Hangö

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hangö
Hanko (finska)
Kommun
Hanko.vaakuna.svg
Vapen
Land  Finland
Landskap Nyland
Admin. centrum Hangö stad
Area 800,06 km² (2013-01-01)[1]
 - land 116,89 km²
 - vatten 683,17 km²
Folkmängd 9 117 (2013-12-31)[2]
Befolkningstäthet 78 invånare/km²[2][1]
Politik   
 - Kommundir. Jouko Mäkinen
 - Politisk fördelning (Mandat: 35)
- SDP: 12
- SFP: 11
- VF: 4
- Saml: 4
- Sannf: 2
- KD: 1
- C: 1
(2012-11-10)[3]
Kommunkod 078
Läge 59°49′28″N 22°58′06.6″Ö / 59.82444°N 22.968500°Ö / 59.82444; 22.968500Koordinater: 59°49′28″N 22°58′06.6″Ö / 59.82444°N 22.968500°Ö / 59.82444; 22.968500
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 
54,0 %
44,3 %
1,7 %
Admin. data  
-Landskapsförb. Nyland
-Regioncentrum Raseborg
-Härad Raseborg
-Magistrat Raseborg
-Skattebyrå Västra Nyland
-Sjukvårdsdistrikt Västra Nyland
-Försäkringskrets Raseborg
-Nödcentral Västra Nyland
-Räddningsverk Västra Nyland
Hanko.sijainti.suomi.2008.svg

Hangö [haŋøː] (finska: Hanko) är en stad i landskapet Nyland i Finland. Hangös folkmängd uppgår till &&&&&&&&&&&09117.&&&&&09 117 invånare, och stadens totala areal utgörs av &&&&&&&&&&&&0800.&60000800,06 km².

Hangö är en tvåspråkig stad med finska som majoritetsspråk (cirka 54,0 procent) och svenska som minoritetsspråk (cirka 44,3 procent).

Hangö är Finlands sydligaste stad och är belägen längst ut på Hangö udd. Det som kännetecknar staden är dess stränder i allmänhet och dess långgrunda sandstränder i synnerhet. I staden finns inte mindre än 30 km sandstränder. Det är en typisk sommarstad som lever upp på sommaren då ett otal evenemang efterträder varandra. Årligen kommer tusentals turister till staden för att njuta av sol och hav. Ett av sommarens största evenemang är Hangöregattan som ordnas i juli varje år. Hangö har en sekellång historia som badort. Som hamnstad är dess historia ännu längre. Hamnen öppnades för trafik 1873, ett år innan staden grundades.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hangö nämns första gången i skrift redan på 1200-talet. Det är i en dansk farledsbeskrivning (som i modern tid kallas Kung Valdemars segelled), där Hangö går under namnet Hangethe. Även Tvärminne under namnet Lowicsund nämns i samma beskrivning. Vikingarna använde dock redan på 800-1000-talet udden där Hangö nu ligger som övernattnings- och hamnplats under sina färder österut till bland annat Novgorod i Ryssland. Från 1400-talet och framåt användes ett sund mellan två öar i Hangö skärgård som hamn av främst svenska sjöfarare. Sundet heter Gäddtarmen[4]. I väntan på bättre väder högg dessa sjöfarare sina namn, initialer och adelsvapen i klipporna. Dessa hällristningar är i dag en turistattraktion.

Hangö har en lång historia av krig. År 1714 drabbade den svenska flottan och den ryska flottan samman norr om Hangö. Sjöslaget är känt som Sjöslaget vid Hangö udd. På slutet av 1700-talet byggde Sverige befästningsverk på såväl tre öar utanför Hangö som på fastlandet. För att förhindra att engelsmännen skulle kunna ta över fästningarna (Gustafsvärn och Gustaf Adolf) på öarna under Krimkriget sprängde ryssarna dem medvetet i augusti 1854. En av fästningsbyggnaderna som låg på fastlandet är museum i dag.

Villor

Staden grundades år 1874, ett år efter att orten fick järnvägsförbindelse (Hangöbanan). Stadens fundationsbrev är undertecknat den 12 februari 1878.[5] Året därpå 1879 öppnades en badinrättning i staden. Staden blev strax därefter en populär turistort bland ryska societeten. Ett otal vackra villor med snickarglädje uppfördes under denna tid i Hangö. En ortodox kyrka uppfördes också. Efter att Finland år 1917 blev självständigt upphörde, av naturliga skäl, den ryska turistströmmen till staden.

Mellan åren 1880–1930 emigrerade över 300 000 finländare till Nordamerika via Hangö.

Den 3 april 1918 landsteg den tyska Östersjödivisionen med cirka 9 000 man i Hangö, under ledning av generalmajor greve Rüdiger von der Goltz, i syfte att stöda de vita skyddskårerna i det pågående finska inbördeskriget.

Efter finska vinterkriget år 1940 var Finland tvunget att utarrendera Hangö udd och Hangö stad till Sovjetunionen som marinbas för 30 år. All befolkning på Hangö udd evakuerades. När fortsättningskriget bröt ut 1941, blev Hangöfronten scen för talrika strider. Svenska frivilligbataljonen spelade en viktig roll vid frontavsnittet.[6] På grund av krigsmotgångar drog Sovjetunionen tillbaka sina trupper i förtid från området. Sent på kvällen den 2 december 1941 lämnade det sista sovjetiska örlogsfartyget Hangö. Under sin närvaro hade de byggt ett, för tiden, stort flygfält i närheten av Täktom by, Hangö flygfält. Hangö Flygklubb är i dag verksam på flygplatsen. Efter fortsättningskriget fick Finland behålla Hangö, Sovjetunionen arrenderade i stället Porkalaområdet.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Ett axplock av industrier i Hangö:

  • Helkama Bica Oy. Företaget tillverkar bland annat cyklar.
  • Forcit Oy Ab. Dynamitfabrik.
  • Visko Oy Ab. Företaget tillverkar korvskinn.
  • Ruukki Oy Ab. Företaget tillverkar stålrör och ligger i tätorten Lappvik.
  • Mannerin konepaja Oy. Företaget tillverkar hjul till bland annat kundvagnar.
  • Hangö Mekaniska Ab Oy. Företaget tillverkar maskiner för metallurgi.
  • Konecranes Oyj. Företaget tillverkar lyftkranar.

Ortnamn[redigera | redigera wikitext]

I kommunen ingår bland annat stadsdelarna och byarna Bengtsår, Gunnarsstrand (finska: Gunnarinranta), Kapellhamnen (finska: Kappelisatama), Koverhar, Krogarhamnen (hamn i Tvärminne), Krogars (järnvägsstation), Syndalen (militärt lägerområde), Tvärminne (med forskningsanstalt, 59°50′24″N 23°12′56″Ö / 59.84000°N 23.21556°Ö / 59.84000; 23.21556) och Täktom.

Här finns också öarna Andalskär, Dödören, Ekö, Gunnarsören, Kadermo, Klippingarna, Kupungar, Möön, Russarö (med fyr), Tvärminneön, udden Tulludden (finska: Tulliniemi) (med lotsstation), vikarna Kolaviken, Täktbukten, fjärden Tvärminne Storfjärd (i Hangö och Ekenäs) samt sjön Sandöträsket.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Vattentornet och kyrkan
Långsanda badstrand
  • Hangö frontmuseum i tätorten Lappvik. Museets huvudfokus ligger på livet vid Hangöfronten under andra världskriget men har även specialutställningar om krigsåren 1939-1945.
  • Under sommaren finns daglig båtförbindelse till Gäddtarmen, en naturhamn där sjöfarare under långliga tider, fördrev sin tid, med att hugga bland annat sina sköldemärken i klipporna (hällristningar).
  • Under sommaren finns även dagliga båtförbindelser till Finlands högsta fyr (tillika nordens högsta), Bengtskär.
  • Ortodoxa kyrkan vid Täktomvägen är en rysk ortodox kyrka som förmögna ryska turister lät bygga på slutet av 1800-talet.
  • Hangö Fästningsmuseum. Museet har varierande utställningar med anknytning till Hangö.
  • Vid Parkberget och på berget i närheten av Kapellhamnen finns istida jättegrytor.
  • Naturen på Hangö udd är även en sevärdhet. De långa sandstränderna och moarna är typiska för udden. Udden utgör en etapp på många flyttfåglars rutt.
  • Frihetsmonumentet i Hangö. Vid havsstranden i södra änden av Boulevarden. Rest till minne av den tyska landstigningen 1918.
  • Spår efter krigen. Överallt på Hangö udd finns otaliga spår efter alla krig som har utkämpats här.
  • Hangö vattentorn. En utsiktsplats med god vy över både hela Hangö och en bra bit över Hangö udd.
Panoramavy från vattentornet.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Hangö teaterträff[7], Finlands största svenskspråkiga teaterfestival, arrangeras årligen i Hangö i juni. De 30-40 föreställningarna spelas i Hangös gamla magasin, i hamnbyggnader, utomhus samt på restauranger. Festivalen arrangeras av Hangö teaterträff r.f..

Hangö Musikdagar arrangeras varje år i mitten av juli. Musikdagarna består av en serie kammarmusikkonserter av internationell nivå samt åtminstone en jazzkonsert. I samband med festivalen ordnas också ett musikläger för barn och ungdomar. Festivalledare är violinisten Milla Rantala och sedan hösten 2012 fungerar Outi Niemensivu som evenemangets verksamhetsledare[8].

Restauranger och caféer[redigera | redigera wikitext]

En stor del av restaurangerna finns i närheten av gästhamnen. Närmast ligger, Restaurang HSF. Längre bort ligger flera sommarrestauranger i de gamla hamnmagasinen. Vid Appelgrensvägen finns restaurangen Casino i ett ombyggt societetshus från badhustiden.

De fyra vindarnas hus är ett kafé med utsikt över havet. Fältmarskalk C. G. Mannerheim har en gång i tiden ägt kaféet, han lät inreda det på 1920-talet för att likna en fransk lantrestaurang.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

  • Hangö har sedan år 1873 haft järnvägsförbindelse med övriga Finland genom Hangöbanan. Ännu i dag finns både godstrafiken och persontrafiken kvar. Persontrafiken upprätthålls mellan Hangö och Karis. De gamla dieseldrivna loken som drog personvagnarna ersattes på våren år 2006 med moderna rälsbussar.

Vägar[redigera | redigera wikitext]

  • Från Hangö utgår Riksväg 25 som förbinder staden med övriga Finland. En mindre väg går till Lappvik via Täktom och Tvärminne.

Hamnar[redigera | redigera wikitext]

  • Hangö hamn var, förr i tiden, under många långliga år Finlands enda vinterhamn.
  • Det har genom tiderna, från och till, förekommit färjetrafik i Hangö. Redan år 1877 inleddes åretrunttrafik till Stockholm med ångfartyget S/S Express. En tågfärja trafikerade Hangö–Travemünde 1975–1998. På 2000-talet har hamnen trafikerats bland annat av Superfast Ferries (ägd av Tallink). Rederiet startade trafiken Rostock - Hangö den 17 maj 2001 och lade ner linjen vid årsskiftet 2006/2007. Dess färjor överfördes i stället till den nya linjen Rostock - Helsingfors. En fast båtförbindelse mellan Hangö och Rostock nyöppnades den 7 oktober 2007. Denna gång var det dock inte fråga om bilfärjor (ro-pax-fartyg) utan om godsfärjor (ro-ro-fartyg). Det danska rederiet Scandlines satte till att börja med in ett ro-ro-fartyg på rutten. Avgångar skedde två dagar i veckan. Från och med årsskiftet 2007/2008 utökades trafiken med ytterligare ett ro-ro-fartyg och samtidigt utökades antalet avgångar till fyra dagar i veckan. Från den 1 september 2012 bedrivs rutten mellan Hangö och Rostock i ny regi av svenska rederiet Svenska Orient Linien.[9] Den 30 oktober 2011 inledde det estniska rederiet Navirail[10] reguljär trafik på Paldiski i Estland med ro-pax-fartyget M/S Via Mare. Fartyget trafikerade Hangö-Paldiski nio gånger i veckan i båda riktningarna fram till strax före julhelgen 2011. Efter en längre tids uppehåll inleddes trafiken på nytt den 12 juni 2012 med ett nytt ro-pax-fartyg, M/S Translubeca [11]. Den 8 januari 2014 satte Navirail in ett nytt större ro-pax-fartyg på linjen Hangö– Paldiski, M/S Liverpool Seaways[12]. Rederiets koncept är främst godstrafik, men bedriver även på rutten reguljär passagerartrafik i begränsad omfattning.
  • Gästhamnen (marinan) för småbåtar i Hangö är Finlands största.
  • Yttre hamnen/Frihamnen är Finlands enda frihamn, och är idag den viktigaste bilimporthamnen i Finland.
  • Kapellhamnen och Hangöby hamn är båda två småbåtshamnar och används huvudsakligen av lokalbefolkningen i Hangö. I Hangöby hamn finns dock också cirka 20 gästbåtsplatser[13].

Sport[redigera | redigera wikitext]

  • Hangö IK (HIK) är en idrottsförening med många sektioner. De tre mest framgångsrika sektionerna, genom tiderna, är friidrott, fotboll (FC HIK) och handboll.
  • Hangö Segelförening (HSF) har som namnet antyder verksamhet inom segling.
  • Hangö AIK (HAIK) är främst verksam inom fotboll.
  • Hangon Hyrskyt (HaHy) är en idrottsförening som är verksam inom innebandy, kampsport, klättring, bowling, friidrott samt frisbeegolf.[14]

Dagstidningar[redigera | redigera wikitext]

I Hangö utkom under några år två lokala dagstidningar, HangöTidningen och Kustens Morgon, den senare grundad av ”avhoppare” från den förra. Båda tidningarna utkom två gånger per vecka och var på så sätt unika i Finland att de båda var helt tvåspråkiga. Båda var också utpräglade lokaltidningar och hade knappt någon nyhetsservice från övriga Finland och världen. Den 12 december 2006 slogs tidningarna samman under namnet Hangötidningen, utgiven av en ny förläggare. Tvåspråkigheten har bibehållits. Därtill konkurrerar en svenskspråkig regiontidning, Västra Nyland, om tidningsläsarna i staden.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor
Noter
  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2013”. Lantmäteriverket. 2013-03-07. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat13_su_nimet.xlsx. Läst 2013-12-05. 
  2. ^ [a b] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.12.2013”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=7767&site=5&id=0. Läst 17 januari 2014. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2012 (svenska) Läst 10 november 2012.
  4. ^ Gäddtarmsundets historia (svenska) Läst 3 november 2011
  5. ^ Om Hangö på Nordisk familjebok (svenska) Läst 3 november 2011
  6. ^ Svenska frivilligbataljonen (svenska) Läst 3 november 2011
  7. ^ Hangö teaterträff (svenska) Läst 25 januari 2014.
  8. ^ Hangö Musikdagar. (svenska) Läst 25 januari 2014.
  9. ^ Skandlines Hangötrafik säljs. Tidningen Västra Nyland(svenska) Läst 26 oktober 2012
  10. ^ Navirails webbplats (engelska) Läst 27 januari 2014
  11. ^ Om m/s Translubeca i tidningen Västra Nyland (svenska) Läst 26 oktober 2012
  12. ^ Om det nya fartyget på Svenska Yle.fi (svenska) Läst 25 januari 2014.
  13. ^ Hangöby hamns webbplats (svenska) Läst 3 november 2011
  14. ^ HaHy:s webbplats (finska) Läst 3 november 2011

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]