Elof Ahrle
| Elof Ahrle | |
Ahrle ca 1930-1940-talet
|
|
| Födelsenamn | Gustaf Elof Carlson |
|---|---|
| Född | 21 januari 1900 Nyköping, Sverige |
| Död | 3 juni 1965 (65 år) Sollentuna, Sverige |
| Maka | Naemi Briese (1931-1939) Birgit Rosengren (1940-1965) |
| IMDb | |
Gustaf Elof Ahrle, ursprungligen Carlsson, född 21 januari 1900 i Nyköping, Södermanlands län, död 3 juni 1965 i Sollentuna, var en svensk skådespelare och filmregissör.[1]
Innehåll |
Biografi [redigera]
Född och uppvuxen i Nyköping började han i Elin Svenssons teaterskola 1919.[1] Han blev där och under kommande äventyrligt turnéliv kamrat med Weyler Hildebrand, Nils Ferlin och Harald Beijer. Samtidigt som han studerade på Elin Svenssons teaterskola, hade han tillfällig anställning hos Albert Ranft vid Svenska Teatern och Vasateatern.[källa behövs]
På sommaren 1920 blev han knuten till Råsunda friluftsteater samt på vintern samma år till Leopold Edins sällskap, där han fäste uppmärksamheten vid sig som Jack Chesney i Charleys tant. Han skrev även tiotalet folklustspel, det första var Smugglarkungen (1929). 1932-1937 var han knuten till Folkets hus teatern som drevs av Ragnar Klange som en i huvudsak revyteater. Som Loffe var han ofta en Ekenkis och talade ekensnack (gammal stockholmsdialekt). Han fick sitt genombrott 1934 i Kar de Mumma-revyn med monologen "Fotbollsakademin", vilket gjorde honom till hela Sveriges "Kisen".[2]
Elof Ahrle medverkade i 77 filmer, regisserade ibland och skrev manus till bland andra Sextetten Karlsson (1945), som byggde på en närmast självbiografisk bok. Han fick som dramatisk skådespelare en lyckad start i Herbert Grevenius Krigsmans erinran (1947) och fortsatte bland annat i Arthur Millers En handelsresandes död i folkparkerna 1959.[källa behövs]
Ahrle var 1931-1939 gift med Naemi Briese och från 1940 med Birgit Rosengren.[1] Han var son till mejeriägaren Karl August Karlsson och Karolina Matilda Carlson[3] och är far till skådespelaren Leif Ahrle och sångerskan Carina Ahrle. Han är också farbror till skådespelaren Ulf Qvarsebo.[1] Ahrle avled i cancer.[källa behövs]
Filmografi [redigera]
- 1920 – Carolina Rediviva
- 1921 – Körkarlen
- 1934 – Pettersson - Sverige
- 1934 – Flickorna från Gamla stan
- 1934 – Hon eller ingen
- 1935 – Grabbarna i 57:an
- 1936 – Skeppsbrutne Max
- 1936 – 65, 66 och jag
- 1937 – Pappas pojke
- 1937 – Odygdens belöning
- 1937 – O, en så'n natt!
- 1937 – Vi går landsvägen
- 1937 – Än leva de gamla gudar
- 1937 – Ryska snuvan
- 1938 – Herr Husassistenten
- 1938 – Bara en trumpetare
- 1938 – Den stora kärleken
- 1938 – Kamrater i vapenrocken
- 1938 – Vi som går scenvägen
- 1939 – Åh, en så'n grabb!
- 1939 – Efterlyst
- 1940 – Alle man på post
- 1940 – Hjältar i gult och blått
- 1940 – Lillebror och jag
- 1940 – Åh, en så'n advokat
- 1941 – Fransson den förskräcklige
- 1941 – Söderpojkar
- 1941 – Uppåt igen
- 1942 – Tre glada tokar
- 1942 – Tre skojiga skojare
- 1942 – Ungdom i bojor
- 1942 – I gult och blått
- 1942 – Flickan i fönstret mitt emot
- 1943 – En fånge har rymt
- 1943 – Herr Collins äventyr
- 1943 – Livet måste levas
- 1944 – Lev farligt
- 1945 – Blåjackor
- 1945 – Moderskapets kval och lycka
- 1945 – Sten Stensson kommer till stan
- 1945 – Skådetennis
- 1945 – Sextetten Karlsson
- 1946 – Pengar - en tragikomisk saga
- 1946 – Onsdagsväninnan
- 1946 – Hundra dragspel och en flicka
- 1947 – Sången om Stockholm
- 1947 – Maria
- 1947 – Krigsmans erinran
- 1948 – Loffe som miljonär
- 1948 – Loffe på luffen
- 1948 – Dit vindarna bär
- 1949 – Hur tokigt som helst
- 1949 – Sjösalavår
- 1950 – Loffe blir polis
- 1950 – Medan staden sover
- 1950 – Min syster och jag
- 1950 – Motorkavaljerer
- 1950 – Två trappor över gården
- 1951 – Livat på luckan
- 1951 – Skeppare i blåsväder
- 1951 – Det var en gång en sjöman
- 1952 – Säg det med blommor
- 1952 – Kronans glada gossar
- 1952 – Åke klarar biffen
- 1953 – Göingehövdingen
- 1953 – Mästerdetektiven och Rasmus
- 1953 – Kungen av Dalarna
- 1954 – Taxi 13
- 1955 – Danssalongen
- 1955 – Friarannonsen
- 1955 – Ute blåser sommarvind
- 1955 – Paradiset
- 1955 – Männen i mörker
- 1956 – Flamman
- 1956 – Rasmus, Pontus och Toker
- 1956 – Lille Fridolf och jag
- 1956 – På heder och skoj
- 1956 – Karl för sin hatt
- 1957 – Lille Fridolf blir morfar
- 1957 – Aldrig i livet
- 1958 – Jazzgossen
- 1958 – Gäst hos bagaren
- 1959 – Mälarpirater
- 1959 – Djurgårdsmässan
- 1960 – Domaren
- 1960 – 16 år
Regi [redigera]
- 1942 – Tre skojiga skojare
- 1942 – I gult och blått
- 1943 – Livet måste levas
- 1943 – En fånge har rymt
- 1945 – Sextetten Karlsson
- 1946 – Stiliga Augusta
- 1947 – Sången om Stockholm
- 1948 – Livet på Forsbyholm
- 1950 – Motorkavaljerer
- 1950 – Loffe blir polis
Källor [redigera]
- ^ [a b c d] ”Elof Ahrle”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=59823&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3delof+ahrle%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 19 september 2012.
- ^ Anno 65, [Årskalender], red. Gösta Åkerholm & Tage Ekstedt, Förlagshuset Norden & Svenska Dagbladet, Malmö 1966, s. 141
- ^ Svar Riksarkivet - Sveriges befolkning 1900.
Externa länkar [redigera]
- Elof Ahrle på Internet Movie Database (engelska)
- Elof Ahrle på Svensk Filmdatabas
- Wikimedia Commons har media som rör Elof Ahrle
