Folkhögskola

Från Wikipedia
Version från den 11 december 2017 kl. 11.34 av Labolg (Diskussion | Bidrag) (Korrekturjustering.)
Brunnsviks folkhögskola i Dalarna,
med skulpturen Två generationer av Anders Jönsson.
Lappfjärds folkhögskola.
Mora folkhögskola.

Folkhögskola är en nordisk skolform för vuxenutbildning, ibland med internat. Den första folkhögskolan grundades 1844 i Rødding i Danmark; Nikolaj Frederik Severin Grundtvig betraktas som folkhögskolans fader.

Historia

Grundtvig fick inspiration till folkhögskolan från engelska internatskolor, och syftet var att ge bönder och andra från de breda folklagren högre bildning, genom personlig utbildning, "det levande ordet". Idén slog igenom efter 1864, efter dansk-tyska kriget. Redan 1870 fanns 50 folkhögskolor i Danmark. Skandinavismen och böndernas ökade politiska vikt, samt kanske det personliga engagemang August Sohlman vid tidningen Aftonbladet visade, fick till följd att Sverige tog upp den grundtvigska folkhögskolan.

De tre första svenska folkhögskolorna, vilka finansierades av landstingen, grundades 1868: Folkhögskolan Hvilan i Åkarp, Önnestads folkhögskola utanför Kristianstad samt Lunnevads folkhögskola i Östergötland, den sistnämnda ursprungligen under namnet Herrestads folkhögskola eller Östergötlands folkhögskola, vilken 1872 flyttades och bytte namn till det nuvarande Lunnevads folkhögskola[1].

Den 17 april 1868 grundades Folkhögskolan Hvilan i Åkarp. Den är därmed landets äldsta folkhögskola. I november detta år anlände eleverna till de tre folkhögskolor som firar 150 år 2018. Leonard Pontus Holmström, som var Hvilans folkhögskolas första föreståndare, blev ett slags svensk motsvarighet till Grundtvig.

För att till en början nästan uteslutande ha varit böndernas högre undervisningsanstalt, blev folkhögskolorna från början av 1900-talet även förknippade med arbetarrörelsen, med skolor som Brunnsvik, grundad 1906. Efterhand har ytterligare folkrörelser tillkommit, som förestår så kallade rörelseskolor. Exempel är nykterhetsrörelsen (till exempel Tollare folkhögskola), idrottsrörelsen (till exempel Lillsveds idrottsfolkhögskola och Bosöns idrottsfolkhögskola), kyrkor och samfund, samt andra folkrörelser och idéburna organisationer.

Från början låg alla folkhögskolor på landet och var i första hand till för landsbygdsbefolkningens bildning. Den första folkhögskolan i en stad är Birkagårdens folkhögskola grundad 1912 av Natanael Beskow och Ebba Pauli.

År 2015 finns det i Sverige 151 folkhögskolor[2], varav 108 är bundna till föreningar, stiftelser, folkrörelser eller ideella organisationer. De resterande 43 folkhögskolorna drivs av landsting eller region.[3] Stora delar av skolornas verksamhet finansieras med allmänna medel från bland andra staten och fördelas via skolornas samlande organisation, Folkbildningsrådet. Utbildningen till folkhögskolelärare är av tradition förlagd till Linköpings universitet och deras Folkhögskollärarprogram.

Kursutbud

Folkhögskolornas kurser delas vanligen in i tre kategorier[4]:

  • Allmänna kurser ersätter helt eller delvis gymnasiestudier och i viss mån grundskolestudier, och pågår under ett till fyra år beroende på förkunskaper. De allmänna kurserna är ett alternativ till komvux och finns i många olika profiler och inriktningar beroende på vilken skola man läser på.
  • Särskilda kurser är inriktade på ett speciellt ämne som största delen av kursen ägnas åt. En del av de särskilda kurserna är yrkesinriktade eller vänder sig till specifika målgrupper.
  • Övriga kurser kan utgöras av kortkurser, sommarkurser, uppdragsutbildningar och kurser inom andra skolformer.

Studieomdöme

Folkhögskolor ger inte betyg i enskilda ämnen. I stället ges ett samlat studieomdöme av alla lärare som bedömer elevens studieförmåga för samtliga ämnen på den allmänna kursen (på särskilda och övriga kurser ges vare sig betyg eller omdöme). Omdömet ges ut efter minst ett års heltidsstudier.[5] Det behöver inte vara i sträck eller på samma folkhögskola. Omdömet ges på en sjugradig skala med nivåerna

  • Utmärkt studieförmåga (4)
  • Utmärkt-Mycket god studieförmåga (3,5)
  • Mycket god studieförmåga (3)
  • Mycket god studieförmåga-God studieförmåga (2,5)
  • God studieförmåga (2)
  • God studieförmåga-Mindre god studieförmåga (1,5)
  • Mindre god studieförmåga (1)[6]

Med detta omdöme kan en folkhögskoleelev söka till högskola förutsatt att kursen har givit honom eller henne tillräcklig behörighet. Eleven placeras då i en särskild kvot.[7] Omdömessättningen gäller endast allmän kurs. Särskilda kurser och övriga kurser omdömessätts inte.[8]

Folkhögskoleverksamheten i Svenskfinland

I Finland finns för närvarande (2009) 17 svenskspråkiga folkhögskolor. Fem av skolorna bygger på religiös grund medan de övriga är allmänt kulturella. Skolorterna är följande: Borgå, Esbo, Hangö, Helsingfors, Pernå, Karis, Pargas, Houtskär, Pålsböle (Åland), Kronoby, Lappfjärd, Vasa, Vörå, Närpes och Nykarleby.[9]

De finlandssvenska folkhögskolorna är jämförelsevis små. Flertalet av kurserna är förlagda till vinterhalvåret. Sommarkurser är sällsynta. Vissa folkhögskolor kallas i Finland för folkakademier. De finlandssvenska folkakademiernas antal uppgick 2009 till tre.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Svensk uppslagsbok, 1948
  2. ^ ”Två nya folkhögskolor: Fryshusets folkhögskola och Borås folkhögskola”. Folkbildningsrådet. Arkiverad från originalet den 29 november 2014. https://web.archive.org/web/20141129035351/http://www.folkhogskola.nu/Nyheter/Meddelanden-fran-FIN/2014/tva-nya-folkhogskolor-fryshusets-folkhogskola-och-boras-folkhogskola/. 
  3. ^ ”Folkhögskola - annorlunda vuxenutbildningar”. Folkhögskola.nu. http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Folkhogskola---vuxenutbildning/. Läst 1 mars 2015. 
  4. ^ Powerpointpresentation[död länk] av folkhögskoleidén från folkhögskolornas informationstjänst
  5. ^ ”Frågor om behörigheter”. www.folkhögskola.nu. http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Vanliga-fragor-och-svar/Fragor-om-behorigheter. Läst 1 juli 2016. 
  6. ^ ”Studieomdöme och behörighetsintyg på Allmän kurs”. Folkhögskola.nu. http://www.folkhogskola.nu/Om-folkhogskolan/Behorigheter/Studieomdome-och-behorighetsintyg/. Läst 25 maj 2015. 
  7. ^ Om behörigheter Arkiverad 3 januari 2008 hämtat från the Wayback Machine. på folkhögskolornas informationstjänsts webbplats
  8. ^ ”Anvisningar för folkhögskolornas studieomdömen”. Folkbildningsrådet. http://www.folkbildningsradet.se//globalassets/studerandefragor-folkhogskolor/anvisningar-studieomdome-folkhogskola-2013-14.pdf?epieditmode=true. Läst 9 mars 2015. 
  9. ^ Finlandssvensk karriär- och rekryteringsservice

Tryckta källor

Externa länkar

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Folkhögskola&oldid=42208317”