Fläckbröstad sabeltimalia

Från Wikipedia
Fläckbröstad sabeltimalia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTimalior
Timaliidae
SläkteErythrogenys
Art Fläckbröstad sabeltimalia
E. mcclellandi
Vetenskapligt namn
§ Erythrogenys mcclellandi
AuktorGodwin-Austen, 1870
Synonymer
  • Megapomatorhinus mcclellandi
  • Pomatorhinus mcclellandi

Fläckbröstad sabeltimalia[2] (Erythrogenys mcclellandi) är en asiatisk fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Fläckbröstad sabeltimalia är en rätt liten (22–23 cm) sabeltimalia. Ovansidan inklusive hjässan är olivbrun, liksom ansiktet och flankerna, medan den är vit på strupe och buk med mörka fläckar eller streck på övre delen av bröstet. Ögonen är gula, näbben grå och benen ljusbruna. Könen är lika.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer från indiska Assam söder om Brahmaputra till västra Myanmar (Chin Hills).[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare betraktades den liksom gråsidig och svartstrimmig sabeltimalia som underart till fläckig sabeltimalia. Numera urskiljs de dock vanligen som egna arter.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Fågeln placerades tidigare i släktet Pomatorhinus, men DNA-studier[6] visar att flera arter är närmare släkt med Stachyris, däribland större sabeltimalia. Den och dess släktingar har därför lyfts ut till ett eget släkte.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Fläckbröstad sabeltimalia hittas i öppen skog, skogsbryn och buskskog från 200 till 3800 meters höjd. Där rör den sig enstaka eller i par nära marken på jakt efter insekter och vegetabilier. Den är mycket svår att få syn på och avslöjar sin närvaro med sina läten. Arten är stannfågel.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Fågeln häckar från mars till juni. Den bygger ett kupolformat bo med sidoingång, placerat på marken eller i en låg buske, vari den lägger tre till sex ägg.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar den brittiske zoologen och geologen John MacClelland (1805-1875).[7] Notera att fläckig sabeltimalia (M. erythrocnemis) tidigare kallades fläckbröstad sabeltimalia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Erythrogenys mcclellandi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b c] Collar, N. & Robson, C. (2019). Spot-breasted Scimitar-babbler (Erythrogenys mcclellandi). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59449 28 oktober 2019).
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2021. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2021 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2021-08-11
  6. ^ Dong, F., S.-H. Li, and X.-J. Yang (2010b), Molecular systematics and diversification of the Asian scimitar babblers (Timaliidae, Aves) based on mitochondrial and nuclear DNA sequences, Mol. Phylogenet. Evol. 57, 1268-1275.
  7. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]