Vilhelm Moberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Wilhelm Moberg.
Vilhelm Moberg
Vilhelm Moberg, 1967.
Vilhelm Moberg, 1967.
Pseudonym Ville i Momåla
Född 20 augusti 1898
Moshultamåla, Algutsboda församling, dåv. Kronobergs län (Småland) Sverige
Död 8 augusti 1973 (74 år)
Grisslehamn, Väddö församling, Stockholms län (Uppland) Sverige
Yrke Författare, Journalist
Nationalitet Svensk
Make/maka Margareta "Greta" Moberg
Barn Margareta Ahlberg, Marianne Forssell, Birgitta Råd, Eva Moberg, Björn Moberg

Karl Artur Vilhelm Moberg, född 20 augusti 1898 i Algutsboda församling, Kronobergs län, död 8 augusti 1973 i Väddö församling, Stockholms län,[1] var en svensk författare, dramatiker och journalist. Ett av hans mest kända verk är Utvandrarserien.

Moberg var far till Eva Moberg.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och ungdomsår[redigera | redigera wikitext]

Skulptur av Vilhelm Moberg utanför Utvandrarnas Hus i Växjö.

Moberg föddes i ett soldattorp i Småland. Han hade sex syskon. Tre av barnen nådde mogen ålder.[2] Han och familjen flyttade 1907 till moderns barndomshem, en mindre gård i byn Moshult i Algutsboda socken. Under barndomen arbetade han främst i lantbruket och med att bära ved på Modala glasbruk. Moberg gick i skola från våren 1906 till och med våren 1912, men undervisning gavs endast under fyra av årets månader.[3]

Som barn hade Moberg ett brinnande intresse för att läsa. 13 år gammal blev han för första gången publicerad, när han deltog i ungdomstidningen Brokiga blads novelltävling[4]. Moberg hamnade på 18:e plats, fick ett diplom och som pris en plansch (”Aftonbladets karta över ätliga svampar”)[5]. I ungdomen var han också en regelbunden skribent i tidskriften Såningsmannen[6] och i lokaltidningen Smålandsposten[7]. Moberg blev 1913 medlem i den socialdemokratiska ungdomsklubben i Algutsboda och i ungdomen var han nu även aktiv i den lokala nykterhetslogen.

Under första världskriget studerade Moberg vid folkhögskolan i Grimslöv. Efter folkhögskolan försörjde han sig som skogsarbetare innan han började vid Katrineholms praktiska läroverk. 1918 drabbades han av spanska sjukan och var sjuk i ett halvår.[8]

I maj 1919 blev Moberg volontär på Vadstena Läns Tidning och den gav honom tillfälle att publicera sina berättelser, som grundades på egna erfarenheter. Dessa berättelser publicerades under signaturen "Ville i Momåla". I oktober 1920 började han på Arvika Nyheter men kunde återvända till Vadstena som tidningens chefredaktör. Efter tre års beviljade uppskov fullgjorde Moberg maj till oktober 1921 värnplikten vid I 11 i Växjö. Han nyttjade tiden till en serie satiriska humoresker som gjorde succé i Växjöbladet under rubriken I vapenrock och linnebyxor, innan de trycktes separat i två upplagor[9]. Han återvände till Vadstena men efter en kontrovers med tidningens ägare blev han hösten 1922 lokalredaktör för Nya Växjöbladet i Alvesta. Under tiden i Vadstena träffade han Margareta Törnqvist och de gifte sig i Vadstena klosterkyrka i september 1923.[10]

Tidiga litterära verk[redigera | redigera wikitext]

Mobergs första roman fick hård kritik. Mer uppskattad blev hans dramatik. Hans första uppförda pjäs var Hjonelag skall med böneman byggas. Hans pjäser sattes först upp av resande teatersällskap, senare av teatrar i Stockholm, Göteborg och Växjö. Med hjälp av inkomster av pjäserna kunde han 1926 ta ledigt för att skriva Raskens, romanen om en indelt soldat och hans familj i slutet av 1800-talet. Med romanen fick Moberg sitt genombrott som romanförfattare.[11]

Mobergs viktigaste verk från 1930-talet är trilogin om Knut Toring, Sänkt sedebetyg, Sömnlös och Giv oss jorden!. Knut Toring är redaktör på en tidning i storstaden, han är gift och har två barn. Han vantrivs och längtar tillbaka till sin småländska hembygd. Hans liv har stora likheter med Mobergs eget: Moberg och hans hustru flyttade från Alvesta till Stockholm 1929 men där vantrivdes han samtidigt som det knappast var möjligt att återvända till Algutsboda.[12]

Moberg skrev också flera historiska romaner som utspelas i Småland. Mans kvinna handlar om Märit, som är gift med bonden Påvel men älskar grannen Håkan. Brudarnas källa består av fyra berättelser kring en källa, från forntiden fram till modern tid. Den historiska romanen Rid i natt! från 1941 brukar läsas som Mobergs engagemang mot nazismen och hans kritik av de svenska eftergifterna till Tyskland under andra världskriget. Berättelsen utspelas under första halvan av 1600-talet när bönderna i byn Brändebol tvingas gå dagsverken för den tyske adelsmannen Bartold Klewen. En av bönderna, Ragnar Svedje, vill att de ska vägra följa adelsmannens påbud, som han anser strider mot rätt och lag. När Klewens fogde hotar med kroppsstraff tycker dock byns ålderman att de ska ge efter. Ragnar Svedje måste fly till skogs för att inte bli gripen. För samtiden var den indirekta kritiken tydlig. När romanen uppfördes på Dramaten i september 1942 ändrades dock "tysk" till "främmande".[13]

År 1944 publicerades den 800 sidor långa Soldat med brutet gevär. Som så många av Mobergs romaner tar den sin början i Småland där Valter Sträng som tonåring blir pacifist, socialist och nykterist. Efter flera år som kroppsarbetare kan han börja på folkhögskola, får läsa Schopenhauer och drabbas av spanska sjukan innan han får börja som volontär på en liten landsortstidning. Efter en kontrovers med tidningens redaktör lämnar han den och bestämmer sig för att bli författare. Romanen följer framväxten av den svenska arbetarrörelsen och Moberg använder detta för att kritisera sådant som socialdemokraterna i regeringställning under kriget ansvarat för: presscensur, bibehållen monarki och statskyrka. Likheterna med Mobergs eget liv och Valter Strängs är otaliga även om romanen inte kan ses som självbiografisk – skillnaderna är också många.[14]

Utvandrarserien[redigera | redigera wikitext]

Mobergs mest kända verk är Utvandrarserien från 1949-59, som beskriver en grupp människors utvandring från södra Småland till Minnesota i USA i mitten av 1800-talet, ett öde delat med 1,2 miljoner andra svenskar, däribland större delen av författarens egen släkt. Serien handlar om sexton personer som våren 1850 utvandrar från Ljuder i Småland.

Moberg hade själv i 18-årsåldern tänkt emigrera och emigrationen omnämns som tema i flera av Mobergs tidigare böcker. I juni 1948 flyttade han med hela familjen till USA och reste runt i svenskbygderna för att få källmaterial. I Saint Paul, Minnesota hittade han den tidiga svenska emigranten Andrew Petersons dagböcker[15] och detta blev det källmaterial han behövde. Bosatt i Carmel, Kalifornien, skrev han klart de två första delarna. Mobergs engagemang i den offentliga debatten i Sverige gjorde att han inte kunde påbörja den tredje delen förrän 1954 i Laguna Beach, Kalifornien. Under arbetets gång bestämde sig Moberg för att även skriva en fjärde del som publicerades 1959.[16]

Ett återkommande ämne i Mobergs prosa är en strävan att komma upp sig här i världen; att komma bort från landsbygden som känns alltför inskränkt. Ofta kombineras detta med eftertankens kranka blekhet: Knut Toring upptäcker att livet i Stockholm inte är vad han trodde utan längtar hem, Albert Carlsson i Din stund på jorden längtar tillbaka till Sverige från sitt hotell i Kalifornien, Karl-Oskar dör 1890 i Minnesota med kartan över Ljuders socken tryckt mot bröstet,[17] medan hans yngre bror Robert inte ville se den nya bygden som sitt slutliga mål utan drog vidare mot guldruschens Kalifornien och så småningom blev ett offer för sina obesvarade drömmar och nedbrutna hälsa.

Dramatikern Moberg[redigera | redigera wikitext]

Mobergs första framgång som pjäsförfattare var Kassabrist, en pjäs om kassörer i olika firmor som har förskingrat pengar men som hjälper varandra inför en hotande revision.

Moberg var en av de första som skrev pjäser för den nya radioteatern. På uppmaning av radioteaterns chef Per Lindberg skrev Moberg pjäsen Marknadsafton, en historia om en kärlekstriangel mellan bonden Magni, hushållerskan Lovisa och grannen Teresia. Även folklustspelet Änkeman Jarl kretsar kring giftermålsplaner. Den dramatiska pjäsen Hustrun har satts upp på Dramaten och är ett triangeldrama mellan bonden Jakob, hans unga hustru Helga och hans mor Johanna.

Även i sina pjäser tog Moberg upp aktuella samhällsproblem: pjäsen Vår ofödde son tar upp abortfrågan. I komedin Jungfrukammare (1937) tar han upp den då aktuella debatten om osedlighet i litteraturen. Pjäsen Domaren handlar om en domare som förskingrar pengar utan att myndigheterna lyfter ett finger, en tydlig anspelning på fallet med domaren Folke Lundquist. I satiren Sagoprinsen (1962), där en godtrogen äldre fröken blir offer för svindlare, bygger Moberg på Husebyaffären.

Om sina egna teaterbearbetningar har Moberg sagt: "Dramatiseringar blir sällan lyckade. Jag är för min del något så när belåten med två; Mans kvinna och Din stund på jorden."

Flera av Mobergs pjäser filmatiserades, första gången 1932 genom Kärlek och kassabrist, en filmatisering som Moberg var missnöjd med. Filmatiseringen Rid i natt blev en succé både hos publiken och kritikerna.[18]

Vilhelm Mobergs gravvård på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Debattören Moberg[redigera | redigera wikitext]

Moberg var en uttalad stark motståndare till de totalitära rörelserna som kom att växa fram och dominera under 1920- och 30-talen, och han vände sig starkt mot både nationalsocialism, kommunism och fascism. Det var dessa rörelsers framgångar som fick Moberg att under 1930-talet frångå sin ungdoms uttalade pacifism. Därför förespråkade han också senare i livet svenskt medlemskap i Nato. Under andra världskriget kritiserade Moberg nazisternas gärningar. Han var även kritisk mot den svenska regering, som Moberg ansåg bedrev en undfallande politik mot Tyskland i vissa frågor.

Vilhelm Moberg var uttalad republikan och var en aktiv debattör i ämnet. Han var också kritisk emot att historiska svenska kungar som Gustav II Adolf och Karl XII beskrevs som "hjältar", då Moberg menade att de i själva verket hade varit "tyranner", "krigsförbrytare" och "massmördare".[19]

Under 1950-talet var Moberg engagerad i kampen mot vad han såg som den svenska rättsrötan. Detta engagemang kulminerade i de två relaterade Kejne- och Haijbyaffärerna. Moberg dömdes till dagsböter efter att ha stulit dokument som bland annat avslöjade att svenska polisen hade samarbetat med Gestapo. Moberg menade att det var moraliskt riktigt att begå brottet att stjäla handlingarna för att avslöja svenska myndigheters brott.

Från 1960-talet var Moberg en av Olof Palmes häftigaste kritiker. Han kritiserade till exempel Palme för att ha uppvaktat kung Gustaf VI Adolf på dennes 90-årsdag och sjungit "Kungssången". Detta var hyckleri menade Moberg, eftersom Palme påstod sig vara republikan.[19]

Moberg förespråkade också ett avskaffande av det dåtida svenska TV-monopolet långt innan det avskaffades.[5]

Senare år[redigera | redigera wikitext]

Moberg blev mycket uppmärksammad för sina framställningar om den svenska historien berättad från folkets perspektiv, vilket är mest renodlat i historieverket Min svenska historia, berättad för folket (1–2) (1970–71), som inte blev fullbordat. Med dessa böcker ville Moberg skildra de vanliga människorna – soldater, bönder och kvinnor – som de etablerade historikerna har glömt bort. Det har dock påpekats att Moberg misslyckades med detta och hans två böcker i första hand ägnar sig åt kända personer i den svenska historien: folkungaätten, den heliga Birgitta, drottning Margareta, Engelbrekt och Sten Sture den äldre som redan utforskats medan socialhistoria och kulturhistoria blir styvmoderligt behandlade. Mobergs brist på källkritik och hans negativa bild av Gustav Vasa har också nämnts.[20]

Moberg hade under de sista åren av sitt liv svårt att skriva, vilket kan ha lett till den depression som orsakade hans död; han dränkte sig på kvällen den 8 augusti 1973 i sjön utanför sitt hus i Söderäng på Väddö i södra Roslagen. Tidigare samma dag hade Moberg avslutat ett brev till sin hustru med orden: Klockan är tjugo över sju. Jag går att söka i sjön, sömnen utan slut. Förlåt mig, jag orkade inte uthärda.

Moberg är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[21]

Den 27 december 2009 brann det på Söderängs gård. Det stora bostadshuset från 1800-talets mitt förstördes helt och därmed även tavlor gjorda av Mobergs son Björn. Dock klarade sig skrivarstugan som inte låg i direkt anslutning till gården.

Vilhelm Moberg-Sällskapet[redigera | redigera wikitext]

Den 19 augusti 1989, dagen före Mobergs 91-årsdag, grundades Vilhelm Moberg-Sällskapet. Sällskapet vill bidra till att Moberg förblir en levande författare för nya generationer av läsare. Sällskapet, som har sin bas i Utvandrarnas Hus i Växjö, ger årligen ut en skriftserie med böcker om och av Moberg. Man delar även ut stipendier till studenter och forskare som skrivit uppsatser och dylikt med anknytning till Moberg.[22]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Carlsson, Ann (2007). Vilhelm Moberg: en bibliografi 1912-2005. D. 1. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060 ; 74. Stockholm: Kungl. biblioteket. Libris 10387870. ISBN 978-91-7000-256-4 
  • Carlsson, Ann (2007). Vilhelm Moberg: en bibliografi 1912-2005. D. 2. Acta Bibliothecae regiae Stockholmiensis, 0065-1060 ; 74. Stockholm: Kungl. biblioteket. Libris 10387905. ISBN 978-91-7000-256-4 
  • Weinmann, Gunwor (1974). Förteckning över ett urval gestalter i Vilhelm Mobergs skönlitterära verk. Specialarbete / Bibliotekshögskolan, 0347-1128 ; vt 1974:13. Borås: Bibliotekshögsk. Libris 256249 

Romaner[redigera | redigera wikitext]

Övrig prosa[redigera | redigera wikitext]

  • 1921I vapenrock och linnebyxor
  • 1923Inom Baggemosa ägogränser
  • 1941Svensk strävan
  • 1943Sanningen kryper fram
  • 1945Segerstedtstriden
  • 1946Hatets och kärlekens diktare: Ragnar Jändel
  • 1950Den okända släkten
  • 1951Fallet Krukmakaregatan
  • 1953Att övervaka överheten
  • 1955Därför är jag republikan
  • 1956Komplotterna: affärerna Unman och Selling
  • 1966Bondeåret. En krönika
  • 1968Berättelser ur min levnad
  • 1970Min svenska historia Del I
  • 1971Min svenska historia Del II
  • 1973I skrivande stund
  • 1973Otrons artiklar
  • 1984I egen sak
  • 1990Vårplöjning och andra berättelser
  • 1995Att upptäcka Amerika
  • 1996I det ofria ordets tid

Dramer och folklustspel[redigera | redigera wikitext]

Historieverk[redigera | redigera wikitext]

Politiskt[redigera | redigera wikitext]

Filmmanus[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Moberg, Karl Artur Vilhelm
  2. ^ von Platen (1993), s. 41
  3. ^ von Platen (1978), s. 46
  4. ^ "Vilhelm Mobergs livshistoria". Vilhelmmoberg.com. Läst 23 juni 2014.
  5. ^ [a b] Norberg, Johan: [http://www.frihetsfronten.se/liberalismen/moberg.shtml "Vilhelm Moberg - en svensk rebell". Frihetsfronten.se. Läst 23 juni 2014
  6. ^ Holmes (2001), s. 20
  7. ^ von Platen (1993), s. 59 m.fl.
  8. ^ Holmes (2001), s. 1-20
  9. ^ von Platen (1993), s. 114f
  10. ^ Holmes (2001), s. 20-23
  11. ^ Holmes (2001), s. 25-27
  12. ^ Holmes (2001), s. 72-89
  13. ^ Holmes (2001), s. 90-121
  14. ^ Holmes (2001), s. 122-142
  15. ^ Andrew Peterson Sällskapet: Moberg och Andrew Petersons dagböcker
  16. ^ Holmes (2001), s. 143-173
  17. ^ Holmes (2001), s. 231-233
  18. ^ Holmes (2001), s. 198-230
  19. ^ [a b] Norberg, Johan (1997). Motståndsmannen Vilhelm Moberg. Stockholm: Timbro. sid. 125-139. ISBN 91-7566-340-6 
  20. ^ Holmes (2001), s. 192–195
  21. ^ Hitta graven
  22. ^ Vilhelm Moberg-sällskapets webbplats
  23. ^ http://www.expressen.se/nyheter/vilhelm-moberg-arets-republikan/

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Beijbom, Ulf; Ekstrand, Sune (1993). Vilhelm Moberg och utvandrarbygden. Stockholm: Norstedt. Libris 7156507. ISBN 91-1-939102-1 
  • Delblanc, Sven (1980). Treklöver: Hjalmar Bergman, Birger Sjöberg, Vilhelm Moberg. Törnrosböcker, 99-0130968-9. Stockholm: Alba. Libris 7642931. ISBN 91-7458-348-4 
  • Holmes, Philip (2001). Vilhelm Moberg: en introduktion till hans författarskap. Vilhelm Moberg-sällskapets skriftserie, 1101-5543 ; 13. Stockholm: Carlsson. Libris 8372236. ISBN 91-7203-410-6 
  • Holmgren, Ola (2005). Emigrant i moderniteten: Vilhelm Mobergs mansfantasier. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion. Libris 9822678. ISBN 91-7139-684-5 
  • Platen, Magnus von (1978). Den unge Vilhelm Moberg: en levnadsteckning. Stockholm: Bonnier. Libris 7145306. ISBN 91-0-041739-4 
  • Porträtt av Vilhelm Moberg: 27 författare berättar. Vilhelm Moberg-sällskapets skriftserie, 1101-5543 ; 4. Stockholm: Carlsson. 1993. Libris 7666270. ISBN 91-7798-708-X 
  • Vilhelm Moberg i Vadstena: ung journalist och författare. Föreningen Gamla Vadstenas småskriftserie ; 37. Vadstena: Fören. Gamla Vadstena. 1993. Libris 2168796 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Av och om Vilhelm Moberg. Vilhelm Moberg-sällskapets skriftserie, 1101-5543 ; 17. Stockholm: Carlsson. 2005. Libris 9883174. ISBN 91-7203-708-3 
  • Axplock från Dagar med Moberg: fyra föreläsningar. Vilhelm Moberg-sällskapets småskrifter, 1653-0993 ; 6. Växjö: Vilhelm Moberg-sällskapet. 2010. Libris 11879442. ISBN 978-91-976736-3-1 
  • Ulf Beijbom (2007). Vilhelm Moberg, Karlshamn och Utvandrarna: två essäer. Vilhelm Moberg-sällskapets småskrifter, 1653-0993 ; 3. Växjö: Vilhelm Moberg-sällskapet. Libris 10378076. ISBN 978-91-976736-0-0 
  • Bokholm, Rune (2001). Tisdagsklubben: om glömda antinazistiska sanningssägare i svenskt 30- och 40-tal. Stockholm: Atlantis. Libris 8374749. ISBN 91-7486-561-7 
  • Carlstoft Bramell, Anna-Karin (2007). Vilhelm Moberg tar ställning: en studie av hans journalistik och tidsaktuella diktning. Stockholm: Carlsson. Libris 10425429. ISBN 978-91-7331-079-6 
  • Dramatikern Vilhelm Moberg: tre föreläsningar. Vilhelm Moberg-sällskapets småskrifter, 1653-0993 ; 9. Växjö: Vilhelm Moberg-sällskapet. 2013. Libris 13925820. ISBN 9789197673662 
  • Eidevall, Gunnar (1976). Berättaren Vilhelm Moberg. En PAN-bok, 99-0104304-2. Stockholm: PAN/Norstedt. Libris 7152399. ISBN 91-1-763031-2 
  • Eidevall, Gunnar (1974). Vilhelm Mobergs emigrantepos: studier i verkets tillkomsthistoria, dokumentära bakgrund och konstnärliga gestaltning. Stockholm: Norstedt. Libris 7151999. ISBN 91-1-743001-1 
  • Forslund, Bengt (1998). Vilhelm Moberg, filmen och televisionen: fakta och kommentarer : brevväxlingar och debattinlägg. Vilhelm Moberg-sällskapets skrifter, 1101-5543 ; 9. Stockholm: Carlsson. Libris 7622307. ISBN 91-7203-344-4 
  • Forssell, Marianne (2006). Rätt eller röta?: Vilhelm Moberg och rättsaffärerna. Vilhelm Moberg-sällskapets småskrifter, 1653-0993 ; 2. Växjö: Vilhelm Moberg-sällskapet. Libris 10207462. ISBN 91-631-6962-2 
  • Hagnell, Viveka (1974). Television och roman: upplevelse av Vilhelm Mobergs Din stund på jorden som TV-serie och som roman. Drama, theatre, film, 0280-073X ; 23. Lund. Libris 843939 
  • Horn, Brita von (1975). Vilhelm Moberg och äventyret: dokumentation och brev. [Stockholm]: [Montgomery]. Libris 631938 
  • Johansson, Anders (2011). Drömmen om Ebba: tankar kring ett kärleksbrev från Vilhelm Moberg med stigar in mot vår tid. Torsås: Solvändan. Libris 12077806. ISBN 978-91-88024-71-8 
  • Johansson, Anders (2011). I Vilhelm Mobergs sällskap. Kalmar: Ängö bok och bild. Libris 12165277. ISBN 978-91-978794-1-5 
  • Lannestock, Gustaf; Persson, Anna Greta (1977). Vilhelm Moberg i Amerika. Göteborg: Zinderman. Libris 7412411. ISBN 91-528-0219-1 
  • Liljestrand, Jens (2009). Mobergland: personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs utvandrarserie. Stockholm: Ordfront. Libris 11558523. ISBN 978-91-7037-488-3 
  • Mårtensson, Sigvard (1956). Vilhelm Moberg: en biografi. Stockholm: Bonnier. Libris 367801 
  • Mårtensson, Sigvard (1963). Vilhelm Moberg: en bildbiografi. Stockholm: Bonnier. Libris 8073042 
  • Mårtensson, Sigvard (1992). Vilhelm Moberg och teatern. Vilhelm Moberg-sällskapets skriftserie, 1101-5543 ; 3. Stockholm: Carlsson. Libris 7666184. ISBN 91-7798-608-3 
  • Nettervik, Ingrid (1988). Möte med Vilhelm Moberg. Memoria / Kulturföreningen Memoria, 0283-3026 ; 1988:8. Växjö: Kulturfören. Memoria. Libris 825227 
  • Norberg, Johan (1997). Motståndsmannen Vilhelm Moberg. Stockholm: Timbro. Libris 7648365. ISBN 91-7566-340-6 
  • Perspektiv på Utvandrarromanen: dokument och studier. Perspektiv på-, 99-2410859-0. Stockholm: Rabén & Sjögren. 1971. Libris 7232772. ISBN 91-29-41532-2 
  • Peterson Engseth, Lena (2009). Vilhelm Moberg, barnet och barndomen: tankar och citat om dikt och verklighet. Emmaboda: Bildningsnämnden, Emmaboda kommun. Libris 11605605 
  • Peterson, Lena (1998). Vilhelm Moberg, släkten och släktet: tankar och citat om dikt och verklighet. Emmaboda: Emmaboda bibliotek, Fritids- och kulturnämnden. Libris 2684410 
  • Reberg, Arne (1995). Möten med Vilhelm Moberg. Stockholm: Brevskolan. Libris 7431460. ISBN 91-574-4353-X 
  • Renérius, Hans-Evert (2009). Exodus Stillwater: en resa i Vilhelm Mobergs ord och spår och andra essayer (1. uppl). Borås: Recito. Libris 11439296. ISBN 978-91-86207-46-5 
  • Ringblom, Anders (1998). Småland i världen: om Lagerkvist och Moberg. Pär Lagerkvist-samfundets skriftserie, 1102-6545 ; 8. Växjö: Pär Lagerkvist-samf:s förl. i samarbete med Institutionen för humaniora, Högsk. Libris 8383708. ISBN 91-971846-7-5 
  • Rydh, Sven-Eric (1986). Dagboksblad: en brevväxling med Vilhelm Moberg : Sven-Eric Rydh berättar. Memoria / Kulturföreningen Memoria, 0283-3026 ; 86:maj. Växjö: Kulturfören. Memoria. Libris 634103 
  • Rydh, Sven-Eric (1974). Strövtåg i Vilhelm Mobergs stenrike. Stockholm: Askild & Kärnekull. Libris 1537288 
  • Råd, Birgitta (2005). Som om pappa levde: Vilhelm Moberg om djurens plats i livet. Vilhelm Moberg-sällskapets småskrifter, 1653-0993 ; 1. Växjö: Vilhelm Moberg-sällskapet. Libris 9908466. ISBN 91-631-6961-4 
  • Sundström, Marie (1986). Vilhelm Moberg: samhällskritik 1950-1960. Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 0281-5664 ; 1986:94. Borås. Libris 602939 
  • Vidare med Vilhelm Moberg: åtta forskare om hans författarskap. Vilhelm Moberg-sällskapets skriftserie, 1101-5543 ; 21. Stockholm: Carlsson. 2009. Libris 11418736. ISBN 978-91-7331-245-5 
  • Vilhelm Moberg - en vänbok. Stockholm: Bonniers. 1973. Libris 7144233. ISBN 91-0-039053-4 
  • Vilhelm Moberg i blickpunkten. Vilhelm Moberg-sällskapets skriftserie, 1101-5543 ; 11. Växjö: Vilhelm Moberg-sällsk. 1999. Libris 7454005. ISBN 91-630-8360-4 
  • Vilhelm Moberg läst på nytt: 12 studier i hans författarskap. Vilhelm Moberg-sällskapets skriftserie, 1101-5543 ; 5. Stockholm: Carlsson. 1994. Libris 7666400. ISBN 91-7798-845-0 
  • Vilhelm Moberg, sanningen och friheten. Vilhelm Mobergs skrifter, 1101-5543 ; 10. Växjö: Vilhelm Moberg-sällsk. i samarbete med ABF Stockholm. 1998. Libris 7453137. ISBN 91-630-7074-X 
  • Wallin, Lars-Inge (1975). Vilhelm Moberg och böckerna: notiser i hans verk om böcker, läsning, bibliotek, folkbildning. Specialarbete / Bibliotekshögskolan, 0347-1128 ; vt 1975:50. Borås. Libris 257523 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]