Fårticka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fårticka
Fårticka
Fårticka
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Polyporales
Familj Polyporaceae
Släkte Albatrellus
Art Fårticka
A. ovinus
Vetenskapligt namn
§ Albatrellus ovinus
Auktor (Schaeff.: Fr.) Kotl. & Pouzar
Synonymer
Polyporus lutescens Velen. 1922[1]
Polyporus limonius Velen. 1922[2]
Scutiger ovinus (Schaeff.) Murrill 1920[3]
Polyporus subsquamosus var. luteolus Beck 1886[4]
Caloporus ovinus (Schaeff.) Quél. 1886[5]
Polyporus ovinus (Schaeff.) Fr. 1821[6]
Albatrellus albidus (Pers.) Gray 1821[7]
Boletus carinthiacus Pers. 1801[8]
Boletus albidus Pers. 1801[9]
Boletus fragilis Pers. 1796[10]
Boletus ovinus Schaeff. 1774[11]


Den mykologiska karaktären hos fårticka:

Pores icon.png
hymenium:
rör

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:

Mycorrhizal ecology icon.png
ekologi:
mykorrhiza

Fårticka (Albatrellus ovinus) är Medelpads landskapssvamp.

Fårtickans hatt är 10–20 cm bred och färgen är vit eller gulvit. Svampens fot är vit och köttet kan också få gulgrön färg. Fårtickan luktar gott och smaken är god, och eftersom den är en rätt stor och kraftig är den en utmärkt blandsvamp. Fårtickan trivs i mossig barrskog och hittas vanligast i augusti och september månad. För ovana svampplockare är fårtickan en bra svamp eftersom den inte har några giftiga dubbelgångare. Däremot förväxlas den ofta med den ätliga brödtickan och taggsvampen.[12]

Fårtickan är inte särskilt god att äta ensam och bör därför blandas med andra svampsorter som är lite godare. Ett användningsområde för fårtickan är som ersättning för tryffel, bland annat i leverpastej.[13]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Velenovský (1922) , In: Ceské Houby 4–5:669
  2. ^ Velenovský (1922) , In: Ceské Houby 4–5:668
  3. ^ Murrill (1920) , In: Mycologia 12(1):20
  4. ^ Beck (1886) , In: Verh. zool.-bot. Ges. Wein 36:469
  5. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):164
  6. ^ E.M. Fries (1821) , In: Syst. mycol. (Lundae) 1:346
  7. ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:645
  8. ^ Pers. (1801) , In: Syn. meth. fung. (Göttingen) 2:514
  9. ^ ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  10. ^ Pers. (1796) , In: Observ. mycol. (Lipsiae) 1:84
  11. ^ Schaeff. (1774) , In: Fung. Bavar. Palat. 4:83
  12. ^ http://www.skogsskafferiet.se/farticka/ Hämtad 1/6-2011
  13. ^ http://www.ne.se/lang/f%C3%A5rticka Hämtad 1/6-2011