Felslut

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Felslut, eller falsk slutledning, är en slutsats som inte följer logisktpremisserna. En del typer av felslut kan ibland användas som retoriska grepp.

Exempel på typer av felslut[redigera | redigera wikitext]

  • Cirkelargumentation - Användandet av argument som utgår från det som skall bevisas.
  • Ekvivokation - Att använda ett ord med flera betydelser i samma argument, som om de vore samma. Exempel: "Livet är en strid. Striden är en kamp. Kampen är en häst. Hästen är en dragare. Dragaren är ett stadsbud. Stadsbudet är en knöl. Knölen är en potatis. Alltså är livet en potatis."
  • Post hoc ergo propter hoc (latin för 'efter händelsen, därför på grund av händelsen') - Antagandet att det finns ett orsakssamband mellan olika skeenden bara för att de sker efter eller i samband med varandra. Exempel: "Tuppen gal alltid före soluppgången. Därför beror soluppgången på att tuppen gal."
  • Argumentum ad hominem (latin för 'argument mot personen', alltså personangrepp) - Att diskutera motpartens person istället för att diskutera sakfrågan. Exempel: "Du har fel för att du har så ful slips."

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]