Eremias afghanistanica

Från Wikipedia
Eremias afghanistanica
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljLacertider
Lacertidae
SläkteLöparödlor
Eremias
ArtEremias afghanistanica
Vetenskapligt namn
§ Eremias afghanistanica
AuktorBöhme & Scerbak, 1991
Hitta fler artiklar om djur med

Eremias afghanistanica[2] är en ödleart som beskrevs av Böhme och Scerbak 1991. Eremias afghanistanica ingår i släktet löparödlor och familjen lacertider.[3][4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]

Arten förekommer i bergstrakten Hindukush i Afghanistan. Honor lägger antagligen ägg.[4] Exemplar hittades i några från varandra skilda områden mellan 2000 och 3000 meter över havet. På grund av artens morfologiska egenskaper är den bättre anpassad till ett liv i bergstrakter än andra löparödlor. Annars är inget känt om artens levnadssätt.[1]

I artens utbredningsområde lever endast ett fåtal människor. Troligtvis har Eremias afghanistanica en större utbredning än hittills känd. IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Papenfuss, T. 2016 Eremias afghanistanica . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 16 augusti 2021.
  2. ^ Bohme W; Scerbak N N (1991) Ein neuer Wustenrenner aus dem Hochland Afghanistans, Eremias (Eremias) afghanistanica sp. n. (Reptilia: Sauria: Lacertidae)., Bonner Zoologische Beiträge 42(2) 1991: 137-41
  3. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (1 maj 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/eremias+afghanistanica/match/1. Läst 24 september 2012. 
  4. ^ [a b] Eremias afghanistanica i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 4 mars 2018.