Forsmark

	Forsmark
	Småort
	Bruksgatan med Forsmarks kyrka
Land	Sverige
Landskap	Uppland
Län	Uppsala län
Kommun	Östhammars kommun
Koordinater	60°22′15″N 18°9′21″Ö / 60.37083°N 18.15583°Ö
Area	25 hektar (2010)
Folkmängd	66 (2010)
Befolkningstäthet	2,64 inv./hektar
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Östhammar
Postnummer	742 94
Riktnummer	0173
Småortskod	S0897
Geonames	2713942
	Forsmarks läge i Uppsala län Forsmarks läge i Uppsala län
	Wikimedia Commons: Forsmarks bruk

För orten i Storumans kommun, se Forsmark, Storumans kommun.

Forsmark är en bruksort och småort i Östhammars kommun och Forsmarks socken.

Forsmarks bruk är ett välbevarat vallonbruk med anor från åtminstone 1570-talet. Kraften till bruket hämtades från Forsmarksån.

Historia

Bruket tillhörde i äldre tider drottning Kristina, men på 1620-talet arrenderades bruket ut till olika handelsmän vilka förnyade bruken. I dessa tider kom även vallonerna från Vallonien i Belgien till Forsmarks bruk. I Forsmarks bruk tillverkades tackjärn, stångjärn och kanonkulor.

Den 17–20 juli 1719 brändes Forsmark av ryssar i samband med rysshärjningarna och endast kyrkan och ett par boningshus klarade sig. Efter branden fick Forsmarks bruk åtta års skattefrihet för att kunna återuppbygga bruket.

De Geers och Jennings tid

År 1738 övertog familjen De Geer Forsmarks bruk. Uppbyggnaden av Forsmark var mer än vad De Geers hade råd med och efter att ha tagit stora lån tvingades De Geer sälja bruket år 1751. Det var långivaren Frans Jennings som övertog bruket och vidare inledde han ett samarbete med skotten Robert Finlay och tillsammans bildade de handelsfirman Jennings & Finlay. Handelsfirman köpte även upp Gimo bruk.

Efter Frans Jennings död år 1754 övertogs hans plats i firman av sonen John Jennings. John Jennings och Robert Finlay byggde upp ett omfattande brukskompex där de köpte upp flertalet bruk, exempelvis Skebo och Ortala bruk samt Norrtälje faktori. De omfattande egendomsförvärven genomfördes med lån vilka successivt försatte firman i ekonomisk kris. År 1762 upplöstes handelsfirman Jennings & Finlay där Robert Jennings fick överta Gimo bruk och Forsmarks bruk tillföll John Jennings.^[2]

Forsmarks herrgård

Huvudartikel: Forsmarks herrgård

John Jennings hade stora visioner för bruket och bland annat lät han bygga en herrgård, idag kallad Gamla herrgården, som invigdes 1765. Jennings var dock inte helt nöjd med herrgårdens utseende och kontaktade därför arkitekten Jean Eric Rehn som ritade den nuvarande Forsmarks herrgård som stod klar år 1774. Kring herrgården anlades en påkostat park och väster om huvudbyggnaden skapades en stor engelsk park. Mycket talar för att ägaren Samuel af Ugglas och den kungliga trädgårdsmästaren Johan Christian Ackermann påverkade gestaltningen. Länge trodde man att Fredrik Magnus Piper skapade parken men så är inte fallet. Piper var endast mannen som tog med sig idéerna från England till Sverige. Idag räknas engelska parken på Forsmark till en av Sveriges bäst bevarade.

Familjen af Ugglas tid

År 1773 avled John Jennings, ett år innan nya herrgården stod färdig, och hans änka fick ta över bruket. För änkan Hedvig Sofia von Plomgren innebar övertagandet av bruksverksamheten ett omfattande arbete men även stora omkostnader för att täcka familjens banklån och hon tvingades därför sälja Forsmarks bruk, inklusive gruvrätten i Dannemora på bankauktion 1781.

Forsmark inropades för 90 000 riksdaler av Samuel af Ugglas och hans svåger Anders Barcheus vilka var gifta med döttrarna till den rika brukspatronen Gustaf Wittfoth på Gysinge. Samuel af Ugglas löste sedan ut sin svåger och blev därefter ensam ägare till Forsmarks bruk. Samuel af Ugglas fortsatte att utveckla bruket och lät bland annat bygga Forsmarks kyrka till vilken Gustav IV Adolf lade grundstenen år 1794. Brukets eget folk tillsammans med inhyrda dalkarlar byggde sedan kyrkan som stod klar år 1800. Flertalet byggnader i Forsmarks bruk pryds av Samuel af Ugglas sigill, S af U.

I nära 200 år var bruket i familjen af Ugglas ägo. Järnbruket lades ned på 1890-talet. 1975 köptes bruket av Forsmarks kraftgrupp samtidigt som det byggnadsminnesförklarades. ^[3]