Gråsidig sabeltimalia

Från Wikipedia
Gråsidig sabeltimalia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTimalior
Timaliidae
SläkteErythrogenys
Art Gråsidig sabeltimalia
E. swinhoei
Vetenskapligt namn
§ Erythrogenys swinhoei
AuktorDavid, 1874
Synonymer
  • Megapomatorhinus swinhoei
  • Pomatorhinus swinhoei

Gråsidig sabeltimalia[2] (Erythrogenys swinhoei) är en fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer i östra Kina. Arten tros öka i antal och beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Gråsidig sabeltimalia är en 22–25 cm lång timali med grå nedåtböjd näbb och gula ögon. Fjäderdräkten är rostbrun på hjässan och ovansidan, grå på ansiktet och flankerna och vit på strupe och buk med mörka fläckar eller strimmor på övre delen av bröstet. Benen är ljusbruna.

Arten skiljer sig från mycket lika svartstrimmig sabeltimalia huvudsakligen genom följande: på huvudet större vitt område på tygeln, kastanjebrunt i pannan samt svarta och vita fläckar istället för ett svart mustaschstreck; på undersidan grått på bröstsidor och flanker som lämnar endast ett smalt vitaktigt område mitt på buken, mer avgränsade svarta strimmor på bröstet som inte sträcker sig till övre delen av buken samt rostgrå "lår".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gråsidig sabeltimalia är endemisk för östra Kina. Den behandlas antingen som monotypisk[3] eller delas upp i två underarter med följande utbredning:[5]

Gråsidig, fläckbröstad, svartstrimmig och fläckig sabeltimalia behandlades tidigare som en och samma art.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Fågeln placerades tidigare i släktet Pomatorhinus, men DNA-studier[6] visar att flera arter är närmare släkt med Stachyris, däribland större sabeltimalia. Den och dess släktingar har därför lyfts ut till ett eget släkte.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gråsidig sabeltimalia hittas i öppen skog, skogsbryn, buskskog, ungskog och gräsrika snår, från 200 meters höjd upp till 3800. Den ses vanligen ensam eller i par, födosökande nära marken på jakt efter insekter och vegetabilier. Arten håller sig ofta dold och kan vara svår att få syn på, men upptäcks lätt genom sina läten.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar från mars till juni i större delen av utbredningsområdet. Det kupolformade boet med sidoingång av löv, gräs och växtfibrer placeras på marken eller lågt i en buske. Däri lägger den tre till sex ägg.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Artens svenska och vetenskapliga namn hedrar Robert Swinhoe (1836-1877), brittisk diplomat i Kina och vicekonsul i Taiwan 1860-1866 tillika samlare och naturforskare.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Del Hoyo, J, A Elliott, and D Christie, eds. 2007. Handbook of the Birds of the World. Volume 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8496553422
  • Rasmussen, PC and JC Anderton. 2005. Birds of South Asia: The Ripley Guide. Barcelona: Lynx Edicions. ISBN 978-8487334672

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Erythrogenys swinhoei Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.1). doi : 10.14344/IOC.ML.8.1.
  4. ^ Collar, N. and C. Robson (2020). Gray-sided Scimitar-Babbler (Megapomatorhinus swinhoei), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gysscb1.01
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  6. ^ Dong, F., S.-H. Li, and X.-J. Yang (2010b), Molecular systematics and diversification of the Asian scimitar babblers (Timaliidae, Aves) based on mitochondrial and nuclear DNA sequences, Mol. Phylogenet. Evol. 57, 1268-1275.
  7. ^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]