponenter, inom exempelvis radio, television, datateknik, kommunikation, informationsteknik och mätteknik.
Traditionellt betecknas elektrisk apparatur utan aktiva komponenter som ej elektronisk. Exempel på icke-elektronisk utrustning är därför värme-element, elmotorer och enklare elkraftöverföring.
Elektroniken har en central roll i den pågående "informationsrevolutionen" eftersom datorer och annan kringutrustning är uppbyggd av olika elektroniska komponenter.
Innehåll |
Teori [redigera]
De mest grundläggande lagarna som beskriver hur elektronik fungerar är Ohms lag och Kirchhoffs lagar samt även Maxwells ekvationer.
Komponenter [redigera]
Beståndsdelarna i elektronik kallas komponenter. Komponenterna är uppdelade i olika typer beroende på dess egenskaper. När komponenter kopplas samman så bildas kretsar. Komplexa komponenter brukar även kallas kretsar.
Aktiva komponenter [redigera]
Exempel: transistor, MOSFET, CMOS, diod, diac, TRIAC, operationsförstärkare, tyristor
Passiva komponenter [redigera]
Exempel: motstånd, kondensator, spole
Analoga kretsar [redigera]
Exempel: förstärkare, oscillator, blandare
Digitala kretsar [redigera]
Byggblock:
Kraftigt integrerade komponenter:
Elektromekanisk komponenter [redigera]
Exempel: relä, strömställare
Konstruktion [redigera]
EDA programvara som till exempel KiCad används för att sätta samman ett kopplingsschema. Detta överförs sedan till en mönsterkortslayout där bl.a korrigeringar för fysiska och mekaniska förhållanden görs.
Externa länkar [redigera]
- elektronik i Nationalencyklopedins nätupplaga.